Gymnasiestuderande – kärngruppen för utvecklingen av gymnasieutbildningen

Varje år deltar långt över hundra tusen studerande i examensinriktad gymnasieutbildning. Det finns 269 utbildningsanordnare som ordnar gymnasieutbildning vid sammanlagt 375 läroanstalter, av vilka de flesta är gymnasier. Hela 94 procent av de studerande inom examensinriktad gymnasieutbildning studerar vid kommunala gymnasier. 

Majoriteten av gymnasieeleverna inleder sina studier genast i början av höstterminen i augusti. Vanligen avslutar de sina studier antingen vid utgången av vårterminen eller höstterminen. Antalet studerande per månad visar en tydlig förändring i synnerhet i slutet av vårterminen, men också i slutet av höstterminen, se figur 1. Studentexamen, som ordnas två gånger om året, inverkar säkert på detta – de är naturliga tidpunkter för slutförandet av gymnasiestudierna. 

Figur 1: Antalet examensinriktade studerande i gymnasieutbildning per månad läsåret 2024–2025

Även om gymnasiestudierna innehåller valfrihet, som möjliggör ett individuellt studieprogram, bildar de studerande ofta grupper som framskrider i samma takt i studierna, både i stora och små gymnasier. Av dem som inledde examensinriktade gymnasiestudier i augusti 2022 studerade något över 30 000 för tredje året under läsåret 2024–2025. Drygt en fjärdedel av dem har fortsatt sina studier för ett fjärde år under läsåret 2025–2026.

Största delen av gymnasieeleverna har inlett sina studier i gymnasiet direkt efter den grundläggande utbildningen. Nästan 96 procent av dem är följaktligen under 20 år gamla. Gymnasiestuderande är således vanligen ungefär jämnåriga genom hela gymnasiet. Som motvikt till valfriheten i gymnasiestudierna har handledningsgrupperna och gymnasiets gruppledare i många fall en viktig roll när det gäller att bygga upp samhörighet och välbefinnande. I gymnasieutbildningen finns det i bästa fall en möjlighet att kombinera individualitet och samhörighet. 

Figur 2: Åldersfördelningen bland studerande inom examensinriktad gymnasieutbildning på statistikföringsdagen 20.9.2025

Varje gymnasium har enligt gymnasielagen (714/2018, 33 §) en studerandekår som består av läroanstaltens studerande. Gymnasiespecifika studerandekårer är överlägset vanligast även om utbildningsanordnarens olika läroanstalter också kan ha en gemensam studerandekår. Studerandekårens uppgift är att främja samarbetet mellan de studerande, öka deras påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan de studerande och utbildningsanordnaren.

Studerandekåren och dess styrelse har en viktig roll när det gäller att skapa samhörighet vid läroanstalten. De studerande som deltar i studerandekårens styrelse har enligt Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) vilja och intresse att påverka. Styrelsemedlemmarna önskar att studerandekårens styrelse i ännu högre grad kunde påverka beslutsfattandet vid läroanstalten. Studerandekårsverksamheten är ett sätt att inom gymnasieutbildningen främja och utveckla färdigheter i aktivt medborgarskap.

Figur 3: Gymnasiestuderandenas erfarenhet av samhörighet och av att vara en del av läroanstalten 

NCU:s utvärderingsrapport (på finska med svenskt sammandrag) visar att största delen av gymnasiestuderandena upplever sig vara en del av läroanstaltens gemenskap och att de kan vara sig själva. Det finns således goda förutsättningar för de studerandes delaktighet och för studerandekårens verksamhet på ett lokalt plan. En klok utbildningsanordnare och läroanstaltsledning förstår att gymnasiestuderande är en viktig resurs för den lokala utvecklingen av gymnasieutbildningen. Det handlar både om studerandekårsverksamhet och i vidare bemärkelse om möjlighet att delta och påverka enligt 33 § 3 mom. i gymnasielagen. Gymnasierna har många goda rutiner och strukturer för delaktighet. 

Samarbetet mellan utbildningsanordnarna och de studerande är på motsvarande sätt viktigt också på nationell nivå. Största delen av gymnasiestuderandena, 88 procent, studerar vid kommunala gymnasier och kommunerna är också de största finansiärerna av gymnasieutbildning. Samarbetet mellan Kommunförbundet och studentorganisationerna är naturligt och betydelsefullt. Både Suomen Lukiolaisten Liitto och Finlands svenska skolungdomsförbund utför ett viktigt arbete för gymnasieeleverna.   

Figur 4: Pietari Meriläinen, ordförande för Suomen Lukiolaisten Liitto 2026, och Veikka Ormio, ordförande 2025, i Kommunförbundets vapenkorridor 

De allt mindre årskullarna bland unga och läget i de offentliga finanserna utgör de största utmaningarna för gymnasieutbildningen de kommande åren. De utmanar gymnasieutbildningens kvalitet och tillgången till den på många orter i landet. Också av denna anledning är det viktigt att samarbetet mellan utbildningsanordnarna och de studerande fungerar både lokalt och nationellt. Gymnasieutbildningen ordnas för och med de studerande.