Förordningen om en europeisk företagsplånbok ur kommunsektorns perspektiv

EU:s företagsplånböcker är digitala plånböcker som iakttar EU:s gemensamma regelverk och som utgör system för kontakter mellan företag och organisationer. Utöver olika plånbokslösningar som regleras på EU-nivå finns det också andra digitala plånbokslösningar på marknaden för olika behov. De digitala plånböcker som privatpersoner använder är nedladdningsbara appar för smarttelefoner, men en företagsplånbok kan också vara molnbaserad.

Företagsplånböckerna har, precis som EUDI-plånböcker, följande funktioner för organisationernas specifika behov:

• Signering
• Stämpling
• Förmedling av dokument
• Identifiering
• Hantering av fullmakter

Företagsplånboken lämpar sig dock för mer komplexa informationsutbytes- och förvaltningsbehov än EUDI-plånboken, såsom automatisering av informationsutbyte mellan informationssystem. Dessutom är företagsplånböcker och EUDI-plånböcker interoperabla, vilket betyder att kommunen kan utnyttja en företagsplånbok också för att göra det möjligt för medborgarna att använda EUDI-plånböcker.

Idén med plånböckerna baserar sig på datasäkerhet, smidighet och tillförlitlig information. Liksom i fråga om EUDI-plånböcker baserar sig riktigheten och tillförlitligheten hos den information som förmedlas via företagsplånböckerna på att de nödvändiga uppgifter som matas in i plånboken kommer från officiella register. Till exempel i kontakterna med utländska företag kan en utmaning ha varit att olika uppgifter inte har funnits tillgängliga på samma sätt som i fråga om finländska företag. Säkerhetsaspekten blir särskilt viktig när det inte finns tillräckligt med bakgrundsinformation om verksamheten i ett företag som flyttar till Finland. Genom företagsplånböckerna kommer information om till exempel företagets verksamhet och olika certifikat att baseras på officiella källor i andra EU-medlemsstater, vilket kan underlätta bedömningen i dessa avseenden. 

Företagsplånböckerna möjliggör även hantering av användarrättigheter och fullmakter, varvid det också är möjligt att försäkra sig om att en företrädare för företaget faktiskt har till exempel namnteckningsrätt. Företagsplånboken möjliggör också intern hantering av fullmakter i kommunen, och med hjälp av företagsplånboken kan en företrädare för kommunen till exempel ges namnteckningsrätt i önskade sammanhang. När det gäller digitala intyg och elektroniska signaturer är det också värt att notera att de i förordningen har getts samma rättsliga giltighet som fysiska intyg och signaturer.

På EU-nivå arbetar man åtminstone med att främja EU:s bolagsintyg, digitala EU-fullmakter och handelsregisterutdrag som digitala intyg. Patent- och registerstyrelsen (PRS) har som mål att erbjuda EU-bolagsintyg som innehåller basuppgifter om företag under 2028. 

Till skillnad från vad som är fallet i fråga om EUDI-plånböcker för privatpersoner är medlemsstaterna inte skyldiga att tillhandahålla en nationell lösning för företagsplånböcker, utan utbudet av företagsplånböcker kommer att uppstå på marknadsvillkor. MDB:s plånbokslösning uppfyller således skyldigheten enligt eIDAS-förordningen att tillhandahålla en nationell europeisk e-identitetsplånbok för medborgare, men skyldigheten omfattar inte genomförandet av en företagsplånbokslösning.

Finansministeriet ansvarar för den nationella beredningen av företagsplånböcker. Patent- och registerstyrelsen (PRS) beviljar identifieringsuppgifter om företag för tillförlitlig företagsidentifiering. PRS leder också den nationella samordningsgruppen för företagsplånböcker inom den offentliga förvaltningen till stöd för det nationella beredningsarbetet. Den mer detaljerade planeringen av det nationella genomförandet inleds sannolikt hösten 2026.

Findynet är en samarbetsorganisation utan vinstsyfte som inrättats av aktörer inom den offentliga och privata sektorn och som erbjuder lösningar som tekniskt sett är kompatibla med eIDAS-förordningen. Findynet utvecklar till exempel verktyg för delning av elektroniska intyg och för samtyckeshantering som kan användas via digitala plånböcker. Findynet erbjuder utbildning och hjälper till med att planera användningen av digitala plånböcker och elektroniska intyg samt att kartlägga olika lösningar. Aktörer som är intresserade av e-identitetslösningar kan delta bland annat i Findynets forum Ekosysteemi- ja yhteistyöfoorumi eller Teknologiafoorumi.

Förordningen bygger på den redan gällande eIDAS-förordningen och preciserar regleringen av digitala plånböcker för företag och andra organisationer (eIDAS-förordningen innehåller närmare bestämmelser om EUDI-plånboken som används av privatpersoner). Förordningen om företagsplånböcker innehåller tekniska och operativa krav som skiljer sig från eIDAS-förordningen, men de bygger på samma standarder.

Plånböckernas omfattande användbarhet kan också gagna den övriga digitaliseringen. Gränsöverskridande tjänster mellan medlemsländerna bör ta hänsyn till interoperabilitet, till exempel i enlighet med förordningen om ett interoperabelt Europa. På samma sätt som EUDI-plånboken förverkligar också företagsplånboken målen i förordningen om ett interoperabelt Europa att främja gränsöverskridande informationsutbyte när offentliga tjänster tillhandahålls. Användningen av plånboken stöder dessutom målen i förordningen om en gemensam digital servicekanal (SDG-förordningen) och det därtill anslutna systemet för utbyte av bevis (Once-Only Technical system, OOTS). 

Företagsplånböcker nämns också i många andra förslag till förordningar och strategier som en möjliggörare för EU:s harmoniseringsmål:

Industrial Accelerator Act (IAA) – I artikel 4 i förslaget till förordning åläggs de av medlemsstaterna inrättade gemensamma åtkomstpunkterna att använda företagsplånböcker för tillståndsförfaranden för projekt för industriell tillverkning, bland annat med tanke på automatiseringsmöjligheterna, informationssäkerheten och transparensen. Även i skäl 11 motiveras användningen av företagsplånböcker bland annat med hänvisning till datasäkerhet och smidighet.

Ansvarig beredare: Arbets- och näringsministeriet.

EU Inc. – Förslaget gäller ett nytt harmoniserat bolagsrättssystem som ska underlätta för företag att etablera sig, bedriva verksamhet och växa. I förslaget nämns särskilt att det ska bli möjligt även för EU Inc.-bolag att enkelt införa företagsplånböcker.

Ansvarig beredare: Justitieministeriet.

Halvledarakten (Chips Act 2.0) – I artikel 24 nämns företagsplånböcker i samband med medlemsstaternas skyldighet att inrätta en portal för gemensam åtkomst på nationell nivå för inlämning av tillståndsansökningar.

I EU-kommissionens meddelande om europeisk teknisk suveränitet, åtföljt av en EU-strategi för öppen källkod nämns företagsplånböckernas roll som ett verktyg för att uppnå målen. Exempelvis ska öppna källkodslösningar främjas i anslutning till företagsplånböckerna. EU:s målbild för användningen av plånböckerna är alltså omfattande och ambitiös.