Ungdomsbarometern: Varje ung person allt viktigare när Finlands befolkningsstruktur förändras

Finland genomgår stora demografiska förändringar och därför är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället.

Enligt den färska ungdomsbarometern orsakar utsikterna för att få ett arbete stress hos rentav 70 procent av de unga. Enligt Kommunförbundet är resultaten av barometern en påminnelse om att de ungas framtidstro byggs framför allt i vardagen: i skolorna, i ungdomsarbetet och i lokala sammanhang.

– Kommunen står vid de ungas sida i vardagen, under både bra och dåliga dagar. Det uppstår möten med de unga varje dag i skolorna, inom ungdomsarbetet, i samband med hobbyer och på fritiden. Även sysselsättningstjänsterna sköts av kommunerna. Kommunens uppgift är att vara en pålitlig partner som hjälper den unga att växa, hitta sin plats och slå ut i blom, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.

Enligt ungdomsbarometern utgör utsikterna för att få ett jobb den största orsaken till stress bland unga. Även utbildningsmöjligheterna skapar förväntningar och osäkerhet för många. Samtidigt har de ungas tro på världens framtid försvagats.

Enligt Kommunförbundet visar resultaten att de ungas välmående måste ses som en helhet.

Unga behöver många kanaler för deltagande

Enligt ungdomsbarometern upplever de unga också att deras bekymmer underskattas. För att detta ska kunna åtgärdas är det enligt Kommunförbundet viktigt att de unga blir hörda och har verkliga möjligheter att påverka. 

– Ungas delaktighet kan inte bygga på en enda struktur. Till exempel ungdomsfullmäktige är viktiga, men utöver dem behövs också andra sätt att delta och påverka. Möjligheterna att påverka måste utvecklas tillsammans med de unga, inte utifrån de vuxnas utgångspunkter, säger Susanna Huovinen, vice vd vid Kommunförbundet med ansvar för välfärds- och bildningsfrågor.

Alla utbildningsvägar får inte börja stöpas i samma form

Enligt ungdomsbarometern siktar hela 81 procent av de unga på att få en högskoleexamen. Enligt Huovinen är de unga väl medvetna om utbildningens betydelse, men samtidigt är det viktigt att utbildningsvägarna hålls mångsidiga.

– Det är viktigt att höja kompetensnivån, men de unga ska inte uppleva att endast en utbildningsväg är värdefull. Även yrkesutbildning erbjuder en gedigen väg in i arbetslivet och en möjlighet att senare fortsätta till högskoleutbildning, säger Huovinen.

– Det är bra att stanna upp och fundera över hur vuxnas ständiga orostankar om utbildning låter i de ungas öron. Vi talar mycket om Pisa-resultat och om att höja utbildningsnivån, men för unga kan budskapet ta sig uttryck i form av ökad press. Därför måste vi se till att det öppnas sporrande utbildningsvägar för varje ung person, också för dem med invandrarbakgrund, påpekar Huovinen.

Befolkningsförändringarna framhäver de ungas betydelse

De ungas välmående och delaktighet är enligt Huovinen viktigare än någonsin också på grund av befolkningsförändringarna. Eftersom de unga åldersklasserna minskar på många håll är det en ödesfråga för hela landet att varje ung person har möjlighet att utbilda sig, få arbete och delta i samhället. 

– Med tanke på de demografiska förändringar Finland genomgår är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället.

– De modeller som tillämpats på tidigare generationer passar inte alltid för dagens unga. Ungdomar upplever ofta att de måste förklara sina val – varför studierna tar längre tid, varför arbetskarriären inte är linjär eller varför livet inte framskrider enligt traditionella tidsplaner. Det är viktigt att vi ger den nya generationen utrymme att bygga en framtid på sitt eget sätt, säger Huovinen.

Tjänsterna för unga behöver långsiktig finansiering

De ungas välmående byggs upp av många faktorer. De tjänster som kommunerna erbjuder, såsom utbildning, ungdomsarbete, idrott och motion samt kultur och bibliotek, utgör en viktig grund i de ungas vardag.

– Skolornas vardag, ungdomsarbetet och hobbyer är platser där de unga möts och där deras trygghetskänsla och välbefinnande kan stärkas. Varje ung människa bör ha minst en trygg vuxen i sitt liv, betonar Salenius.

Kommunförbundet påpekar att de ungas välmående inte kan bygga enbart på kortvariga projekt.

– Finansieringen av ungdomsarbete, idrott och motion samt kultur och bibliotek behöver vara långsiktig och förutsägbar. De ungas välmående behöver stödjas med permanenta strukturer, inte bara projekt, säger Salenius.

Gemensam uppgift att ge unga framtidshopp

Ungdomsbarometern visar också på de ungas växande osäkerhet om världens framtid. Enligt Kommunförbundet är det en gemensam uppgift för hela samhället att stärka de ungas framtidstro.

– Ungdomar behöver sammanhang där de får uppskattning och uppmuntran och där någon lyssnar på dem. Alla unga måste ha möjlighet att växa som de individer de är utan oskäligt stor press, säger Salenius.

För att de ungas välmående ska kunna förbättras krävs det enligt Kommunförbundet också långsiktiga lösningar till exempel för att minska fattigdom hos barnfamiljer.

– De ungas trygghet i vardagen bygger på samverkan av många beslut. Därför behövs det lösningar över förvaltningsgränserna.