Nästan 40 000 studieplatser att söka inom gymnasieutbildningen

Denna vårs gemensamma ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen pågick 18.2‒18.3.2025. För ett år sedan granskade jag i ett blogginlägg om den gemensamma ansökan de profileringslinjer som anordnare av gymnasieundervisning skapar genom egna beslut. I detta inlägg granskar jag gymnasieutbildningen mer allmänt med fokus på vårens gemensamma ansökan till utbildningar som inleds i höst. Enligt 19 § 1 mom. i gymnasielagen har den som söker till gymnasieutbildning rätt att fritt söka till den läroanstalt hon eller han önskar. Detta ändrades inte av att läroplikten förlängdes till 18 år och läropliktslagen förde med sig skyldigheten att söka sig till utbildning efter den grundläggande utbildningen.

Utbildningsanordnaren bestämmer om antagning av studerande och i allmänhet har beslutet delegerats till läroanstaltens rektor genom en instruktion eller en förvaltningsstadga. Den största delen av de unga inom gymnasieutbildningen antas genom gemensam ansökan. Därtill fattar utbildningsanordnaren beslut om kontinuerlig ansökan.

Figur 1: Första ansökningsönskemål i den gemensamma ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen våren 2024 (%)

Av dem som prioriterat en gymnasieplats i den gemensamma ansökan våren 2024 var 93 % niondeklassare. Gymnasieutbildningen är traditionellt mycket populär bland de unga som går ut grundskolan. I våras sökte 55 procent av dem till gymnasieutbildning och 39 procent till yrkesutbildning.

Utbildningsanordnaren beslutar om antalet nybörjarplatser i gymnasieutbildningen. Antalet platser regleras alltså inte på riksnivå. Det enda undantaget i sammanhanget är utbildningsanordnare som har en särskild utbildningsuppgift där det antal studerande som ligger till grund för finansieringen bestäms i tillståndet att ordna utbildning.

Jämför nyckeltal med eftertanke

Det maximala antalet nybörjarplatser inom gymnasieutbildningen har betydelse i situationer där antalet sökande som uppfyller kraven överstiger utbildningsanordnarens resurser, till exempel läroanstalterna, lokalerna, personalen och de ekonomiska resurserna. I många fall är det inte så, eftersom årskullarna har krympt i flera ekonomiska regioner. Alltid är det inte ens förnuftigt att jämföra antalet nybörjarplatser och sökande.

För gymnasier i större tätorter kan däremot förhållandet mellan antalet nybörjarplatser och de ungas första ansökningsönskemål ge ytterligare information för den som kan tolka relationstalet rätt. Tolkningen försvåras av att en läroanstalt kan ha flera linjer att söka till, såsom profileringslinjer eller särskilda utbildningsuppgifter. I detta inlägg håller jag mig till en granskning per läroanstalt.

Förhållandet mellan förstahandssökande och nybörjarplatser i gymnasieutbildningen i den gemensamma ansökan våren 2024 var 0,94. På nationell nivå var alltså antalet platser inom gymnasieutbildningen tillräckligt, medan situationen kan vara en annan på lokal nivå. Vi måste komma ihåg att en del sökande får en studieplats någon annanstans än i sitt första ansökningsönskemål.

Figur 2: Förhållandet mellan antalet förstahandssökande och antalet nybörjarplatser i den gemensamma ansökan våren 2024: läroanstalter vars relationstal var större än 1,40

I 102 läroanstalter var antalet förstahandssökande i den gemensamma ansökan våren 2024 minst lika många som antalet nybörjarplatser. I 65 gymnasieskolor var antalet sökande minst 10 procent mer än antalet nybörjarplatser. I 44 gymnasieskolor var antalet sökande minst 20 procent mer än antalet nybörjarplatser, och i 34 skolor minst 30 procent mer än antalet platser.

Gymnasieskolan Mäkelänrinteen lukio är populär

Många skolor där antalet förstahandssökande klart överskrider antalet nybörjarplatser har en särskild utbildningsuppgift eller någon annan profileringslinje som utbildningsanordnaren beslutat om. Skolorna ligger också ofta i tillväxtkommuner, i vars närområden många ungdomar bor.

Gymnasieskolan Mäkelänrinteen lukio som drivs av Helsingfors stad är ett gott exempel. I granskning på läroanstaltsnivå hade skolan 2,30 förstahandssökande per nybörjarplats. Den främsta förklaringen visade sig vid en närmare granskning vara att skolan har en särskild utbildningsuppgift – skolans idrottslinje hade rentav 3,04 sökande per studieplats.

Landskap

Figur 3: Nybörjarplatser inom gymnasieutbildningen i den gemensamma ansökan våren 2025 landskapsvis

Det finns nästan 40 000 studieplatser att söka inom gymnasieutbildningen i vårens gemensamma ansökan. Det är cirka 500 platser mer än förra våren. Vid 48 läroanstalter har antalet nybörjarplatser ökat och vid 34 har de minskat sedan förra året. I de 292 kommunerna

på fastlandet har 277 kommuner nybörjarplatser att söka inom gymnasieutbildningen. Nästan en tredjedel av nybörjarplatserna finns i Nyland.

Stor variation i antalet nybörjarplatser

Antalet nybörjarplatser per läroanstalt är i genomsnitt 113 i vårens gemensamma ansökan. I Nyland ligger genomsnittet på 163 platser och i Lappland på 62. Detta är landskapsvisa genomsnitt och variationen är naturligtvis stor mellan läroanstalterna. Lahtis gymnasium Gaudia har det största antalet nybörjarplatser (460) medan Enontekis vildmarksgymnasium har det minsta antalet platser.

Alla läroanstalter och utbildningar deltar inte den gemensamma ansökan efter den grundläggande utbildningen. Av dessa är gymnasieutbildning för vuxna viktigast, eftersom en person som inte fyllt 18 kan antas till gymnasieutbildning för vuxna endast av grundad anledning som har samband med sökandens hälsotillstånd eller personliga livssituation. Deutsche Schule Helsinki, International School of Helsinki och Europeiska skolan i Helsingfors är inte heller med i den gemensamma ansökan. Gemensam ansökan gäller endast utbildningar på fastlandet. Ålands Lyceum har ansökan senare i mars i Ålands