I Östra centrum, Månsas, Stensböle och Malm i Helsingfors jobbar unga killar oförtrutet med att motverka marginalisering och utanförskap.

Det magiska receptet bygger på basket, samhörighet och meningsfulla hobbyer.

– Det roligaste var gymnastiken och så lärde vi oss nya sätt att stretcha, säger en somalisk tjej entusiastiskt.

– Det känns mycket friare och roligare att spela basket efter skolan än på skolans gymnastiklektioner, säger en annan tjej.

Hon korrigerar mitt somaliska uttal med ett fryntligt skratt och hastar vidare till kompisarna som står i en klunga och fnittrar åt den nyväckta uppmärksamheten.

Gatugäng i Finland

En permanent grupp av personer som ägnar sig åt brottslig verksamhet som äventyrar säkerheten på allmänna platser.
Gatugängen består av unga som begår narkotika- och våldsbrott. Gängen är rotade i specifika stadsdelar.
En del domstolar har använt medlemskap i gatugäng som kriterium för strängare straff. 
Gatugängen är aktiva i huvudstadsregionen och i Åbo med omnejd.
Gatugängen fungerar som inkörsport för organiserad brottslighet. | Källa: Polisen

En stund senare dyker ett par coola och karska grabbar upp för att precisionsträna olika sätt att dribbla bort motståndaren på spelplanen.

Vi befinner oss i en gymnastiksal i grundskolan i Östra centrum i Helsingfors. Här ordnar den nygrundade föreningen Global Youth Basketball basketträningar för barn och unga som riskerar att hamna på drift. Elmi Sheikh Abdirahman är en av initiativtagarna till verksamheten.

Elmi Sheikh Abdirahman, Suhail Ghandour och Fuad Abdi Hussein ställer upp som tränare för att motverka gängbildning och skapa samhörighet. Bild: Patrik Rastenberger

– Det känns så fint att se hur barnen utvecklas och hur de blir bättre efter att de har tränat ett tag. Det är den bästa belöningen för mig, säger Abdirahman.

Föreningen ordnar för närvarande träningar i två skolor, en ungdomsgård och en idrottshall i Helsingfors och når i genomsnitt omkring 200 barn och ungdomar varje vecka. Största delen av dem som spelar basket är andra generationens invandrare som är födda i Finland, men som pendlar mellan två kulturer och två språk i vardagen.

– Vi grundade föreningen för att ge barnen en möjlighet att utöva hobbyer antingen avgiftsfritt eller till rimliga priser. Det är väldigt dyrt att spela basket eller fotboll nu för tiden om man gör det via en vanlig idrottsklubb, säger Abdirahman.

Jämställda spelregler

När Kommuntorget besöker grundskolan i Östra centrum är det många tjejer som medverkar i träningarna. Dialogerna alternerar mellan somaliska, arabiska, engelska och finska.

– Det finns en hel del tjejer som av kulturella orsaker inte har haft möjligheter att idrotta på samma villkor som jämnåriga killar. Vi vill ändra på det och ge tjejerna en chans att spela basket, säger Suhail Ghandour.

Ett annat uttalat mål är att motverka gängbildning och se till att rotlösa barn och unga hittar ett sammanhang och meningsfulla hobbyer.

– Här på våra träningar får barnen lära sig tålamod. Det är som att lära sig mental schack, säger Ghandour.

Tror ni att era träningar har önskad effekt?

– Absolut. Jag lyckades nyligen locka med en 12-årig grabb som höll på att glida in i fel sällskap. Nu tränar han basket med oss, säger Abdirahman.

Hur vinner ni de ungas förtroende?

– Genom att vara öppen och ärlig. Humor hjälper också. De unga behöver någon att tala med. Vi är tillgängliga för samtal före och efter träningarna.

Lagsporter som basket utvecklar samhörighet och laganda. Foto: Patrik Rastenberg

Språklig mångfald

Den finskspråkiga grundskolan i Östra centrum är en av landets mest internationella och flerspråkiga skolor. Cirka 80 procent av de 420 eleverna har annat modersmål än finska.

– Alla elever vill erfara känslan av tillhörighet. Tyvärr är det många andra generationens invandrare som upplever att det inte hör hemma någonstans, säger Jutta-Riina Karhunen, rektor för grundskolan i Östra centrum.

Känslan av utanförskap kan ge en grogrund för ungdomskriminalitet och gängbildning, menar hon.

– Om varken skolan eller hobbyerna lyckas förmedla känslan att du är inkluderad händer det lätt att de unga söker bekräftelse någon annanstans. Ungdomsgängen är ett alternativ för många invandrare som upplever att de är rotlösa, säger Karhunen.

