Flickor och kvinnor i gymnasieutbildning

FN:s internationella kvinnodag har sedan 1970-talet firats den åttonde mars. Även om dagen har en lång och politiskt färgad historia har den under de senaste årtiondena blivit en mer allmän dag då kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter att delta lyfts fram. I detta sammanhang kan det vara bra att kort granska temat också ut gymnasieutbildningens synvinkel*.

I Social- och hälsovårdsministeriets rapport från januari observerades än en gång att gymnasieutbildningen är populär bland flickor. Gemensam ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen pågår som bäst och det kommer knappast att se annorlunda ut i år. För närvarande söker cirka två tredjedelar av flickorna i första hand till gymnasieutbildning efter avslutad grundläggande utbildning. Enligt en undersökning som riksdagens revisionsutskott beställt och som publicerades i februari 2026 har flickornas andel av dem som inleder gymnasieutbildning varit ganska stabil de senaste tre årtiondena. 

Figur 1: Kvinnornas andel (%) av dem som avlagt studentexamen 1975–2025.

Eftersom båda könen har haft relativt stabila andelar både när det gäller att söka sig till och inleda gymnasieutbildning, har också könsfördelningen bland gymnasiestuderande varit relativt stabil. Den kvinnliga majoriteten i gymnasieutbildningen har i praktiken bestått hela tiden efter krigen. Detsamma ses naturligtvis bland dem som avlagt studentexamen. Till exempel i fjol var 57 procent av dem som avlagt studentexamen kvinnor – och så var det redan 1960.

En stor kvinnlig majoritet i en del gymnasier

Mellan de enskilda gymnasierna kan männens och kvinnornas andelar dock variera. Kvinnornas andel av de examensinriktade studerandena överstiger 70 procent i 27 gymnasier medan den i tio gymnasier är under 40 procent. Hufvudstadsbladets artikel 17.2.2026 om svenskspråkiga gymnasier i huvudstadsregionen visar en liknande variation mellan gymnasierna.

Gymnasiets specialuppgifter och profileringslinjer förklarar på ett avgörande sätt den stora andelen kvinnliga studerande. Drama och konstfostran vid Oulun suomalaisen yhteiskoulun lukio, scenkonst vid Kallion lukio och Tampereen yhteiskoulun lukio samt bildkonst vid Helsingin kuvataidelukio, Savonlinnan taidelukio och Lapinlahden lukio ja kuvataidelukio lockar särskilt kvinnliga studerande. Det samma gäller ridlinjerna vid gymnasierna i Ruovesi, Rautalampi och Kuhmoisten yhtenäiskoulu.

Den minsta andelen kvinnliga studerande finns i Helsingin matematiikkalukio och Tampereen teknillinen lukio. På orter där det finns flera gymnasier kan de ha olika andelar på grund av profileringslinjerna. Det är i allmänhet fråga om ett större, regionalt fenomen, vilket märks till exempel i att både det finskspråkiga och det svenskspråkiga gymnasiet i Kyrkslätt har en manlig majoritet bland studerande.

Vissa skillnader mellan kvinnor och män i valet av ämnen

I gymnasiet studerar kvinnor i genomsnitt fler språk än män. Till exempel i fjol studerade 43 procent av de kvinnor som avlagt gymnasiets lärokurs minst tre främmande språk, medan andelen bland männen var 31 procent. Även om kvinnor under hela 2020-talet har utgjort majoriteten i studentexamen i lång matematik, läser de vanligen kort i matematik. I fjol hade 41 procent av kvinnorna som avlagt gymnasiets lärokurs läst lång matematik, medan andelen bland männen var 54 procent.

Kvinnor avlägger i genomsnitt en lite mer omfattande studentexamen än männen. I studentexamen 2025 skrev 39 procent av kvinnorna minst sex ämnen, medan motsvarande andel bland männen var 27 procent. Antalet prov i realämnen i både männens och kvinnornas examina är i genomsnitt två. Kvinnorna klarar sig bra i studentexamen – i genomsnitt på männens nivå eller något bättre. 

Största delen av de kvinnliga studerandena tycker om att studera enligt enkäten hälsa i skolan. En tredjedel säger att de upplever skolentusiasm. Det är dock oroväckande att 22 procent av de kvinnliga studerande enligt enkäten våren 2025 upplever skoltrötthet under de första åren i gymnasiet enligt en sammanfattande indikator som sammanställts utifrån de olika svaren. Antalet är mer än det dubbla jämfört med männen. Kvinnliga studerande bedömer oftare sitt välbefinnande som sämre än de manliga studerandena gör.

Kvinnliga studerande är alltså i majoritet bland gymnasiestuderande. De lyckas i sina studier och söker sig på samma sätt som manliga studerande till fortsatta studier efter gymnasiet. Kvinnor är i majoritet inte enbart inom gymnasieutbildningen för unga utan också inom gymnasieutbildningen för vuxna och i ämnesstudier som inte är examensinriktade.  Gymnasiestudier verkar således falla en stor del av kvinnorna i smaken. Därför är kvinnodagens fråga, särskilt med tanke på flickor och kvinnor, hur ska vi i fortsättningen se till att gymnasieutbildningen är tillgänglig när åldersklasserna minskar? 

---------------

* I detta blogginlägg används termerna ”man” och ”kvinna” om gymnasiestuderande, medan termerna ”pojke” och ”flicka” används om dem som söker sig till gymnasiet.