Kyösti Värris blogg 25.8.2023

Internationella studerande i gymnasieutbildning

Finlands befolkningsstruktur förändras. Risto Murto skriver i sin bok Puuttuvat puoli miljoonaa (Otava 2022) att invandring är ett mycket nytt fenomen i Finland. Nu håller läget ändå på att förändras ‒ under de senaste åren är det uttryckligen nettoinvandringen som svarat för befolkningstillväxten i Finland.

Befolkningsstruktur i förändring

Antalet utländska medborgare i Finland har ökat snabbt under de senaste årtiondena. År 1992 fanns det 46 250 utländska medborgare i landet, medan antalet enligt Statikcentralen stigit under 30 år till 323 686 år 2022. Också antalet personer som är födda utomlands har ökat: år 1992 var antalet 85 580 och 476 857 år 2022.

På motsvarande sätt har antalet personer med ett främmande språk som modersmål mer än tiodubblats på 30 år. År 1992 fanns det i Finland 43 898 personer som talade något annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål, och i slutet av 2022 var antalet redan 495 992. Finlands befolkningsstruktur förändras.

graf över utländska studerande

Det är naturligt att samma utveckling också syns i gymnasieutbildningen. Samtidigt som det totala antalet gymnasiestuderande har minskat, har antalet utländska studerande ökat. Detta gäller både inom examensinriktad och icke-examensinriktad gymnasieutbildning.

Antalet gymnasiestuderande med något annat språk som modersmål än finska, svenska eller samiska har fördubblats på tio år. Antalet gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål är två, tre gånger så stort som antalet utländska studerande.

kakdiagram över andelen studernade med främmande språk

Andelen gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål av alla gymnasiestuderande är drygt sju procent. Detta motsvarar nästan andelen personer med ett främmande språk som modersmål av hela befolkningen. Andelen är bara en procentenhet mindre än andelen personer med ett främmande språk som modersmål bland alla 15‒19-åringar. I detta avseende kan gymnasieutbildning anses vara rimligt tillgänglig också för andra än för dem som har något av de inhemska språken som modersmål.

Över hälften av de utländska gymnasiestuderande som studerar i Finland kommer från Europa. Den näststörsta gruppen studerande är asiater. Deras andel har ökat under 2010-talet. I våras var andelen afrikaner under sju procent av de utländska gymnasiestuderandena. Studerande med medborgarskap i andra världsdelar är mer sällsynta inom gymnasieutbildningen.

Andra medborgare än finländska

Esterna är den största gruppen icke-finländare i gymnasieutbildningen. Den näst största gruppen är ryssar. Ukrainarna har vuxit till den tredje största gruppen läsåret 2022–2023 som en följd av Rysslands storskaliga anfallskrig. Merparten av de ukrainska studerandena studerar icke-examensinriktat.

Mångsidig kulturell bakgrund bland studerande

Då antalet utländska och utomlands födda gymnasiestuderande samt antalet gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål har ökat, är det sannolikt att antalet fortsätter att öka också under de kommande åren. Det är också önskvärt, eftersom ett åldrande Finland behöver utbildnings- och arbetsrelaterad invandring. Gymnasieutbildningen erbjuder i fortsättningen också större möjligheter till internationalisering på hemmaplan då de studerandes språkliga och kulturella bakgrund blir alltmer mångskiftande.

Samtidigt får allt fler anordnare av gymnasieutbildning eller rektorer, som beslutet om antagning av studerande ofta har delegerats till genom en förvaltningsstadga eller en instruktion, tillämpa bestämmelserna om antagning av studerande i 20–22 § i gymnasielagen (714/2018). I 6 § i Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande i gymnasieutbildning (838/2021), som trädde i kraft vid ingången av 2022, betonas vikten av att behärska läroanstaltens undervisningsspråk.

De studerandes mångskiftande språkliga och kulturella bakgrund syns på många sätt i läroanstalterna. Det kan betyda att det behövs olika former av stöd i studierna, men samtidigt kan det också öppna möjligheter att utveckla en språkmedveten verksamhetskultur. Språken vid läroanstalten kan således vara fler än de språk som studeras vid läroanstalten.

Kort om skribenten

Skribenten är specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

På Twitter: @KyostiVarri

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe