Rapport om socialjouren i landskapen: pilotförsöken med integrerad samjour en framgång

Kommunförbundet samlade in information om socialjourens pilotförsök i sjukhusens samjour under perioden 2016–2018 med en enkät som skickades till sjukvårdsdistriktens huvudorter. Med samjour avses en jourmottagning där såväl primärvårdens som den specialiserade sjukvårdens jourpatienter tas emot. 

De viktigaste observationerna och utvecklingsförslagen har samlats i bifogade Rapport om socialjouren i landskapen. Informationen och observationerna kan användas för framtida utveckling av socialjouren i kommuner och samkommuner och när man bygger upp landskapens socialjourer. Rapporten som nu publiceras ingår i det förändringsstöd som Kommunförbundets social- och hälsovårdsenhet ger landskapen i beredningen av vårdreformen.

Socialjouren bör de kommande åren utvecklas på landskapsnivå oberoende av vad som händer med vårdreformen på nationell nivå. Lagstiftningen för detta finns redan i socialvårdslagen och i hälso- och sjukvårdslagen. De positiva resultaten av utvecklingsarbetet i samjourerna uppmuntrar till att fortsätta att bygga integrerad och sektorsövergripande social- och hälsovård.

Åtta landskap deltog i pilotprojekten om socialjour i samjouren: Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Kajanaland, Norra Savolax, Norra Österbotten, Päijänne-Tavastland, Satakunta och Södra Savolax.  

Alla landskapen koncentrerade sig på utvecklingen av en gemensam arbetsmodell där socialjouren och sjukhusets samjour fungerar tillsammans i vardagen. I nästan alla pilotprojekt ingick frågan om hur man bygger en omfattande, multiprofessionell arbetsmodell för samjouren på ett sådant sätt att också till exempel den psykiatriska sakkunskapen är med.  Socialjourens behov under olika tider på dygnet och socialarbetets behov av myndighetsbefogenheter i samjouren utreddes i flera av pilotprojekten.

Utgående från resultaten av pilotprojekten är det viktigt med tillräcklig dialog mellan socialjouren och hälso- och sjukvården för att skapa en gemensam förståelse för vad det betyder och vad det inte betyder att ha socialjour i samjouren.

En socialjour i samjouren ingår inte i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Den har en egen specifik uppgift, sina egna tillvägagångssätt och sin egen lagstiftning, som kan anpassas till hälso- och sjukvården i samjouren på ett sådant sätt att slutresultatet gynnar klienten på bästa möjliga sätt. I fortsättningen behövs större klarhet i vad som är socialjoursarbete och vad som är brådskande socialarbete under normal tjänstetid vid socialbyrån. Dessutom måste gränsytorna mot hälso- och sjukvårdens jour och socialarbetet inom hälso- och sjukvården vara väldefinierade för undvikande av överlappande arbete och för en smidig kundresa.

I Päijänne-Tavastlands servicebolag för hälsa och välmående (Päijät-Hämeen Hyvinvointiyhtymä) skapades ett framgångsrikt samarbete mellan den psykiatriska vårdens sjukskötare och socialjouren.  I Kuopio ledde konceptet SOTE-tike till ett bättre förebyggande av akuta situationer i hemmen samtidigt som den gjort vården vid jourmottagningarna och eftervården i hemmet mer rationell. Detta lättade på arbetsanhopningen i jouren. I Tavastehus verkställdes en lyckad överföring av socialjouren till centralsjukhuset och ett direktnummer till jouren togs i bruk.

I Björneborg observerades betydelsen av ett tätt samarbete mellan socialvården och hälso- och sjukvården för personer som använder många tjänster. I synnerhet när det gäller missbrukare visade det sig hur viktigt det är att man i samjouren bedömer servicebehovet, eftersom denna klientgrupp ofta är svår att nå. Socialarbetets servicekedja blev mer sammanhängande för Björneborgs klienter inom vård- och omsorg.  

I Åbo utvecklade man en regional arbetsmodell för den prehospitala akutsjukvården och socialjouren och ökade medvetenheten om socialjouren och dess uppgifter bland personalen inom hälso- och sjukvården. Nu hänvisas rätt typ av uppgifter från hälso- och sjukvården till socialjouren. I S:t Michel har ett fungerande samarbete skapats mellan samjouren, mentalvårdsarbetet och social- och krisjouren. Den professionella kompetensen har breddats och samarbetet utökas allt mer hela tiden. I Kajanaland har man inrättat en socialarbetartjänst i samjouren och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Det påbörjade utvecklingsarbetet fortsätter i pilotprojekten och koncepten finslipas utgående från de erfarenheter man får.

Nu behövs en nationell diskussion om socialarbetets roll inom hälso- och sjukvården. Sedan socialvårdslagen trädde i kraft har socialarbetet inom hälso- och sjukvården råkat i en märklig ställning på socialarbetsfältet.

Etiketter
Aila Puustinen-Korhonen

Förnamn
Aila
Efternamn
Puustinen-Korhonen
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2610
Mobiltelefon
+358 50 344 6884
Ansvarsområden
  • barnskydd
  • forskning och utveckling inom barnskyddet
  • barnskyddsstatistik
  • hemservice för barnfamiljer
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi
Statistiksakkunniga