Verkställandet av ändringen av upphandlingslagen i kommunerna

En ändring (519/2026) av lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016), nedan upphandlingslagen, trädde i kraft 18.6.2026. Det är inte fråga om en totalreform av upphandlingslagen, utan ändringen grundar sig på regeringsprogrammet. De viktigaste innehållsmässiga ändringarna i lagen är införandet av kravet på en minimiägarandel i anknutna enheter och ökat fokus på beredningen av upphandlingar.

I detta cirkulär och dess bilaga behandlas de viktigaste ändringarna i upphandlingslagen i första hand ur kommunens perspektiv. Cirkuläret har sänts till registraturerna i alla kommuner på fastlandet och ombeds sändas vidare till kommunledningen samt till de sakkunniga som ansvarar för koncernstyrning, ägarstyrning och upphandling.

Ändringens viktigaste konsekvenser för kommunerna

1. Kommunen ska granska sin ägarandel i de bolag av vilka den gör upphandling hos anknutna enheter utan konkurrensutsättning. Om kommunen äger mindre än 10 procent av bolaget får den från och med 1.7.2027 inte göra upphandlingar av bolaget. Upphandlingarna måste ordnas på annat sätt. Kommunen ska fortfarande säkerställa att den har ensamt eller gemensamt bestämmande inflytande över den anknutna enheten hos vilken den gör upphandlingar.
2. Det rekommenderas att kommunen framöver lägger vikt vid genomförandet av marknadsundersökningar vid beredningen av upphandlingar. I marknadsundersökningen är det bra att beakta små och medelstora företags möjligheter att lämna anbud. Om kommunen inte har genomfört någon marknadsundersökning kan ändringssökanden överklaga de val som gjorts vid uppdelning av en EU-upphandling, eller om det endast inkommer ett anbud i upphandlingen. 
3. Konkurrens- och konsumentverkets tillsyn över direktupphandlingar stärks i fråga om nationella entreprenadupphandlingar (värde 150 000–5,4 miljoner euro). 
4. Kommunen ska i fortsättningen publicera en annons i efterhand även vid nationella upphandlingar.

Ändringen i bestämmelsen om anknutna enheter

I 15 § i upphandlingslagen föreskrivs att en upphandlande enhet får göra upphandlingar hos aktörer som uppfyller definitionen av en anknuten enhet utan konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen. De anknutna enheterna, dvs. in house-bolagen, är aktörer där upphandlande enheter har organiserat offentliga tjänster i bolagsform utan kommersiell karaktär. I ändringen av 15 § 2 mom. i upphandlingslagen anges det att en kommun som utövar bestämmande inflytande får göra upphandlingar hos sina in house-bolag i aktiebolagsform endast om kommunen har en ägarandel på minst 10 procent i sitt bolag. Det innebär att kommunerna ska granska ägarandelarna i sina anknutna enheter i aktiebolagsform. Om kommunens ägarandel är mindre än 10 procent ska kommunen ordna tjänsteproduktionen på annat sätt från och med 1.7.2027. Då ska tjänsteavtalet med den anknutna enheten sägas upp.

Om kommunen äger mindre än 10 procent av aktierna i sin anknutna enhet i aktiebolagsform, kan kommunen undersöka möjligheten att öka sin ägarandel genom att lösa in aktier från andra ägare. Om kommunen inte kan förvärva en ägarandel på 10 procent ska den ordna den tjänst som tidigare tillhandahållits av den anknutna enheten genom exempelvis egen produktion med egen personal, genom att konkurrensutsätta tjänsten på marknaden i enlighet med upphandlingslagen, genom att grunda en ny anknuten enhet eller ordna tjänsten i samarbete enligt kommunallagen.

Övergångstiden för ändringen är i regel ett år (senast 30.6.2027). Kommunen kan dock ansöka om förlängd övergångstid för ett enskilt avtal, om en uppsägning av tjänsteavtalet leder till oskäliga konsekvenser eller betydande ekonomiska risker. I en sådan situation kan kommunen meddela att avtalet fortsätter ända fram till 30.6.2030 genom att lämna uppgifterna om avtalet till Statskontoret senast 30.9.2026. Kommunen ska göra en separat anmälan för varje avtal vars uppsägning skulle medföra oskäliga konsekvenser eller betydande ekonomiska risker. Mer information om ibruktagande av förlängd övergångstid fram till 2030: Upphandlande enhet: gör en anmälan enligt upphandlingslagen om förlängning av avtal med anknuten enhet senast den 30 september 2026 - Statskontoret

Mer information om övergångstiden avseende ändringen finns i länkarna i slutet av cirkuläret. 

Ändringen av upphandlingslagen innehåller också en precisering i fråga om icke-konkurrensutsatta upphandlingar inom kommunkoncerner. Om ett in house-bolag hittills har upphandlat tjänster eller informationssystem från sin ägare eller ett annat in house-bolag, är detta enligt 15 § 7 mom. i upphandlingslagen endast möjligt om ägaren äger 100 procent av bolaget.

Ändringen i bestämmelserna om förfarandet

Ändringen av upphandlingslagen uppmuntrar till noggrann beredning av upphandlingsförfarandena. En noggrann beredning innebär särskilt att de krav och villkor som fastställs i upphandlingen motsvarar marknadspraxis och inte utan medvetet val hindrar anbudsgivarnas möjligheter att lämna anbud. 

En viktig del av ändringen är att uppmuntra till marknadsundersökning. Den som bereder en upphandling i kommunen ska höra anbudsgivare som är verksamma inom branschen då anbudsmaterialet utarbetas. Enligt 65 § i upphandlingslagen är det tillåtet att diskutera med anbudsgivare innan upphandlingsannonsen publiceras. Utöver sökåtgärder kan en marknadsundersökning också genomföras till exempel genom att publicera en marknadsundersökningsannons eller genom en öppen och icke-diskriminerande diskussion med flera anbudsgivare. I en marknadsundersökning kan man också fråga anbudsgivarna om proportionerliga lämplighetskrav eller obligatoriska krav. En marknadsundersökning eller annan bedömning av upphandlingsmodellen är i och med ändringen obligatorisk vid upphandlingar över 10 miljoner euro.

Lagändringen innehåller ändringar i förfarandena för EU-upphandling när det gäller uppdelning i delar samt i situationer där endast ett anbud har kommit in. Båda dessa bestämmelser är kopplade till marknadsundersökningen.

Enligt 75 § i upphandlingslagen är uppdelning av EU-upphandlingar i delar i fortsättningen utgångspunkten, från vilken undantag kan göras då förutsättningarna i lagen uppfylls. Att låta bli att dela upp en upphandling i delar ska motiveras i upphandlingsdokumenten. En upphandling behöver inte delas upp i delar om en marknadsundersökning har genomförts vid beredningen av upphandlingen.

Lagändringen ingriper dessutom i situationer där endast ett anbud har kommit in i en EU-upphandling som konkurrensutsatts genom öppet förfarande. Då ska upphandlingen enligt 125 § 1 mom. i upphandlingslagen avbrytas och konkurrensutsättas på nytt, om ingen marknadsundersökning har genomförts vid beredningen av upphandlingen eller om upphandlingen inte har delats upp i delar. 

I lagändringen föreskrivs det om besvärsrätt både i fråga om att låta bli att dela upp upphandlingen i delar och låta bli att avbryta upphandlingen. Besvär får dock inte anföras om det kan konstateras att en ändamålsenlig marknadsundersökning har genomförts vid upphandlingen. Ändringarna i fråga om uppdelning av en upphandling i delar och skyldigheten att avbryta en upphandling träder i kraft 1.10.2026. Ändringen tillämpas inte på upphandlingsförfaranden som har inletts före detta datum.

Skyldigheten att publicera annonser i efterhand utvidgas till att också omfatta nationella upphandlingar enligt 101 § 3 mom. i upphandlingslagen. Tidigare har upphandlande enheter varit skyldiga att annonsera i efterhand i fråga om upphandlingar som överskrider EU-tröskelvärdena, upphandlingar i bilaga E och koncessioner. Efter ändringen ska alla upphandlingsförfaranden avslutas med en annons i efterhand inom 30 dagar från det att ett upphandlingskontrakt har ingåtts, inklusive direktupphandlingar. 

Enligt 141 § 1 mom. i upphandlingslagen kan Konkurrens- och konsumentverket i fortsättningen göra en framställning till marknadsdomstolen om att påföljder ska bestämmas vid nationella direktupphandlingar av byggentreprenader. Framöver är det skäl att noggrannare än tidigare avväga entreprenadarrangemang som genomförts utan konkurrensutsättning och bedöma om förutsättningarna för direktupphandling uppfylls. 

Ändringar eller förtydliganden har dessutom gjorts i bestämmelserna om upphandlingsförfaranden i fråga om grunderna för uteslutning, definitionerna av resursenheter och underleverantörer, beaktandet av försörjningsberedskapen samt hänvisningarna till EU-bestämmelser som tillämpas på nationella upphandlingar. 

Stöd och information om ändringarna i upphandlingslagen

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling vid Kommunförbundet tillhandahåller information om ändringen på sin webbplats och ordnar utbildningstillfällen. En sammanställning av de vanligaste frågorna om ändringen av upphandlingslagen har också gjorts, dels om ändringen av bestämmelsen om anknutna enheter, dels om ändringarna i upphandlingsförfarandena. 

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling: www.upphandling.fi 

Evenemang och utbildningar vid Rådgivningsenheten för offentlig upphandling: Upphandling-pressrum | Upphandlingar

Sammanställning av vanliga frågor (på finska): Usein kysyttyä hankintalaista: hyödynnä päivittyvä koontimme | Hankinnat och Sidosyksikkösääntelyn muutokset – usein kysytyt kysymykset | Hankinnat
 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Juha Myllymäki                            
direktör för juridiska ärenden

Eeva-Riitta Högnäs
ledande jurist