Arvet från det avträdda Karelen lever vidare i dagens gymnasier i Finland

Finland måste avstå en stor del av sitt territorium till Sovjetunionen både i Moskvafreden 1940 som avslutade vinterkriget och i mellanfreden i Moskva 1944 som avslutade fortsättningskriget samt i fredsfördraget i Paris 1947. Finland behövde således omplacera befolkningen från de avträdda områdena, över 400 000 personer, i de återstående delarna av Finland.

Största delen av de evakuerade kom från det avträdda Karelen. De sökte sig till eller placerades på olika orter i Finland. Syftet med placeringsplanerna var att placera personer från samma region nära varandra på den nya orten. Ett annat mål var att den nya hemorten skulle likna den gamla hemorten både i fråga om ekonomiska förutsättningar, natur och trafikförbindelser. 

Utöver de evakuerade flyttades också läroanstalter

I området som avträddes i sin helhet fanns sammanlagt 45 landskommuner, köpingar och städer. Dessutom avträddes delar av över 20 kommuner, som sedan antingen fortsatte som självständiga kommuner eller anslöt sig till grannkommunerna. Av städerna var Viborg Finlands fjärde största och den kringliggande landskommunen hade också nästan 20 000 invånare det år vinterkriget bröt ut.

I det avträdda området fanns också många skolor och läroanstalter. En del av dem lade ned sin verksamhet medan andra flyttade verksamheten till en ny ort. När invånarna i till exempel Salmi kommun vid Ladogas norra strand bosattes i Norra Savolax, var det naturligt att verksamheten vid Salmis mellanskola (tidigare Salmis finska samskola) fortsatte i Siilinjärvi efter fortsättningskriget. Eftersom den här artikeln gäller gymnasieutbildning, kan Siilinjärvi gymnasium betraktas som en arvtagare till den utbildning som inletts i Salmi.

Kuva 1: Luovutetun alueen oppilaitoksia ja niiden perintöä jatkavia lukioita

Aina oppilaitosten sijoittuminen uuteen sijaintikuntaan ei ollut suoraviivaista. K

Bild 1. Läroanstalter i det avträdda området och gymnasier som fortsatt deras arbete

Det var inte alltid enkelt att placera läroanstalterna i den nya kommunen. Koivisto samskola flyttades undan vinterkriget till Fredrikshamn och hann också vara verksam i Sippola och en gång till i Fredrikshamn innan den i början av 1950-talet kom till sin nuvarande plats i Vederlax. Ofta fanns det flera alternativ för var läroanstalten skulle placeras.

Viborgs betydelse syntes också i utbildningssektorn. Arvet från Viborg lever vidare i åtminstone sju gymnasier idag. Det är värt att notera att listan i figur 1 inte innehåller några svenskspråkiga läroanstalter i Viborg. Även om det är möjligt att de upphörde med sin verksamhet under krigstiden, kan listan också till denna del vara bristfällig. 

Bild 2. Föregångare till nuvarande gymnasier på det avträdda området

Viborgs finska lyceum, som inlett sin verksamhet som privat läroanstalt, blev 1884 ett statligt läroverk med åtta klasser. Under mellanfreden sommaren 1940 lades genom samma förordning Viborgs klassiska lyceum ner och Kuopio klassiska lyceum grundades. På så sätt säkerställdes uppenbarligen att verksamheten kunde fortsätta i Kuopio och lyceet gavs möjlighet att återuppta verksamheten någon gång senare också i Viborg. 

Gymnasierna Kannaksen lukio och Tiirismaan lukio slogs samman 2022 till Lahden lukio Gaudia. På så sätt förpassades namnet Kannaksen lukio, som hänvisar till den finländska samskolan i Terijoki i Karelen, till historien. Nu återstår bara ett gymnasium vars namn hänvisar till läroanstaltens ursprung i det område som avträtts till Sovjetunionen.

Bild 3. Elisenvaaran lukio i Pöytyä för vidare arvet från Elisenvaara samskola i Kurkijoki

Elisenvaara samskola inledde sin verksamhet i Kurkijoki 1927. Elisenvaara var en viktig järnvägsknutpunkt genom vilken trafiken mellan Sordavala och Viborg gick. Läroanstalten flyttades år 1948 till dåvarande Karinais kommun, till ett område nära Kyrö station, där en stor del av Kurkijokis forna invånare bodde. Närheten till järnvägsstationen var viktig, även om läroanstalten redan i flera år hade hunnit vara verksam i Suolahti. 

Gymnasiet Elisensvaaran lukio är alltså det enda i vars namn den ursprungliga orten på det avträdda området har bevarats. Det viborgska ursprunget syns dock fortfarande i namnet på huvudmannen för Maunulan yhteiskoulu och Helsingin matematiikkalukio, Viipurin Reaalikoulu Oy. 

Listan över omplacerade gymnasier kunde vara längre

Det är inte alltid så entydigt vilken läroanstalt som ersätter och för vidare arvet från en läroanstalt som funnits på det avträdda området. Gränsdragningen kan vara svår särskilt mellan grundskolan och gymnasiet. Till exempel Suojärvi samskola fortsatte sin verksamhet i Tikkakoski i det nuvarande Jyväskyläområdet. År 1949 ändrades skolans namn till Tikkakosken yhteiskoulu och utvidgades till gymnasienivåerna på 1960-talet. 

Tikkakoski gymnasium lades ned 2015 och det är därför naturligt att tänka att arvet från Suojärvi samskola lever vidare i den nuvarande skolan Tikkakosken koulu och inte i det nuvarande gymnasiet Jyväskylän lyseo. I detta fall är också utbildningsanordnaren en annan, då Jyväskylä stad svarar för den grundläggande utbildningen i Jyväskylä och Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia svarar för gymnasieutbildningen. 

Bild 4. Gymnasier där arvet från läroanstalter i det avträdda området lever vidare

I andra fall är arvet från det omplacerade gymnasiet mycket tydligt. Vinterkriget avbröt beredningen av grundandet av Nokias samskola och understödsföreningen för samskolan beslutade att ansöka om att samskolan i Jakimvaara flyttas till Nokia. Så skedde också och år 1940 fick läroanstalten, som också inrymde gymnasieklasser, namnet Nokian yhteiskoulu. 

Det kan också finnas flera åsikter om tidpunkten för grundadet av läroanstalterna. Samskolan Töölön yhteiskoulu grundades och inledde sin verksamhet i Helsingfors 1912. Töölön yhteiskoulu slogs emellertid år 1986 samman med Karjalan yhteiskoulu, vars föregångare Viipurin uusi yhteiskoulu inledde sin verksamhet redan 1906, dvs. sex år tidigare! 

Omplacerade gymnasier i minst 15 kommuner

De evakuerade spreds över ett mycket stort område. Det samma gällde för gymnasier och andra läroanstalter. Av de 17 gymnasier som räknas upp i den här artikeln är 13 nu kommunala gymnasier, två privata gymnasier och två gymnasier vid universitetens övningsskolor. De är utspridda över sammanlagt 15 kommuner. Arvet från det avträdda områdets gymnasier lever således på olika håll i Finland.

Detta korta blogginlägg berör mycket ytligt temat om läroanstalterna i det avträdda området och deras efterträdare. Granskningen har dessutom gjorts ur gymnasieutbildningens synvinkel. Temat skulle absolut behöva fördjupas, och det kunde lämpa sig väl för en akademisk pro gradu-avhandling.