Utbildningsanordnarna satsade på gymnasieutbildningen även år 2024

Det har knappt gått ett halvt år sedan jag senast skrev ett blogginlägg om finansieringen av gymnasieutbildningen. Då, i maj 2025, skrev jag om de verkliga kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2023. Nu är det dags att ta en snabb titt på kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2024, eftersom uppgifterna finns tillgängliga.

De totala kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2024 var 1 085 miljoner euro. Detta är bruttokostnader, eftersom Utbildningsstyrelsen inte har publicerat inkomsterna för statsandelsfinansierad verksamhet för den kommunala gymnasieutbildningens del sedan insamlingen av kostnadsuppgifter överfördes till Statskontoret år 2022. Utvidgningen av läroplikten år 2021 höjde kostnaderna ännu år 2024. Utbildningsanordnarna fortsatte också att satsa hårt på gymnasieutbildningen. Kostnaderna för gymnasieutbildningen steg dessutom med 5,1 procent jämfört med föregående år. 

Det skedde dock ingen förändring i gymnasieutbildningens finansiella ställning, eftersom staten fortsatte sin nedskärning på över hundra miljoner euro (996,13 €/studerande). I det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning ingick alltså en nedskärningpå 11,14 procent år 2024.

Figur 1: Utgifter och inkomster för verksamhet som hör till statsandelsgrunden för gymnasieutbildning 2014–2024

Den genomsnittliga kostnaden per enhet var 10 123 euro. Kostnadsvariationen mellan utbildningsanordnarna var naturligtvis stor, från knappt 5 300 euro till mer än 44 000 euro. Små anordnare av gymnasieutbildning hade av naturliga skäl de största kostnaderna per studerande. För sammanlagt 19 utbildningsanordnare var kostnaderna per studerande över 20 000 euro. Det är talande att det genomsnittliga antalet studerande för dem var 36. De allra lägsta kostnaderna per studerande fanns på motsvarande sätt hos anordnare av gymnasieutbildning för vuxna.

I granskningen av utbildningsanordnare kan medianen vara ett mer användbart medelvärde än det aritmetiska, eftersom endast mindre än 29 procent av utbildningsanordnarna hade kostnader per studerande som var lägre än genomsnittet. Medianen visar att hälften av utbildningsanordnarna hade en kostnad per studerande på minst 11 823 euro, och den andra hälften hade en kostnad på högst samma belopp. 

Figur 2: Driftskostnader för gymnasieutbildningen enligt utbildningsanordnare år 2024

Kommunerna är den överlägset största gruppen av anordnare av gymnasieutbildning. Det finns naturliga skillnader i kostnaderna per enhet mellan olika kommuntyper. De lägsta kostnaderna per studerande fanns i urbana kommuner (9 695 euro) och de största i landsbygdskommuner (14 553 euro). Kostnaderna per enhet i tätortskommuner låg mellan dessa (11 087 euro). Kostnadsskillnaderna förklaras naturligtvis i stor utsträckning av antalet studerande hos utbildningsanordnaren.

Kommunerna bär det största ansvaret för finansieringen av gymnasieutbildningen

Finansieringen av gymnasieutbildningen baserar sig på gemensam finansiering av kommunerna och staten. År 2024 finansierade kommunerna finansieringssystemet för gymnasieutbildningen med sammanlagt 531 miljoner euro genom sina lagstadgade finansieringsandelar som baserar sig på antalet invånare. Statens finansieringsandel var mindre, 314 miljarder euro. Detta gav utbildningsanordnarna en finansiering på 845 miljoner euro i form av statsandel. Dessutom kompenserade kommunerna för statens nedskärningar: de finansierade frivilligt gymnasieutbildningen med ytterligare 135 miljoner euro.       

Figur 3: Finansieringen av gymnasieutbildningen och finansieringens beståndsdelar 2024

Det är berättigat att fråga sig om finansieringen av gymnasieutbildningen som helhet är hållbar. Finansieringssystemet är kostnadsbaserat, vilket innebär att den finansiering som reserverats för gymnasieutbildningen varje år i princip baserar sig på de faktiska nationella kostnaderna från tre år tillbaka. Dessa kostnader är sedan föremål för kostnadsjusteringar till följd av förändringar i kostnadsfördelningen och i verksamhetens art eller omfattning samt indexjusteringar som kompenserar för ökningen av kostnadsnivån.

Systemet grundar sig alltså på att statsandelsfinansieringen, som består av finansiering från kommuner och stat, i genomsnitt räcker till för att ordna gymnasieutbildning. Så har det inte varit på länge nu. Den avdragsmekanism som infördes i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har lett till att kommuner som tillhandahåller gymnasieutbildning antingen blir tvungna att sänka kvaliteten på sin undervisning oskäligt mycket eller skjuta till finansieringen för gymnasieutbildningen. I praktiken har staten alltså lämpat över finansieringsansvaret på kommunerna. 

Även om situationen varierar mycket från kommun till kommun är läget med kommunekonomin som helhet oroväckande. Finansministeriet uppskattade i sitt senaste kommunekonomiprogram som publicerades hösten 2025 att kassaflödet från kommunernas verksamhet och investeringar förblir negativt under samtliga av planens år 2026–2029. Det är därför kortsiktigt att lita på att kommunerna kommer att kunna bära ytterligare ansvar för finansieringen av gymnasieutbildningen i flera år, även om de skulle vilja det.