Taina Väre
- Utveckling av landsbygden
- Ärenden som gäller små kommuner
Finansieringen inom EU:s nationella programarbete indelas i finansiering av regional- och strukturpolitiken och finansiering av den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken.
Under programperioden 2021–2027 uppgår finansieringen från strukturfonderna för Finlands del till cirka 2,1 miljarder euro, varav 466 miljoner euro kommer från Fonden för en rättvis omställning. Finansieringen från EU:s regional- och strukturpolitiska fonder och den nationella offentliga medfinansieringen inom programmen stiger till cirka 3,3 miljarder euro under den pågående programperioden. Under programperioden 2014–2020 uppgick den motsvarande totala finansieringen till cirka 2,8 miljarder euro. Projektfinansiering kommer att beviljas via olika program (det nationella regional- och strukturpolitiska programmet, Interreg-program).
Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 inom EU:s regional- och strukturpolitik stöder utvecklings- och investeringsåtgärder via tre olika fonder. Programarbetet inleddes i november 2021. NTM-centralerna och landskapsförbunden beviljar största delen av programfinansieringen inom sina regioner. Livsmedelsverket beviljar finansiering inom insatsområdet för bekämpning av materiell brist. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för de riksomfattande åtgärderna. Projekt som finansieras genom programmet måste ha en självfinansieringsandel.
Det nationella regional- och strukturpolitiska programmets EU-finansieringsandel är knappt 1,5 miljarder euro och den nationella medfinansieringen (staten, kommunerna, övrig offentlig finansiering) uppgår till cirka en miljon euro. Finansieringen från Fonden för en rättvis omställning kommer att uppgå till cirka 700 miljoner euro.
Ramarna för programarbetet utgörs av nationell lagstiftning: den s.k. verkställighetslagen, finansieringslagen och företagsstödslagen. Under den nya programperioden kommer man bland annat att i stor utsträckning ta i bruk olika förenklade kostnadsmodeller som minskar byråkratin och styr den finansierade verksamheten i en mer resultatrik och verkningsfull riktning än tidigare.
Länkar till lagstiftningen om regionutveckling:
Medlen för Europeiska unionens gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) uppgår för Finlands del till totalt 6,4 miljarder euro under perioden 2021–2027. Den nya perioden för den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken inleds år 2023. Under 2021–2022 vidtas åtgärder under programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Under perioden finns även återhämtningsmedel att tillgå.
CAP-planen omfattar direktstöd från EGFJ (Europeiska garantifonden för jordbruket, pelare I) och stöd för utveckling av landsbygden från Ejflu (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, pelare II). I finansieringen från Ejflu ingår areal- och djurstöd, strukturstöd, stöd för företagsfinansiering och utveckling av tjänster (inklusive Leader), stöd för utveckling av kompetens, innovationer och digitalisering samt tekniskt stöd. Enligt Finlands nationella CAP-plan uppgår finansieringen av landsbygdsutveckling till cirka 2,8 miljarder euro och andelen direktstöd till cirka 3,6 miljarder euro. Geografiskt sett ligger tyngdpunkten för finansieringen från Ejflu på glesbygden och kärnlandsbygden.
Den lokalt ledda utvecklingen via Leader-gruppernas verksamhet fortsätter även under den nya programperioden. Det kom in 52 ansökningar i den första ansökningsfasen för Leader-grupperna inför den kommande perioden. Leader-finansieringen stärker landsbygdens livskraft, utvecklar lokala tjänster, stöder landsbygdsföretag, ökar samhörigheten och jämlikheten samt utvidgar det lokala, regionala och internationella samarbetet. Kommunerna står för 20 % av den offentliga finansieringen av aktionsgrupperna inom Leader-verksamheten. Representanter för kommunen sitter också med i Leader-gruppernas styrelser.
Dessutom utvecklas även näringsverksamheten inom fiskerihushållningen genom lokala aktionsgrupper (s.k. Kalaleader-grupper). Verksamheten finansieras som en del av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens åtgärdsprogram 2021–2027.
Som en del av arbetet med att uppnå EU:s mål för koldioxidneutralitet inrättades år 2020 Fonden för en rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF) för att väga upp de socioekonomiska skadeverkningarna av omställningen och trygga sysselsättningen och hållbara regionala ekonomier. Fonden stöder i första hand ekonomisk diversifiering och skapande av ersättande arbetstillfällen samt omskolning och förvärv av nya färdigheter. Syftet är att mildra de socioekonomiska och miljömässiga negativa effekterna av omställningen.
För att stöda återhämtningen från coronakrisen och bidra till ny hållbar tillväxt har EU:s medlemsländer godkänt ett tillfälligt återhämtningsinstrument (Next Generation EU) vars budget uppgår till totalt 750 miljarder euro. Instrumentet är fördelat på sju olika program, varav det största är EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Den nationella allokeringen av medlen från faciliteten sker i enlighet med Finlands program för hållbar tillväxt. Finlands andel av faciliteten för återhämtning och resiliens uppgår till cirka 2,1 miljarder euro. Den slutgiltiga summan preciseras under sommaren 2022. Största delen av finansieringen hänförs till åren 2022–2023.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Asylum, Migration and Integration Fund, AMIF) syftar till att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem, främja laglig invandring och bidra till en ändamålsenlig integration av och social delaktighet för tredjelandsmedborgare, förebygga olaglig invandring samt utveckla system för återvändande. Genom fonden stöder man också vidarebosättning av kvotflyktingar. Målet med integrationsfrämjande åtgärder inom ramen för AMIF-fonden är att särskilt stödja åtgärder som är anpassade till invandrares behov och som genomförs i början av vistelsen i landet. Åtgärderna kompletterar nationellt finansierade integrationsåtgärder som genomförs i enlighet med integrationslagen. I Finland får även projektet SYLVIA finansiering från fonden. Projektet stöder kommunerna i mottagandet av kvotflyktingar genom att bevilja tilläggsfinansiering för ordnande av integrationsfrämjande åtgärder. AMIF-fonden kan också stödja åtgärder för att stärka kompetensen hos dem som arbetar med integration i kommunerna och åtgärder för att öka samhällets öppenhet.
Utöver AMIF-fonden beviljar även Europeiska socialfonden plus (ESF+) stöd för integrationen av invandrare. Fonderna kompletterar varandra. AMIF-fonden stöder åtgärder som ska främja integrationen av tredjelandsmedborgare i ett tidigt skede, medan ESF+-fonden stöder åtgärder som syftar till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för alla invandrare, stärka kompetensen samt främja delaktighet och jämlikhet i samhället.
AMIF-fonden och ESF+-fonden kompletterar varandra också när det gäller arbetskraftsinvandring och att locka internationell kompetens till Finland. Åtgärder som finansieras med medel ur AMIF-fonden sker i stor utsträckning i tredjeländer (ursprungsländer). Med stöd från AMIF-fonden kan migrerande arbetstagare erbjudas språkutbildning och annan utbildning i ursprungsländerna. Dessutom kan man förbättra deras makars och familjers karriärmöjligheter. När migrerande arbetstagare väl anlänt till Finland omfattas de i första hand av åtgärder finansierade ur ESR+-fonden när det gäller karriärvägledning, rekrytering eller andra åtgärder som stöder sysselsättningen.
Mer information om finansieringen av regional- och strukturpolitiken: