Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2022

Kommunerna meddelade sin inkomstskattesats och sina fastighetsskattesatser för år 2022 till Skatteförvaltningen på tisdagen den 17 november 2021.

Kommunförbundet samlade in uppgifter om kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser för år 2022 på denna webbsida.

År 2022 höjs kommunalskatten i 16 kommuner och sänks i 12. Höjningarna gäller 116 000 kommuninvånare, medan 140 000 invånare får lägre kommunalskatt. I 281 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad. Det är exceptionellt att de invånare som får sänkt skatt är fler än de vars kommunalskatt höjs. Av de kommuner som sänker skatten är Raumo och Nyslott störst. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är nu lägst under hela 2000-talet, 23 färre än i fjol. De största kommunerna som höjer skattesatsen är Kotka och Nurmes.

–Trots att det ekonomiska läget är svårt i många kommuner, har man försökt undvika skattehöjningar och den osäkerhet som höjda skatter innebär. Kommunerna har inte höjt sina skattesatser för säkerhets skull inför de nedskärningar i finansieringen som social- och hälsovårdsreformen kommer att innebära. I många kommuner anses skattesatsen redan nu vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den ekonomiska tillväxten och coronastöden förebygger skattehöjningar

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir 20,01 % nästa år. I praktiken är det samma siffra som i fjol.

Bland fastlandskommunerna har Halsua den högsta kommunalskattesatsen (23,50 procent) och Grankulla den lägsta (17 %). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är 6,5 procentenheter. Den vanligaste höjningen är 0,5 procentenheter. En sådan höjning görs i 11 kommuner. Den största höjningen, 1 procentenhet, gäller 4 kommuner. Den största sänkningen gör Tövsala, som sänker sin skattesats med 1 procentenhet.

– Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig efter svackan under coronapandemin och har stärkt kommunernas skatteinkomster. Statens coronastöd till kommunerna 2020–2021 har stabiliserat kommunernas ekonomi och minskat trycket på nya anpassningsåtgärder. I de kommuner som höjer sin skattesats är orsaken bland annat att kommunernas uppgifter utvidgats snabbt, att befolkningen åldras och att skatteinkomsterna inte ökat tillräckligt, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Rekordfå höjningar av fastighetsskattesatserna

Fastighetsskatten höjs i sammanlagt 14 kommuner, och höjningarna är mycket små. Jämfört med fjolåret har antalet kommuner som höjer skatten minskat med mer än hälften, och ovanligt många kommuner sänker skatten. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 11 kommuner och sänks i 5. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs i 9 kommuner och sänks i 6. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader stiger i 9 kommuner och sjunker i en.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 2 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Skatteändringarna inverkar knappt alls på kommunernas fastighetsskatteintäkter.

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2022

Uppgifter om tidigare års skatteprocentsatser

Mikko Mehtonen

Mikko Mehtonen

Utvecklingschef
Enheten för livskraft och ekonomi, Kommunalekonomi
+358 9 771 2645, +358 50 592 8986
Ansvarsområden
  • Fakta om kommunekonomin:
  • Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
  • Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
  • Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
  • Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
  • Kartläggning av kommunekonomin