Fem folkhögskolor erbjuder gymnasieutbildning

Läroanstalterna inom gymnasieutbildningen får ofta den generella benämningen gymnasium. Benämningen lämpar sig väl för allmänspråket, men då är det lätt att förbise att gymnasieutbildning också kan ordnas i andra former av läroanstalter. Gymnasieutbildning erbjuds nämligen också vid fem folkhögskolor. I det här blogginlägget har dessa fått det inofficiella namnet folkhögskolegymnasium.

Folkhögskolorna har en lång historia och i år firar också Finlands folkhögskoleförening sitt 120-årsjubileum. Finlands första folkhögskola, Kangasala folkhögskola, grundades år 1889 i Kangasala. Gymnasiets lärokurs har kunnat avläggas vid folkhögskolan i fyrtio år, dvs. sedan år 1985. Då kompletterades gymnasielagen (615/1985) och samtidigt utfärdades förordningen (616/1985) om folkhögskolornas rätt att ge betyg över komplettering av den allmänbildande utbildningen för vuxna. 

Figur 1: Huvudmännen för de folkhögskolor som tillhandahåller gymnasieutbildning, läroanstalterna och kommunerna inom vars område denna utbildning får ordnas.

Fem huvudmän för folkhögskolor innehar ett av Undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Av dessa huvudmän är tre i föreningsform och en i stiftelseform. En av huvudmännen är kommunal, eftersom S:t Michels stad är huvudman för folkhögskolan Otavan opisto. 

Verksamhet i fem kommuner

Anordnartillståndet anger den kommun inom vars område gymnasieutbildningen får ordnas. Fyra av de s.k. folkhögskolegymnasierna verkar i en kommun där det också finns ett annat gymnasium: I Sastamala finns Vammalan lukio som drivs av staden, i S:t Michels driver staden Mikkelin lukio och Nettilukio, i Lapinlahti finns Lapinlahden lukio som drivs av kommunen och i Ylivieska är staden huvudman för Ylivieskan lukio. I Gustav Adolfs finns däremot inget annat gymnasium.

Figur 2: Folkhögskolegymnasierna på kartan. 

Tillståndet att ordna gymnasieutbildning gör det i regel möjligt att ordna gymnasieutbildning för både unga och vuxna i enlighet med respektive läroplan. Folkhögskolegymnasiernas tillstånd är dock mer begränsade. För det första har utbildningsformen i anordnartillståndet för gymnasieutbildning vid folkhögskolor begränsats till internatform. Dessutom iakttas vid folkhögskolegymnasier endast timfördelningen och läroplanen för gymnasieutbildning för vuxna.

Anordnartillståndet begränsar det maximala antalet studerande i den gymnasieutbildning som ordnas i internatform vid folkhögskolor. Antalet studerande i folkhögskolornas gymnasieutbildning i internatform kan enligt nuvarande tillstånd uppgå till sammanlagt endast 360 studerande, dvs. sammanlagt omkring tre promille av det totala antalet gymnasiestuderande. 

Figur 3: Det totala antalet studerande i folkhögskolegymnasiernas gymnasieutbildning i internatform och antalet inkvarterade studerande som deltar i studierna 20.9.2025 samt det maximala antalet studerande enligt anordnartillståndet. 

Priset per enhet för gymnasieutbildning för vuxna, som ligger till grund för den finansiering som utbildningsanordnaren får, är i allmänhet 61,5 procent av priset per enhet för gymnasieutbildning för unga. Även om man i folkhögskolegymnasier studerar enligt lärokursen för vuxna, används inom utbildningen i internatform ändå det oförminskade pris per enhet som gäller utbildning för unga som huvudmannens pris per enhet. 

I folkhögskolegymnasierna höjs dessutom priset per enhet för de studerande som har inkvarterings- och måltidsförmån med ett belopp som utgör 40 procent av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning. År 2025 varierar priset per enhet för folkhögskolegymnasiernas huvudmän från S:t Michels stads pris per enhet på 8 009,93 € till priset per enhet för stiftelsen Itä-Hämeen kansansivistystyön säätiö på 16 470,38 €. 

I statsbudgeten för 2025 ingick undantagsvis ett anslag på 125 000 euro för utveckling av stödet för lärande inom gymnasieutbildningen vid folkhögskolorna. Bidraget för projektet Stöd för lärandet vid folkhögskolegymnasier beviljades i somras staden S:t Michel, som koordinerar ett gemensamt utvecklingsprojekt för huvudmännen för fyra folkhögskolor. 

Folkhögskolegymnasierna har sin givna plats inom gymnasieutbildningen

Gymnasiestuderandena vid folkhögskolorna är en liten men mycket heterogen grupp. I en del av folkhögskolorna finns det studerande som har något annat modersmål än finska eller svenska. Studiegrupperna är små och dessutom bor majoriteten av gymnasiestuderandena fortfarande på internat i de flesta folkhögskolorna. Folkhögskolegymnasiernas verksamhetsform bygger i huvudsak på samhörighet.   

I detta blogginlägg granskas folkhögskolegymnasierna, dvs. de folkhögskolor, vars huvudman har fått tillstånd att ordna gymnasieutbildning i internatform. Trots att också Finlands Adventkyrka i enlighet med sitt anordnartillstånd har rätt att ordna gymnasieutbildning delvis i internatform har samskolan Suomen kristillinen yhteiskoulu, som Adventkyrkan driver, inte tagits med bland dessa folkhögskolegymnasier.

Många gymnasier och folkhögskolor samarbetar också med varandra. Ett exempel på ett omfattande samarbete är matematiklinjen vid gymnasiet Valkeakosken Tietotien lukio, vars undervisning helt och hållet ordnas vid folkhögskolan Päivölän opisto, delvis med gymnasiets och delvis med folkhögskolans personal. Det finns också exempel på fysiskt närbelägna samarbeten, eftersom Vörå samgymnasium och Norrvalla folkhögskola verkar på ett gemensamt campus, medan gymnasiet Eurajoen lukio och folkhögskolan Eurajoen kristillinen opisto ligger på angränsande tomter. Det mest typiska sättet att samarbeta är dock att utnyttja möjligheten att tillgodoräkna studier i gymnasieutbildningen.