Nordisk gemenskap trots skillnader

Hälsningar från Stockholm!

Nyligen samlades jurister från våra nordiska systerförbund i Stockholm för det årliga nordiska juristmötet. Dessa träffar ger värdefulla insikter i hur våra till synes lika samhällen kan skilja sig ganska markant i praktiken.

Tänk att vi i Norden har så lika grundläggande värderingar, liknande politiska och juridiska system och ändå finns det ibland stora skillnader i hur vi tolkar och tillämpar vår gemensamma grund. 

Trots att jag besökt Stockholm otaliga gånger förundrades jag över hur staden blomstrar. Där finns så mycket liv och rörelse - små affärer, caféer och kvartersrestauranger. Och mycket människor. 

Kan vi ta lärdom av livskraften i Stockholm när vi funderar på Helsingfors utdöende centrum, folktomheten och de eviga butiks- och restaurangkedjorna som lämnar litet utrymme för små företag som står på egna ben? Och jo, i Stockholm finns det nog människor och butiker och restauranger även på områden som är stängda för biltrafik. Och nej, Stockholm skulle knappast florera utan sin stora andel invånare med utländskt ursprung.

Juridiken då? Där har vi mycket gemensamt. När de nordiska länderna presenterar det som är aktuellt inser vi att vi alla mer eller mindre berörs av samma frågeställningar. Vi delar oron över demokratins framtid, hur den amerikanska presidenten påverkar vårt samhälle, hur vi kan öka valdeltagandet, hur vi kan göra valfinansieringen mer transparent, hur vi ska bekämpa korruption och organiserad brottslighet utan att tumma på våra grundläggande rättigheter. 

Det finns också olikheter i hur vi tolkar dessa grundläggande rättigheter när vi hanterar aktuella utmaningar. Ta som exempel bekämpning av välfärds- och ungdomsbrottslighet. 

Sverige har en pinfärsk lag som bland annat ålägger kommunala myndigheter, inklusive skolan, att med vissa undantag självmant lämna kontaktuppgifter och sekretessbelagda uppgifter till brottsbekämpande myndigheter, om informationen behövs för att bekämpa brott. Tröskeln är låg. 

Också i Danmark finns relativt få hinder för utbyte av sekretessbelagda uppgifter myndigheter emellan. I Finland är vi däremot (åtminstone än så länge) rätt så strikta när det kommer till skydd av privatliv i förhållande till rätten eller skyldigheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter. 

Utöver brottsbekämpning är beredskap en annan konkret fråga som många vill diskutera. Här ses Finland som en föregångare. De stora säkerhetspolitiska frågorna intresserar, men även invånarnas egen beredskap, skyddsrum och värnplikt. Och presidentens roll. Vid middagen kunde en kollega från Sverige berätta att kronprinsessan Victoria nyligen besökt Finland, bland annat för att diskutera just beredskapsfrågor. Inte för att hon har koll på prinsessans förehavanden, utan för att hon följer Alexander Stubb på Instagram.  

Det finns ett mervärde i att få diskutera med de nordiska kollegerna på svenska, att få utbyta information och jämföra hur vi genom lagstiftning tacklar våra samhälleliga utmaningar. Minst lika viktig är möjligheten att dela tankar om kärnan i vår nordiska gemenskap - de grundläggande fri- och rättigheterna, synen på demokrati och vår gemensamma värdegrund.

Nästa gång är det vår tur på Kommunförbundet att ordna det nordiska juristmötet här i Finland. Då ska vi träffas på Åland och ge våra nordiska grannar en djupdykning i självstyrelse och karga skärgårdsförhållanden.