1,85 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. 38 500 finskspråkiga personer bor i en kommun med svenskspråkig majoritet medan 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun där majoritetsspråket är finska. De 16 åländska kommunerna är alla svenskspråkiga.
Kommuner kan vara antingen enspråkiga (svenska eller finska) eller tvåspråkiga. Kommunens språkliga status avgör den språkiga statusen hos de samkommuner, landskap och statliga myndigheter som kommunen hör till.
Minimigränsen för att en kommun skall bli tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål. I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som har angivits då ett barns namn har meddelats till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningdata (DVV).
Om andelen invånare som talar minoritetsspråket i en kommun sjunker till mindre än 6 procent och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig.
En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som frivilligt tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är Lojo stad, som har sökt och beviljats status som tvåspråkig kommun för tidsperioden 2023-2032.
Tvåspråkiga kommuner
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
Svensk minoritet
15
15
15
15
15
15
15
14
Finsk minoritet
18
18
18
18
18
18
18
18
Svenskspråkiga kommuner
16
16
16
16
16
16
16
17
Alla kommuner
309
309
310
311
311
311
313
317
Verktyg för en fungerande tvåspråkighet
En livskraftig tvåspråkighet. Finland har två nationalspråk, finska och svenska. Visionen i nationalspråksstrategin är att Finland har två livskraftiga nationalspråk och att båda språken syns, hörs och accepteras.
Uppdrag språköar är ett projekt som under två års tid (2021-2023) tar fokus på språköarna i Finland. Projektet har som mål att synliggöra och stärka nuvarande språköar samt att bidra till utveckling av nya.