I ny forskning preciseras bilden av fördelarna och nackdelarna med distansarbete i olika situationer och arbetstagargrupper över tid.  

– Om arbetstagaren inte har möjlighet att påverka hur arbetet utförs, återspeglas det i orken och motivationen – oavsett om det handlar om mindre eller mer distansarbete än önskat, säger Sampo Suutala, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs också, Yle 17.3:Arbetslivsforskare: Distansarbete funkar när vi hittar en gemensam rytm

På kort sikt kan distansarbete underlätta vardagen och minska belastningen. Riskerna däremot blir ofta synliga först på längre sikt. Mycket distansarbete under en lång tid kan försvaga lärandet, förnyelsen och gemenskapen.  

– Särskilt på individnivå kan distansarbete kännas som en fungerande lösning, men på gemenskapsnivå kan konsekvenserna med tiden vara negativa. Därför är det viktigt att tala öppet om effekterna av olika arbetsformer och bygga lösningar som stöder både individen och arbetsgemenskapen på lång sikt, betonar forskningsprofessor Jari Hakanen.

• Mycket distansarbete kan försvaga arbetsgemenskapen.
• Det minskar även behovet av samhörighet.
• Motivation att komma till kontoret minskar.
• Gemenskapens resurser som stöd och förtroende kan lida.
• Det går att stärka gemenskapen även på distans med rätt arbetssätt.

The post Arbetshälsoinstitutet: Balansen i distansarbete avgör om anställda stannar kvar appeared first on Kommuntorget.fi.