Finansieringssystemet för gymnasieutbildningen ändras

Kommunerna och staten finansierar gymnasieutbildningen tillsammans. Kommunerna är den största finansiären: varje kommun deltar i finansieringen oberoende av om den själv ordnar gymnasieutbildning eller inte. Kommunernas lagstadgade finansieringsandel år 2025 är över hundra euro per kommuninvånare.

Enligt statsbudgeten  för 2025 består statsandelsfinansieringen för gymnasieutbildningen av kommunernas andel på 570 miljoner euro och statens andel på 333 miljoner euro. Gymnasieutbildningen finansieras alltså i huvudsak av kommunerna. De kommuner som ordnar gymnasieutbildning finansierar den dessutom frivilligt för att kompensera statens nedskärningar i finansieringen.

Figur 1: Kommunernas invånarbaserade (€/invånare) finansieringsandel 2018–2025

Varje anordnare av gymnasieutbildning har ett eget pris per enhet, enligt vilket statsandelsfinansieringen riktas till utbildningsanordnarna. Den preliminära finansieringen bestäms av priset per enhet multiplicerat med antalet studerande året innan. Den slutliga finansieringen justeras enligt antalet studerande under statistikdagarna 20.1 och 20.9 under verksamhetsåret. 

Finansieringen allokeras till utbildningsanordnarna 

Utbildningsanordnarens pris per enhet är produkten av tre faktorer: hundradelen av utbildningsanordnarens eget nyckeltal multipliceras med det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning (8 433,30 € år 2025) och den riksomfattande utjämningskoefficienten (0,9455654 år 2025). Nyckeltalet fastställs endast för kommunala anordnare, eftersom priset per enhet för privata utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där anordnaren är belägen.

Nyckeltalet för den kommunala anordnaren av gymnasieutbildning är 100 om antalet studerande enligt lärokursen för unga och i internatform är minst 200. Nyckeltalet ökar om antalet studerande understiger 200. Nyckeltalet ökar ytterligare om antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet kan dock stiga med högst 106 procent, varför antalet studerande under 40 inte längre höjer nyckeltalet. 

Figur 2: Antalet studerande hos en kommunal anordnare av gymnasieutbildning som bestämmande faktor för nyckeltalet i det nuvarande finansieringssystemet

Riksdagen godkände i december 2024 en lag om ändring av 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (803/2024).  Statsrådet utfärdade i april 2025 en förordning om ändring av statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (158/2025). Beräkningen av nyckeltalet för utbildningsanordnaren och därmed också priset per enhet ändras delvis redan från och med 2026.

Reformen gäller små utbildningsanordnare 

Situationen kommuner och samkommuner där det totala antalet studerande som genomgår lärokursen för unga och i form av internatskolor är minst 200 förblir i huvudsak oförändrad. Ändringen i beräkningen av nyckeltalet gäller alltså till största delen endast små utbildningsanordnare med färre än 200 studerande. Huvudregeln är också i fortsättningen att priset per enhet för privata utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där anordnaren är belägen.

Utbildningsanordnarna med färre än 200 studerande kommer att indelas i två kategorier. Ett nytt villkor blir kommunens avlägsna läge, ett fjärrortstal som består av summan av två befolkningsunderlagsindex som Statistikcentralen justerar med fem års mellanrum. Motsvarande fjärrortstal används för närvarande vid beräkningen av statsandelen för basservice. Ett annat villkor gäller undervisning på ett nationalspråk som är ett minoritetsspråk i kommunen.

Om en kommuns eller samkommuns fjärrortstal är större än noll eller undervisningsspråket är ett minoritetsspråk höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande när antalet studerande är 60–199 och dessutom med talet 2,1 för varje studerande om antalet studerande är 1–59. Avlägset belägna utbildningsanordnare påverkas av ändringen således endast om antalet studerande understiger 40.

Figur 3: Antalet studerande hos en kommunal anordnare av gymnasieutbildning som bestämmande faktor för nyckeltalet i det nya finansieringssystemet

I praktiken halveras den nuvarande höjningen för kommuner och samkommuner som inte är avlägset belägna. Då höjs nyckeltalet alltså med talet 0,2 för varje studerande när antalet studerande är 60–199 och med talet 1,05 för varje studerande om antalet studerande är 40–59. Nyckeltalet för en kommun eller samkommun som inte är avlägset belägen och vars undervisningsspråk inte är ett minoritetsspråk ökar inte med mer än 53 procent.

Nyckeltalet beräknas separat för finsk- och svenskspråkig utbildning. Då blir utbildningsanordnarens nyckeltal det vägda medeltalet av nyckeltalen per språkgrupp. Därför kan nyckeltalet också för vissa stora utbildningsanordnare vara större än hundra. 

Delvis i bruk redan 2026 och fullt ut 2028

Priset per enhet för utbildningsanordnare i så kallade språköar, dvs. fyra privata anordnare av svenskspråkig gymnasieutbildning, beräknas i fortsättningen på samma sätt som priset per enhet för kommunen. Ändringen av finansieringsförordningen undanröjer dessutom beräkningen av ett annat pris per enhet för utbildning som sammanslagits under strukturreformen 2008–2012. För utbildningsanordnare av samma slag beräknas således priset per enhet på samma sätt oberoende av tidigare ändringar.

Priserna per enhet enligt de nya bestämmelserna införs stegvis. När priserna fastställs för år 2026 görs beräkningen till 33 procent enligt de nya bestämmelserna och år 2027 till 67 procent. Priserna per enhet för år 2028 fastställs i sin helhet enligt de nya bestämmelserna.