Kommunerna om digital suveränitet: realism, beroenden och gemensamma steg framåt

Den europeiska digitala suveräniteten har snabbt blivit ett centralt tema i kommunernas informationsförvaltning. Det är inte fråga om abstrakta diskussioner på EU-nivå, utan mycket konkreta frågor: vad är vi beroende av, hur bra kan vi själva styra våra digitala lösningar, och vad händer om verksamhetsmiljön genomgår en snabb förändring?

I början av 2026 kartlade Kommunförbundet de kommunala aktörernas syn på digital suveränitet. Enkäten besvarades av 26 sakkunniga från 24 kommuner, varav 11 hör till Finlands 20 största kommuner. 

– Svaren ger en tydlig och realistisk bild av läget i kommunerna, konstaterar Martti Setälä, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Citaten är tagna från enkätsvaren.

Temat är bekant – och anses vara viktigt

Digital suveränitet är inget nytt begrepp för kommunerna. Majoriteten av enkätdeltagarna uppgav att de följer diskussionen om digital suveränitet och känner till grunderna. Kommunernas budskap om betydelsen av digital suveränitet är också tydligt: En bred majoritet av kommunerna är överens om att det är viktigt för kommunernas framtida IT-tjänster att den europeiska digitala suveräniteten främjas.

Svaren är långt ifrån ett svartvitt ”allt eller inget”-tänkande. Digital suveränitet ses framför allt som ett sätt att hantera beroende, inte som fullständig självförsörjning.

”Den största svårigheten är att få beslutsfattarna att förstå att det finns mycket få verkliga alternativ för att snabbt och varaktigt minska beroendet.” 

På kort sikt är utmaningarna strukturella

När enkätdeltagarna ombads att ange de största utmaningarna för de kommande 1–5 åren, återkom samma teman:

• Beroendet av amerikanska moln- och plattformstjänster sitter djupt inbäddat i arkitekturen. Operativsystem, identitetsförvaltning och arbetsredskap utgör stora helheter där det är svårt att separera enskilda delar från varandra.
• Det finns inte tillräckligt med konkurrenskraftiga europeiska alternativ, åtminstone inte helhetslösningar som motsvarar de nuvarandes funktionalitet, kostnadseffektivitet och ekosystem.
• Pengar, kompetens och övriga resurser begränsar förändringen. Flera deltagare sammanfattade situationen på ett kärnfullt sätt: ”Det skulle kräva pengar, resurser och kompetens – och det har vi inte just nu.”
• Otydlig eller motstridig styrning är också en källa till oro. I värsta fall kan lagstiftningen och de politiska budskapen dra åt olika håll.

Samtidigt identifierade deltagarna risken med en alltför snabb styrning:

”Risken är att byråkratin ökar och valfriheten minskar.”

Möjligheter finns – om man tar ett steg i taget

Trots utmaningarna visar enkätsvaren också att det finns en tydlig väg framåt. På kort och medellång sikt är möjligheterna särskilt kopplade till en stegvis utveckling:

• Arbete med nuvarande leverantörer, samtidigt som beroendet medvetet minskas.
• Bättre utnyttjande av europeiska och nationella datacenter och övergång till lösningar som inte omfattas av exempelvis USA:s Cloud Act-lagstiftning.
• Lösningar med öppen källkod, inte med tvång utan som en vettig del av helheten.
• Standarder och modularitet för att minska risken för leverantörsfällor och förbättra portabiliteten.
• Utveckling av upphandlingsvillkor för att kunna prioritera europeiska lösningar.

”Det behövs en tydlig vision och vilja – men åtgärderna måste vidtas ett steg i taget”

Vad man under inga omständigheter bör göra

Ett överraskande samstämmigt budskap handlade om vad man inte bör göra i ett försök att främja digital suveränitet:

• Inga tvingande eller orealistiska lösningar utan alternativ och tillräckliga övergångsperioder.
• Inga åtgärder som försämrar dataskyddet eller leder till lösningar med låg kvalitet.
• Inga orimliga kostnader för kommunerna.
• Inga försök att göra kommunerna till ”testlaboratorier för europeiska lösningar”.

”Lösningarna som införs ska baseras på verkligt konkurrenskraftiga tillämpningar på marknaden.”

Kommunerna blickar mot staten och EU

När vi tittar framåt 5–15 år blir budskapet allt tydligare: lösningen byggs inte enbart i kommunerna. Utveckling av europeiska teknologier, marknader och ekosystem hör inte till kommunernas uppgifter.

Deltagarna betonade följande behov:

• Strategisk styrning och finansieringsmodeller på EU-nivå och nationell nivå
• Marknadsbaserad utveckling av europeiska lösningar
• Ett starkare samarbete mellan kommuner och stat och gemensamma upphandlingar

”Det är viktigt att främja digital suveränitet, men kommunerna kan inte vara pionjärer i detta.” 

– För kommunerna handlar digital suveränitet framför allt om valfrihet, driftsäkerhet och förmåga att kunna hantera risker. Målet är klart, men vi har en lång väg dit och det kräver realism, samarbete och tålamod, säger Tom Holmroos, data- och digitaliseringsdirektör vid Kommunförbundet.