Karhunen anser att skolan ska göra sitt yttersta för att motverka utanförskap.

– Eleverna ska känna att de hör hemma i skolan och att de duger och är uppskattade precis sådana som de är, säger hon.

Somalisk gängkultur ett hot

Ahmed Hassan är entreprenör och kommunpolitiker för SFP i Helsingfors. Han bekräftar den lägesbild som Jutta-Riina Karhunen beskriver.

– Den somaliska gängkulturen växte fram i Finland för ungefär 8–9 år sedan. Gängen bedriver bland annat droghandel och olaglig försäljning av lustgas. Ungdomsgängen har förgreningar i alla nordiska länder och har internationaliserat sin verksamhet, säger Hassan.

Entreprenören och politikern Ahmed Hassan varnar för gängbildningens konsekvenser i huvudstadsregionen. Bild: Patrik Rastenberg

Hassan är tidigare ordförande för det somaliska förbundet i Finland. Han har i den rollen engagerat sig i olika projekt för att motverka gängkulturen.

– Det var länge ett tabu att tala om gängkriminaliteten inom det somaliska samfundet. Nu går det till all lycka att tala öppet om problematiken. Det är viktigt att vi inte tittar åt annat håll och låtsas att problemen försvinner av sig själv, säger han.

Coaching och samtal

Enligt Hassan skulle det behövas kraftfulla satsningar på uppsökande ungdomsverksamhet för att förebygga problemen.

– Många av dem som hamnar på glid saknar utbildning. En del hoppar av skolgången efter slutförd grundskola. Utan utbildning är det svårt att få jobb och då blir lockelsen stor att tjäna snabba pengar genom att sälja droger.

Ahmed Hassan förespråkar bland annat skräddarsydd coaching där somaliska unga slussas in i yrkesskolor eller andra läroinrättningar för att kunna ta sig vidare i livet.

– Föräldrarna måste också ta ansvar och diskutera dessa frågor och risker där hemma med sina barn.

Ahmed Hassan beskriver ett somaliskt samfund som tampas med inre slitningar. De unga somalier som har integrerats i Finland delar inte alltid den äldre generationens värderingar, vilket skapar en vidgande generationsklyfta.

– Det har visat sig vara svårt att locka med unga i somaliska förbundets verksamhet. Det här tär på den generationsöverskridande verksamheten.

Jutta-Riina Karhunen är rektor för grundskolan i Östra centrum. Över 80 procent av eleverna har andra modersmål än finska och svenska. – Vi jobbar hårt för att alla ska känna tillhörighet, säger hon. Bild: Patrik Rastenberg

Hotelser och hatretorik

Samtidigt som det somaliska samfundet i Finland dras åt olika håll attackeras somalier regelbundet av sannfinländska politiker.

– Jag ser ingen ljusning i sikte på den fronten. Vi förblir en antastad minoritet som får utstå aggressiva påhopp.

Även grundskolan i Östra centrum har fått sin beskärda del av hatretoriken.

– Jag fick flera hotelser på mejlen efter att jag skrev en insändare om vikten av att motarbeta rasism och segregation 2023. Insändaren blev ett viralt fenomen och delades flitigt i sociala medier, säger Jutta-Riina Karhunen.

Inför kommunalvalet har en del politiker pekat ut grundskolan i Östra centrum som ett praktexempel på sådan internationalisering som inte är önskvärd.

Prenumerera så läser du alltid först, klicka här!

– De politiker som uttalar sig om vår skola och vår stadsdel på ett nedsättande sätt är välkomna att besöka oss och bekanta sig med verkligheten här när som helst, säger Karhunen.

Skolan erbjuder avgiftsfria eftermiddagsklubbar där barnen kan öva sig i dataprogrammering, bildkonst eller spela fotboll. En stor del av verksamheten kretsar indirekt kring sociala färdigheter.

– Vi övar upp social interaktion, impulskontroll, empati och konsten att leva sig in i en annan människas situation med hjälp av positiv pedagogik där vi fokuserar på känslan att lyckas.

I skolans gymnastiksal fortsätter det föreningsdrivna nätverksbygget på spelplanen.

– De unga lär sig att arbeta i team. Basket handlar om lagarbete, säger Suhail Ghandour.

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet

Syftet är att ge alla barn och unga chansen att i samband med skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri.
Bygger på ett samarbete mellan kommuner, skolor och hobbyaktörer.
Målet är att etablera Finlandsmodellen som en permanent verksamhetsform i kommunerna. 
Modellen beviljades statsunderstöd och togs in i ungdomslagen 2023.  | Källa: Undervisnings- och kulturministeriet

The post De vill motverka gängbildning med hjälp av basket appeared first on Kommuntorget.fi.