En eloge till översättare och kommunikatörer

Vad är en genuint tvåspråkig kommun? En kommun där de båda språkgrupperna känner sig välkomna och kan leva på sitt eget språk, där tvåspråkigheten syns utåt och är en del av kommunens attraktionskraft?

Tvåspråkiga kommuner är som andra kommuner. De utgör en homogen samling små och stora, rika och fattiga, växande och krympande städer och landsorter. Det som skiljer dem från finskspråkiga kommuner är att de har en viss andel – stor eller liten – svenskspråkiga invånare, vilket i sin tur ställer vissa krav på kommunens verksamhet och förvaltning. Större än så är skillnaderna egentligen inte.  

För den enskilda personen är det kanske service på eget språk som är det viktigaste, men utifrån sett är tvåspråkigheten mest påtaglig i informationen till allmänheten. Exempelvis kommunen logo, webbplats, skyltar, annonser och kampanjer.

Om en kommun vill satsa på att synliggöra sin tvåspråkighet och använda den för att utveckla sin attraktionskraft – då ligger grunden i en välfungerande översättnings- och kommunikationsverksamhet.

Att informera på båda språken handlar ganska sällan om att rakt av kopiera en text från ett språk till ett annat. Ofta handlar tvåspråkig information om att förmedla kulturella skillnader och lokala egenskaper separat för de två språkgrupperna. Den här expertisen finns hos översättare och kommunikatörer.

Om en kommun vill satsa på att synliggöra sin tvåspråkighet och använda den för att utveckla sin attraktionskraft – då ligger grunden i en välfungerande översättnings- och kommunikationsverksamhet.

Att organisera kommunens översättningsverksamhet är mer än att anställa översättare eller köpa in översättningar. För att allt ska flyta behöver de anställda information om vad som ska översättas och vad de ska tänka på innan en text är redo för översättning. Kommunen bör också fundera på hur översättningar granskas och vilka principer som ska gälla för användning av AI-verktyg i översättningsarbetet. Till exempel.

Översättningsverksamheten har en stark koppling till kommunens kommunikation. Tillsammans möjliggör de att språkgrupperna och deras olikheter beaktas. Tillsammans bidrar de till att förankra tvåspråkigheten i hela organisationen och visa tvåspråkigheten utåt. Men de behöver ledningens stöd.

Det är ofta sådant som är kopplat till kommunens kommunikation som väcker kritik bland invånarna – skyltar som bara finns på ett språk, olika utskick som är bristfälligt översatta med hjälp av AI eller maskinöversättning, kampanjer som bara fungerar på ett språk, en enspråkig logo och så vidare. Det kan tyckas betydelselöst, men det är det inte. Det handlar om likabehandling och respekt. Det handlar om kommunens bild utåt. Kommunens brand om du så vill.