Astrid Thors om de svenska integrationsstigarna i Finland:

Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi. En gemensam integrationskoordinator föreslås för de tvåspråkiga landskapen.

(Kommunförbundet informerar, 24.1.2018) Kommunförbundets projekt Integration på svenska har ökat synligheten och intresset för integration på svenska i Finland. Framförallt har projektet ökat kunskapen om att det är möjligt att välja en svensk integrationsstig.

– Tack vare den offentlighet som projektet skapat har efterfrågan på integration på svenska sannolikt också ökat, säger vicehäradshövding Astrid Thors, som på uppdrag av Kommunförbundet har utvärderat projektet.

För att stärka den svenska integrationen av invandrare i Finland föreslår Thors en räcka olika åtgärder, bland annat att de tvåspråkiga landskapen Nyland, Österbotten och Egentliga Finland anställer en gemensam svensk integrationskoordinator och att Folktinget inrättar en Integrationsdelegation. Vidare föreslår hon att ett forum för finlandssvenska arbetsgivare etableras och att relevant undervisningsmaterial för studier i svenska utarbetas.

– Vi bör utveckla nya tekniska möjligheter, till exempel applikationer med ordböcker, som stöd och satsa resurser på digitala läromedel, klarspråksnyheter och distansundervisning.

Åtgärderna bygger på de förslag som invandrarkoordinatorn Liselott Sundbäck lyfte fram i sin projektrapport Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?.

Det behövs olika modeller för integration på svenska. På många håll i svenska Österbotten är arbetskraftsinvandring vanlig och då integreras familjerna oftast på svenska. Det är också vanligt att flyktingar och asylsökande i Österbotten får utbildning i svenska.

– De finlandssvenska regionerna är olika. Därför finns det inte bara en modell som kan användas för svensk integration, vi behöver olika modeller, säger Thors.

Det finns en märkbar skillnad mellan svenska och finska ungdomars attityder till det mångkulturella, visar Tankesmedjan Magmas demokratiundersökning som Taloustutkimus och ÅA:s institut för samhällsforskning*) gjorde i februari i fjol. Enligt den är 71 procent av unga finlandssvenskar (18–24 år) helt eller till största delen positiva till det mångkulturella, medan motsvarande andel hos unga finskspråkiga är 81 procent. Skillnaden är således 10 procentenheter.

– Är de toleranta finlandssvenskarna en myt eller är siffrorna ett resultat av att många svenska skolor och daghem inte har samma mångfald som på finskt håll, frågar Thors och efterlyser en helhetsstrategi för integrationen på svenska.

Riksdagen godkände hösten 2017 ändringar i lagen om den fria bildningen. Ändringarna stärker den fria bildningens roll som anordnare av den egentliga integrationsutbildningen. Till den fria bildningen räknas folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet

– Eftersom integrationsutbildningen på svenska i hög grad skett inom den fria bildningen är detta ett steg i rätt riktning, säger Thors.

Projektet Integration på svenska (2016-17) finansierades av Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Finlands Kommunförbund.

 

Närmare upplysningar:

Rapport i PDF-format kan laddas ner i sin helhet:

Utvärdering av Projekt Integration på svenska

Slutrapporten Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? kan laddas ner här.

*) Sifforna presenterades under Utbildningsstyrelsens bildningsdagar hösten 2017.

 

Astrid Thors, vicehäradshövding, tfn 050 525 2557
Kristina Wikberg, direktör, Finlands Kommunförbund, tfn 050 378 0466

Etiketter