Kommunerna finansierar nästan 70 procent av gymnasieutbildningen

Jag har då och då granskat gymnasieutbildningens finansiella ställning i mina blogginlägg. Min senaste granskning, hösten 2022, gällde de faktiska kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2021. Det är därför på sin plats med en snabbtitt på kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2023 utifrån de senaste uppgifterna.

Det är dock beklagligt att Utbildningsstyrelsen inte publicerat inkomsterna för statsandelsfinansierad verksamhet för den kommunala gymnasieutbildningens del år 2022 och 2023 sedan insamlingen av kostnadsuppgifter överfördes till Statskontoret. År 2021 till exempel hade kommunerna och samkommunerna cirka 69 miljoner euro i sådana inkomster. Därför ska jag börja med att använda bruttokostnaderna i stället för nettokostnaderna

De totala kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2023 var 1 032 miljoner euro. Ökningen av kostnaderna med 8,3 procent från året innan berodde på utvidgade skyldigheter genom lagstiftningen och på utbildningsanordnarnas stora satsningar. Det skedde ju ingen förändring i gymnasieutbildningens finansiella ställning, utan staten fortsatte sin nedskärning på över hundra miljoner euro (996,13 €/studerande). I gymnasieutbildningens genomsnittliga pris per enhet ingick alltså en nedskärningpå 12,2 procent 2023. 

Figur 1: Utgifter och inkomster för verksamhet som omfattas av statsandelsgrunden för gymnasieutbildning 2014–2023

Kostnaderna varierade naturligtvis mellan utbildningsanordnarna. De lägsta kostnaderna per studerande hade de utbildningsanordnare vars studerande antingen helt eller till stor del var studerande i gymnasieutbildning för vuxna. Små anordnare av gymnasieutbildning hade därmed de största kostnaderna per studerande.

Den genomsnittliga kostnaden per enhet var 9 794 €/studerande och mediankostnaden 11 310 €/studerande. De regionala skillnaderna till exempel mellan landskapen var rimliga och hade i allmänhet en naturlig förklaring, såsom den relativa andelen studerande vid vuxengymnasier eller hur antalet studerande fördelades mellan centralorten och övriga kommuner i landskapet. 

Figur 2: Driftskostnader för kommunal gymnasieutbildning enligt kommuntyp 2023

Av 268 anordnare av gymnasieutbildning var 217 kommuner. Av studerandena i kommunala gymnasier studerade 77 procent i en urban kommun, trots att dessa kommuner utgjorde bara 24 procent av de kommuner som ordnade gymnasieutbildning. Tätortskommunernas andel av anordnarna var 28 procent, och deras andel av studerandena 14 procent.

Landsbygdskommunernas andel av gymnasiekommunerna var 48 procent, och de ordnade utbildning för 9 procent av studerandena i kommunala gymnasier. Gymnasierna i landsbygdskommuner hade de högsta kostnaderna per studerande medan de i urbana kommuner hade de lägsta. Kostnaderna per studerande var naturligtvis högre för utbildningsanordnare med få studerande.

Kommunerna är gymnasieutbildningens största finansiärer

Finansieringssystemet för gymnasieutbildningen omfattade 800 miljoner euro år 2023. Av denna statsandelsfinansiering finansierade kommunerna sammanlagt 514 miljoner euro genom den invånarbaserade finansieringsandelen. På grund av statens nedskärningi finansieringen av gymnasieutbildningen bidrog de kommuner som ordnar gymnasieutbildning frivilligt med ytterligare 137 miljoner euro. Kommunernas faktiska finansieringsandel var därmed nästan 70 procent. 

Figur 3: Finansieringen av gymnasieutbildningen och de finansieringsposter den bestod av 2023

Det är problematiskt att staten fortsätter med nedskärningar i finansieringen av gymnasieutbildningen samtidigt som utbildningsanordnarna får fler skyldigheter som höjer kostnaderna för anordnandet. Till all lycka med tanke på gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet har kommunerna tagit ett större ansvar än de måste för finansieringen. Det är dock ohållbart att staten på det sättet för över sitt finansieringsansvar på kommunsektorn som kämpar med ekonomiska utmaningar.   

Finansieringen av gymnasieutbildningen är kostnadsbaserad, dvs. den bygger de faktiska riksomfattande kostnaderna. Statsandelsfinansieringen för 2026 baserar sig på kostnaderna år 2023. Eftersom kostnaderna för gymnasieutbildningen ökade rejält 2023 kommer finansieringen för 2026 att öka, förutsatt att antalet studerande inte förändras avsevärt och att bestämmelserna om finansieringen inte ändras.