Beslutsklimatet varierar mellan kommunerna

Det finns stora variationer mellan de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas bedömningar av den egna kommunens beslutsklimat, både på riksnivå och i kommuner av olika storlek. Variationerna är stora särskilt i kommuner med färre än 10 000 invånare.

Bedömningarna visar att beslutsklimatet har förbättrats något såväl mellan som inom partierna. Även klimatet mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda har förbättrats något sedan 2017 och tydligt sedan 2015.

Enligt Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom kan beslutsklimatet i kommunerna fortfarande anses vara gott, även om den allmänna bedömningen är att klimatet försämrats något sedan 2017.

– Stora förändringar i uppfattningarna om beslutsklimatet har ofta samband med någon händelse eller någon process i kommunen som väckt publicitet. Det kan till exempel handla om initiativ om att avskeda kommundirektören eller kommunstyrelsen. Sådana förändringar verkar i högre grad påverka beslutsfattarnas bedömningar i små kommuner, säger Pekola-Sjöblom.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets och Åbo Akademis beslutsfattarenkät som utfördes denna höst. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och tjänsteinnehavare i 42 kommuner.

Beslutsklimatet har hållits relativt stabilt

De kommunala beslutsfattarnas bedömningar visar att beslutsklimatet hållits relativt stabilt under de senaste 25 åren.

Enligt de förtroendevaldas bedömningar har klimatet mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna försämrats något sedan 2017, men är en aning bättre än 2015. I år anser 55 procent att klimatet är samarbetsinriktat, 27 procent förhåller sig neutralt och 18 procent anser att klimatet är konfliktfyllt.

Beslutsklimatet uppfattas mer konfliktfyllt än i snitt i synnerhet i städer med 50 000–100 000 invånare.

Öppenhet och god kommunikation har en positiv inverkan

Beslutsfattarnas bedömningar av klimatet har utifrån enkätens resultat i hög grad samband med kommunens praxis, inte med uppgiftslämnarnas personliga egenskaper. Partitillhörigheten har i någon mån betydelse.

I synnerhet öppenheten i beredningen och beslutsfattandet samt en god kommunikation mellan tjänsteinnehavarna och de förtroendevalda verkar ha en positiv inverkan på beslutsfattarnas erfarenheter av beslutsklimatet.

– Kommunens verksamhet är en helhet, där samarbetsrelationerna mellan människorna spelar en viktig roll. All verksamhet som ökar de förtroendevaldas känsla av att de själva är delaktiga i beslutsprocesserna bidrar till att främja ett gott beslutsklimat, säger Siv Sandberg.

– Man bör komma ihåg att beslutsfattarnas betygssättning av beslutsklimatet inte är lösryckt, utan det återspeglas också i kommuninvånarnas synpunkter på kommunalpolitiken, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna satsar på utbildning av nya förtroendevalda och tjänsteinnehavare och därigenom stärker samarbetet mellan olika parter.

– Även Kommunförbundskoncernen erbjuder genom utbildning verktyg och råd för gott samarbete för de förtroendevalda och den professionella ledningen, säger kommunutvecklings- och forskningsdirektör Sini Sallinen.

Närmare information om Beslutsfattarundersökningen: www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2020

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(@)kommunforbundet.fi

Etiketter