Valet i Sverige väckte förundran och lite avund också

Ett särdrag i Sverige, och en tradition som har funnits i över 50 år, är att riksdagsvalet hålls samtidigt med kommun- och regionvalen. Den första gemensamma valdagen hölls i september 1970.

De senaste valen hölls i vårt grannland för några veckor sedan, söndagen den 13 september. Valen i Sverige fick stort utrymme även i finländska medier, men nyhetsrapporteringen handlade nästan uteslutande om riksdagsvalet. 

I valrapporteringen låg fokus starkt på opinionsmätningarnas prognoser om förändringar och styrkeförhållanden mellan den sittande regeringen och oppositionen – i synnerhet kampen om väljarstödet som i slutskedet blev mycket jämn. Ett utmärkande drag för svensk politik och de svenska valen är den starka blockpolitiken. 

Listval med möjlighet till personröstning

Valen i Sverige, liksom i Norge och Danmark, skiljer sig från våra val när det gäller valsystemet. Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival, där kandidaten ofta spelar en större roll än partiet. De svenska valen kan beskrivas som proportionella listval med möjlighet till personröstning. 

Ett proportionellt listval innebär i praktiken att väljaren röstar på ett parti och dess vallista, antingen enbart på listan som sådan eller genom att dessutom personrösta på en kandidat. Personröstning går till så att väljaren kryssar för en kandidat på ett visst partis lista. Om kandidaten i fråga får tillräckligt många personröster kan hen bli vald, oberoende av den ursprungliga ordningen på listan.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) analys av 2022 års kommunval gav var fjärde väljare också en personröst. Endast drygt 200 ledamöter, det vill säga knappt två procent av alla invalda, var kandidater som inte skulle ha blivit valda utan personrösterna. Andelen väljare som gav en personröst varierar mellan de olika partierna och framför allt mellan olika kommuner.

Ett särdrag är möjligheten att ångerrösta

I de svenska allmänna valen finns dessutom en ur europeiskt perspektiv ovanlig möjlighet till så kallad ”ångerröstning”. I praktiken innebär det att väljaren kan upphäva sin förtidsröst genom att rösta på nytt på den egentliga valdagen. 

Även om andelen förtidsröstande i Sverige liksom hos oss och i många andra länder har ökat från val till val, verkar det inte som om ångerröstning ökat i någon större omfattning. Valanalyserna visar att det ytterst sällsynt med ångerröstning. Enligt svenska valundersökningar uppskattades det att knappt 800 väljare röstade på nytt i riksdagsvalet 2022, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av alla avgivna röster.

I fyra kommuner hölls det även en rådgivande kommunal folkomröstning på trippelvaldagen. Omröstningarna gällde byskolor, enskilda vägar, utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt kommunens fastigheter. Valdeltagandet var relativt högt i samtliga kommuner, men ändå klart lägre än i kommunvalet.

Ett rekordhögt valdeltagande – än en gång

Valdeltagandet ökade, både i riksdagsvalet och i kommun - och regionvalen. Valdeltagandet i kommunvalet var enligt de aktuella uppgifterna hela 82,3 procent, vilket var en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med valet 2022. Valdeltagandet i regionvalet är nästan lika högt som i kommunvalet (82,0 procent) och i riksdagsvalet rentav 84,9 procent.

En allmän uppfattning är att det höga valdeltagandet i kommun- och regionvalen i Sverige till stor del kan förklaras just av att valen hålls samtidigt. Sannolikt bidrar även det så kallade listvalet, alltså partivalet, till att få väljarna till valurnorna – särskilt i och med den starkt framträdande regerings–oppositionskonstellationen.

I samband med resultaten från det svenska kommunvalet påminns det ofta om de stora skillnaderna i valdeltagandet mellan kommuner och mellan olika delar av kommunerna. Ett intressant faktum för oss är att till och med i den kommun (Haparanda) som hade det lägsta valdeltagandet i kommunvalet hösten 2022, låg valdeltagandet på över 60 procent (61,6 %), vilket är klart över det genomsnittliga valdeltagandet i Finlands kommunalval.

Det högsta valdeltagandet var 91,3 procent i Lomma kommun, medan vi i Finland inte ens nådde upp till 80 procent i den kommun som hade det högsta valdeltagandet. Enligt uppgifter har valdeltagandet i Haparanda ökat jämfört med 2022, medan det i Lomma kommun – där valdeltagandet är som högst – har legat kvar på samma nivå.

Parallella listval har också sina nackdelar

Att hålla valen samtidigt har också sitt pris. En nackdel är för det första att kommun- och regionvalen hamnar i skuggan av riksdagsvalet. Den offentliga debatten kretsar vanligtvis kring frågor på nationell nivå och svängningar i stödet för partierna Kommunernas och regionernas roll och uppgifter hamnar lätt i skymundan. Detta trots att de viktiga teman som lyfts även i dessa val – särskilt hälso- och sjukvården samt utbildningsfrågorna – i praktiken i hög grad handlar om lokala uppgifter som ligger på kommunernas och regionernas ansvar.

En nackdel med samtidiga val är också att valresultaten dröjer. Den här gången bidrog det rekordstora antalet förtidsröster och den långsamma postgången till ytterligare fördröjningar.

Kommunvalsresultaten återspeglar inte alltid de nationella politiska konstellationerna

Det är intressant att de starka nationella blockpolitiska konstellationerna inte automatiskt återspeglas på lokal nivå. Andelen väljare som röstar på olika partier vid olika val har ökat från drygt 20 procent under 1990-talet till en tredjedel vid de senaste valen.

Även den svenska kommunsektorn kännetecknas av varierande lokala förhållanden och politiska kulturer. Det märks bland annat i de olika politiska styrkeförhållandena. Enligt uppgifter från SKR är Socialdemokraterna (S) och Sverigedemokraterna (SD) fortfarande de enda partierna som har representation i samtliga svenska kommuner. Bland partierna stärkte Miljöpartiet (MP) och Moderaterna (M) sin ställning i de flesta kommuner. Att Vänsterpartiet (V) stärkt sitt grepp i de största städerna har väckt uppmärksamhet. 

Vad kan Finland lära sig av Sverige?

Exemplet från Sverige tyder på att samtidiga val kan stärka deltagandet avsevärt även på lokal nivå. Enbart en förändring av valsystemet löser dock inte i sig utmaningarna när det gäller valdeltagandet. Bakom det höga valdeltagandet tycks det också finnas en stark demokratisk kultur, en aktiv offentlig debatt samt valens synliga ställning i samhället. 

I Finland vore det, förutom att utveckla valsystemet, viktigt att öka medborgarnas möjligheter att delta och stärka tron på betydelsen av att kunna påverka. Att stärka demokratin och upprätthålla förtroendet för den är vår gemensamma sak.