Långtidsarbetslösa säger sällan nej till jobb och utbildning

(Kommunförbundet informerar 19.6.2014) Åtta av tio klienter inom kommunernas sysselsättningstjänster har hög motivation att skaffa sig ett arbete. Det framgår av Kommunförbundets mätning av funktionsförmågan bland långtidsarbetslösa. Bara 15 procent av de tillfrågade var inte beredda att ta emot ett arbete, omskola sig eller bli företagare. Det verkar alltså i hög grad vara en myt att svårsysselsatta inte vill ha arbete.

 

– Aktivering och olika slag av påtryckningar har lagts fram som metoder att få de arbetslösa att söka arbete. Utgående från det material som samlats in bland klienterna inom det sysselsättningspolitiska kommunförsöket, dvs. de mest svårsysselsatta, finns det ändå skäl att överväga helt nya metoder att åtgärda orsakerna till arbetslöshet, säger projektforskare Elina Aaltio.

Uppgifterna framgår av den första mätning av funktionsförmågan som gjorts inom sysselsättningstjänsterna. Mätningen som ingår i det sysselsättningspolitiska kommunförsöket utfördes mellan januari och mars inom 19 projekt som omfattar sammanlagt 36 kommuner. Under mätningen matades information om 820 klienter inom kommunernas sysselsättningstjänster in i systemet. Uppgifterna för 650 klienter kunde användas för undersökningen.

Syftet med mätningen är att kartlägga de långtidsarbetslösas arbetsförmåga, hälsa och livskompetens. Samtidigt får man information om effekterna av kommunernas sysselsättningsfrämjande tjänster. Följande mätning görs hösten 2014.

Högsta motivationen efter två års arbetslöshet

Enligt den rapport som getts ut i dag beror arbetsmotivationen på både samhälleliga och individuella faktorer. Ju mer övertygad klienten var om att han eller hon inte skulle få något jobb, desto mindre var motivationen att söka arbete.

De som varit arbetslösa i två år var enligt mätresultatet mer motiverade och ansåg sig vara mer arbetsförmögna än de som varit arbetslösa en kortare eller längre tid.

– En förklaring kan vara att arbetslösheten till en början känns som ett nederlag, vilket leder till sämre funktionsförmåga. Att motivationen är högst efter två år är goda nyheter med tanke på att man ofta tror att spelet är förlorat redan efter ett halvt års arbetslöshet, säger Aaltio.

Långtidsarbetslösa mer belastade

Bland de tillfrågade finns det många faktorer som påverkar den fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmågan och som begränsar möjligheterna till sysselsättning och försämrar beredskapen att söka arbete.

De tillfrågade fick till exempel svara på frågor om sin sinnesstämning, som utgör underlag för bedömning av den psykiska belastningen. Totalt 18 procent av de tillfrågade kategoriserades som hårt belastade personer, medan andelen bland hela befolkningen är i genomsnitt 12,5 procent. Hårt belastade personer är bland annat mindre villiga än andra att börja arbeta och de har också klart fler andra brister i funktionsförmågan.

Enligt materialet har många långtidsarbetslösa betydande problem med sociala relationer. Åtta procent av de tillfrågade led av akuta problem till följd av tidigare mobbning i skolan eller på arbetsplatsen.

Totalt 16 procent uppgav sig vara rädda för situationer där de hamnar i kontakt med främmande människor. Ensamhet var ett problem för 13 procent och var tionde hade inga närstående som kunde rycka in vid behov.

– Sådana personer behöver mångsidigt stöd av kommunens sysselsättningstjänster och behöver sporras till socialt umgänge, säger Aaltio.

 

Närmare upplysningar:

Projektforskare Elina Aaltio, Kommunförbundet, tfn 050 562 9852

chef för stadsforskningen Kauko Aronen, Kommunförbundet, tfn 050 557 0578

Etiketter