2.11.2020

Tvåspråkiga kommuner

Tre personer i olika åldrar

Var tredje finländare bor i en tvåspråkig kommun

1,75 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. 44 000 finskspråkiga personer bor i en kommun med svenskspråkig majoritet medan 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun där majoritetsspråket är finska. 

Kommunernas nuvarande språkförhållanden har fastställts av Statsrådet och gäller för tidsperioden 2013-2022. Statsrådet fastställer kommunernas språkliga status för tio år i gången utgående från den officiella befolkningsstatistiken.

Kommuner kan vara antingen enspråkiga (svenska eller finska) eller tvåspråkiga. Kommunens språkliga status avgör den språkiga statusen hos de samkommuner, landskap och statliga myndigheter som kommunen hör till.

Minimigränsen för att en kommun skall bli tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål.  I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som har angivits då ett barns namn har meddelats till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan till magistraten. 

Om andelen invånare som talar minoritetsspråket i en kommun sjunker till mindre än 6 procent och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig.

En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som frivilligt tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är Lojo stad, som har sökt och beviljats status som tvåspråkig kommun för tidsperioden 2013-2022.

Verktyg för en fungerande tvåspråkighet

Tvåspråkiga kommuner         2015 2016 2017 2018 2019 2020
Svensk minoritet 14 15 15 15 15 15
Finsk minoritet 18 18 18 18 18 18
Svenskspråkiga kommuner 17 16 16 16 16 16
Alla kommuner  ​317     313 311 311 311 310

 
# Kommun Landskap Språk Antal svenskspråkiga Andel
35 Brändö Åland SV-SV 327 73 %
43 Eckerö Åland SV-SV 841 88 %
60 Finström Åland SV-SV 2333 90 %
62 Föglö Åland SV-SV 441 83 %
65 Geta Åland SV-SV 423 85 %
76 Hammarland Åland SV-SV 1428 90 %
170 Jomala Åland SV-SV 4620 88 %
318 Kökar Åland SV-SV 197 85 %
295 Kumlinge Åland SV-SV 273 87 %
417 Lemland Åland SV-SV 1888 92 %
438 Lumparland Åland SV-SV 314 86 %
478 Mariehamn Åland SV-SV 9724 83 %
736 Saltvik Åland SV-SV 1690 91 %
766 Sottunga Åland SV-SV 84 95 %
771 Sund Åland SV-SV 900 88 %
941 Vårdö Åland SV-SV 379 85 %
853 Åbo Egentliga Finland FI-SV 10618 6 %
322 Kimitoön Egentliga Finland SV-FI 4518 68 %
445 Pargas Egentliga Finland SV-FI 8345 55 %
624 Pyttis Kymmenedalen FI-SV 369 7 %
272 Karleby Mellersta Österbotten FI-SV 5997 13 %
638 Borgå Nyland FI-SV 14572 29 %
049 Esbo Nyland FI-SV 20033 7 %
235 Grankulla Nyland FI-SV 3197 33 %
078 Hangö Nyland FI-SV 3512 43 %
091 Helsingfors Nyland FI-SV 36665 6 %
149 Ingå Nyland SV-FI 2813 52 %
257 Kyrkslätt Nyland FI-SV 6433 16 %
407 Lappträsk Nyland FI-SV 792 30 %
444 Lojo Nyland FI-SV 1617 4 %
434 Lovisa Nyland FI-SV 5978 40 %
504 Mörskom Nyland FI-SV 176 9 %
710 Raseborg Nyland SV-FI 17778 65 %
753 Sibbo Nyland FI-SV 6504 31 %
755 Sjundeå Nyland FI-SV 1706 28 %
092 Vanda Nyland FI-SV 5575 2 %
598 Jakobstad Österbotten SV-FI 10791 56 %
231 Kaskö Österbotten FI-SV 360 29 %
499 Korsholm Österbotten SV-FI 13326 69 %
280 Korsnäs Österbotten SV-FI 1781 86 %
287 Kristinestad Österbotten SV-FI 3539 55 %
288 Kronoby Österbotten SV-FI 4996 78 %
440 Larsmo Österbotten SV-FI 4975 92 %
475 Malax Österbotten SV-FI 4661 85 %
545 Närpes Österbotten SV-FI 7486 79 %
893 Nykarleby Österbotten SV-FI 6410 86 %
599 Pedersöre Österbotten SV-FI 9839 89 %
905 Vasa Österbotten FI-SV 15668 23 %
946 Vörå Österbotten SV-FI 5260 81 %
Skolflicka

Verktyg för en fungerande tvåspråkighet

En livskraftig tvåspråkighet. Finland har två nationalspråk, finska och svenska. Visionen i nationalspråksstrategin är att Finland har två livskraftiga nationalspråk och att båda språken syns, hörs och accepteras. I den kommunanpassade handboken får kommunala myndigheter, tjänsteinnehavare och

Verktyg för en fungerande tvåspråkighet
lateral-image-right
tags
svensk service
tvåspråkighet
språklag
kommuner