Vad är det som gått snett hos oss? Vad kan vi lära oss om val av våra nordiska grannar?

Valdeltagandet ökade trots farhågorna 

Valdagen för kommunal- och regionalvalet i Danmark var tisdagen den 19 november.  Trots de något pessimistiska prognoserna och nyheterna ökade valdeltagandet en aning jämfört med valet hösten 2021. I Estland ökade valdeltagandet i kommunalvalet i oktober till och med mera än i Danmark. (linkki Viro-blogiini)

Den positiva utvecklingen i Danmark och Estland väcker rentav lite avund. Hur i all världen lyckades de så bra i Danmark och Estland när valdeltagandet i vårens kommunalval hos oss sjönk för andra gången i rad?

Föregående kommunalval i Danmark ordnades i november 2021. Den gången sjönk valdeltagandet, åtminstone delvis till följd av att coronaläget förvärrades.  Trots det var valdeltagandet på 67,2 procent i Danmark, betydligt högre än i vårt kommunalval samma vår. 

I Danmark har valdeltagandet i regionalvalet traditionellt varit på samma nivå som i kommunalvalet, så också denna gång. Valdeltagandet ökade i alla fyra regioner och varierade mellan 68 och 71 procent. 

En lyckad gemensam kampanj ”Dit valg. Vores Danmark”

I Danmark genomfördes ett nationellt partnerskapsprojekt med syftet att engagera danskarna i kommunal- och regionalvalet i november. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan medier, allmännyttiga stiftelser, journalistiska utbildningsprogram samt privata och offentliga institutioner. Målet var att fokusera på medborgarnas agenda.

Valprojektet innehöll bland annat en mycket bred opinionsmätning som besvarades av mer än 100 000 danskar. Det var en kartläggning av invånarnas avsikt att rösta i valet, synpunkter på politiken och förtroendet samt vilka frågor som var viktigast för dem, också i deras egna kommuner. 

Äldreomsorgen och hälsan högst upp i valdebatten

Liksom hos oss har äldreomsorgen och hälso- och sjukvården traditionellt varit en av de viktigaste frågorna i det danska kommunalvalet. Så även denna gång. Bland de fem viktigaste frågorna finns dessutom klimat och miljö, den grundläggande utbildningen och beskattningen. 

En intressant om än något oroväckande observation i den danska valenkäten är att kvinnornas och männens viktigaste valteman för varje val glider alltmer i sär. De kvinnliga väljarna betonar i mycket högre grad hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och barndagvården, medan männen betonar främst sysselsättningen, beskattningen samt kultur-, idrotts- och fritidstjänster. Den växande skillnaden mellan manliga och kvinnliga prioriteringar kan medföra utmaningar i kommunernas politiska beslutsfattande.

Valsystemet, fullmäktigestorleken och borgmästarna 

Det starka valdeltagandet i höstens val påverkades säkert av kampanjen ”Dit valg” men på ett mer allmänt plan också av ett valsystem som är mycket olikt vårt samt en starkt personifierad kommunalpolitik. Det är en följd av att Danmark har mycket färre kommuner med färre fullmäktigeledamöter. 

Kan borgmästarsystemet förklara det livliga valdeltagandet? 

Iögonenfallande, åtminstone för en utomstående, var pressens fokus på spekulationer kring kommunernas borgmästarkandidater och deras möjligheter till framgång i valet. Mycket personifierad politik med andra ord. Som betonar borgmästarvalet. Inte heller i Danmark väljs borgmästaren genom direkta folkval utan av fullmäktige. Precis som hos oss i Finland. 

• Danmarks 98 kommuner har sammanlagt cirka sex miljoner invånare, eller i genomsnitt 61 400 invånare per kommun.
• Huvudstaden Köpenhamn har drygt 670 000 invånare men endast 55 fullmäktigeledamöter. Helsingfors har ungefär samma antal invånare medan antalet fullmäktigeledamöter är 85.
• Av Danmarks kommuner har 40 minst 50 000 invånare och det finns bara 9 kommuner med färre än 20 000 invånare. Den minsta kommunen, Læsøn, har cirka 1 700 invånare och 9 fullmäktigeledamöter.
• I kommunalvalet i Danmark valdes sammanlagt 2 432 fullmäktigeledamöter, eller i genomsnitt 25 ledamöter per kommun.
• Enligt den danska kommunallagen är det minsta antalet fullmäktigeledamöter i kommuner med färre än 20 000 invånare 9 och i kommuner med fler än 20 000 invånare 19. Antalet fullmäktigeledamöter är högst 31, utom i Köpenhamn. (I Finland varierar det lagstadgade antalet fullmäktigeledamöter mellan 13 och 79. I vårens kommunalval valdes i snitt 29 fullmäktigeledamöter per kommun.)

Valsystemet har betydelse

Till skillnad från situationen i Finland tillämpar Danmark och de övriga nordiska länderna slutna listval. Väljarna röstar på ett parti på en lista i stället för en person, även om det är möjligt att rösta också på en enskild kandidat på partilistan. I Danmark, liksom i Norge och Sverige, har man slagit ihop valen, dvs. kommunal- och regionalval ordnas samtidigt. 

Valdeltagandet, resultatet och kvinnorna

Kvinnorna gjorde historia i det danska kommunalvalet: för denna mandattid valdes inte mindre än 24 kvinnliga borgmästare mot 20 i det senaste valet. Andelen kvinnor ökar från 20 till 25 procent, det betyder att var fjärde kommun kommer att ha en kvinnlig borgmästare under den följande mandatperioden.

***

Vad kunde vi lära oss av Danmark och de andra nordiska länderna samt Estland? Är det möjligt att inom vårt nuvarande valsystem få valdeltagandet i kommunalval att blomstra upp?    – Där har vi en gemensam utmaning och ett utvecklingsobjekt inför kommunalvalet 2029.

Källor och närmare upplysningar:

• https://www.kl.dk/momentum/arkiv/2025/27-kvinder-og-maend-gaar-til-kommunalvalg-med-vidt-forskellige-prioriteter
• https://www.dr.dk/nyheder/politik/kommunalvalg/resultater
• https://danskekommuner.dk/temasider/kommunalvalg
• https://valg.dk/
• https://www.valg.im.dk/valg/kommunale-og-regionale-valg
• https://lex.dk/kommunalvalg_og_regionalvalg_2025
• https://www.regioner.dk/services/nyheder/2025/november/regionalvalget-2025-i-tal/