Kommunen – mer än en serviceproducent?

När vi talar om kommunens framtid talar vi ofta om ekonomi, serviceproduktion och skatter. Det är viktiga frågor – men de är inte hela bilden. Kommunen är inte bara en serviceproducent. Den är en gemenskap.

I en människas liv finns flera gemenskaper: familjen, grannskapet, byn eller stadsdelen, kommunen, landskapet. Kommunen är ofta den nivå där gemenskapen blir konkret – där vi möts, lär oss, växer och påverkar. Det är också på kommunnivå som utmaningarna blir synliga först. Och det är där lösningarna måste formas.

Framtiden är lokal – och olik

Den demografiska förändringen påverkar alla kommuner, men på olika sätt. Födelseantalet sjunker, befolkningen åldras, och migrationen koncentreras. Samtidigt ökar trycket på kommunernas ekonomi. Skillnaderna i kommunalskatt kan enligt Kommnförbundets scenarier bli så stora som 19 procentenheter år 2040.

Men det är inte bara siffror. Det handlar om människors vardag. Om skolor som blir för små för att fungera. Om daghem där det inte längre finns tillräckligt med barn. Om lärarbrist, långa skolvägar och svårigheter att upprätthålla kvalitet.

Dessa frågor står i centrum på Kommunalföreningens symposium den 11 november. Välkommen att delta i samtalet! Program och anmälan >>

Kommunen har förändringskraft

Trots utmaningarna har kommunerna en styrka: förmågan att förändras. Det är på lokal nivå som nytänkande sker. Det är där man ser vad som fungerar – och vad som inte gör det. Därför måste vi ge kommunerna frihet att tänka nytt. Att samarbeta, att digitalisera, att omforma sin service.

Lösningarna är inte desamma för alla kommuner. Och de är inte desamma för alla frågor. En liten landsbygdskommun har helt andra förutsättningar än en växande stad. Därför måste styrningen från staten vara flexibel – inte stel.

Vi behöver en nationell diskussion om vad kommunens uppdrag egentligen är. Vad kan invånaren förvänta sig – oavsett bostadsort? Hur långt får det vara till skolan för att undervisningen ska vara tillgänglig? Och hur mycket får en tjänst kosta innan den blir otillgänglig?

Utbildningens framtid är kommunens framtid

Efter social- och hälsovårdsreformen står kommunerna kvar med ett tydligt kärnuppdrag: utbildning och bildning. Förskola och grundskola utgör nu 70 % av kommunernas budget. Men med färre barn, ökade krav och begränsade resurser blir det allt svårare att upprätthålla ett fungerande nätverk av skolor och daghem.

År 2040 kommer det att finnas 15 kommuner där det inte går att bilda en fungerande förskolegrupp. I 23 kommuner kommer det att finnas färre än 50 elever i lågstadieålder. Det är siffror som kräver nytänkande – inte centralstyrning.

På KommunArenan25 fortsätter diskussionen – med konkreta exempel och lösningar. Delta du också!Program och anmälan: >>

Framtiden formas tillsammans

Kommunen är en gemenskap – och gemenskapen är vår styrka. Genom samarbete, dialog och lokal förankring kan vi möta framtidens utmaningar. Men det kräver att vi vågar tänka nytt. Att vi ger kommunerna utrymme att agera. Och att vi ser kommunen som något mer än en serviceproducent.

Framtiden formas inte i Helsingfors – den formas i kommunerna.