Pressmeddelande, 

92 röster om barnskyddet - Kommunförbundets enkät om konsekvenserna av den utdragna coronapandemin

Hur har den utdragna coronapandemin påverkat barnskyddsarbetet, klienterna, tjänsterna och personalen?

I april 2021 sändes en kort enkät till Kommunförbundets barnskyddsnätverk där man frågade i vilken utsträckning och på vilket sätt den utdragna coronapandemin har påverkat barnskyddets personal, tjänster och samarbete med familjer och samarbetspartner.

Det kom in 92 svar från sammanlagt sju kommuner:  Helsingfors, Kemi, Kuopio, Uleåborg, Pello, Rovaniemi, Vanda samt från fyra samkommuner: Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote), samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland (Keusote), samkommunen för social- och hälsovård i Norra Karelen (Siun sote) och samkommunen Ylä-Savon sote-kuntayhtymä.

I enkäten deltog professionella inom barnskyddet, såsom socialarbetare, socialhandledare och familjearbetare.

Barnskyddsarbetet i ”coronans skugga” - trötthet bland arbetstagare och klienter

Oro för coronasmitta fanns bland klienterna, de anställda inom barnskyddet och samarbetspartnerna. Detta påverkade allt arbete och all verksamhet i servicesystemet. Olika regioner drabbades i varierande grad, och coronaepidemins framfart varierade också i olika områden. De anställdas oro över sin egen, sina närståendes och klienternas hälsa innebar extra belastning i arbetet. Inom barnskyddet har man arbetat på distans, men också arbetat på fältet under hela pandemin.

Sjukdomsfallen, exponeringen och karantänerna drabbade såväl klienterna, de anställda som samarbetspartnerna.  Därför ställdes ett stort antal planerade arbeten och möten in. Det uppstod långa avbrott i bedömningen av servicebehovet och rehabiliteringen. Användningen av munskydd och kravet på säkerhetsavstånd orsakade oro och trötthet.  Inom barnskyddet var det också förvånande att de anställda inte var bland de första som vaccinerades, trots att de arbetar i kritiska socialvårdsuppgifter.

Det digitala klivet skedde snabbt inom barnskyddet

Distansarbete och distansmöten blev snabbt en del av barnskyddets arbetsmetoder. För de anställda innebar distansarbetet en effektivare användning av arbetstiden, det gick åt mindre tid till arbetsresor och man gjorde pappersarbete hemma. Förhandlingarna med samarbetspartner och klienter kunde också ordnas snabbt på distans. Detta medförde ändå samtidigt en känsla av att man var ensam i arbetet och hade mindre kollegialt stöd av arbetskamraterna.

Övergången till distansarbetet skedde på grund av coronaepidemin så snabbt att man inte hann eller kunde bedöma vilka klienter distansmöten passade för. Allt klientarbete kan inte utföras helt och hållet på distans. Detta gäller alla klienter. I framtiden bör man hitta de klienter för vilka distansarbete lämpar sig och en balans mellan närarbete och distansarbete. 

Under pandemin uppstod också problem med klienternas motivation att samarbeta med barnskyddet. En del klienter försökte undvika barnskyddets tjänster och hembesök under förevändning av coronan. På samma sätt kunde det på distans döljas saker som eventuellt skulle ha upptäckts vid hembesök.

Brister i skyddsnäten ledde till att många familjer blev klienter hos barnskyddet

Då viktiga tjänster för familjerna, såsom sysselsättnings-, missbrukar- och mentalvårdstjänster skulle skötas på distans försvagades skyddsnäten. Familjernas situation försämrades också till följd av restriktionerna som gällde skolorna och hobbyverksamheten. Det här gjorde att belastningen på barnskyddet blev större när familjernas stödbehov ökade. Samtidigt led barnskyddet av personalbrist på grund av sjukdomsfall och karantän.

Även inom barnskyddet blev man tvungen att flytta personal till kritiska enheter, såsom barnskyddsenheter med tjänster dygnet runt. Detta undergrävde resurserna inom öppenvården ytterligare. Även den bristande tillgången till mentalvårdstjänster ledde till att klienterna inom barnskyddet ökade, eftersom det inte fanns tillgång till rätt slags hjälp.

Brådskande barnskyddsinsatser ökade och det blev svårare att arbeta enligt plan

De brådskande insatserna och jourarbetet ökade under coronpandemin, vilket försämrade förutsättningarna för att utföra det planerade arbetet systematiskt. I synnerhet barnskyddsanmälningarna visade tydligt på problemet med unga som fastnat hemma och deras svårigheter. Familjer kom för en bedömning av servicebehovet i ett läge då de redan i bedömningsstadiet behövde få stödåtgärder.

Särskilt oroande var iakttagelserna om att brådskande placeringar utanför hemmet fördröjdes, eftersom det i praktiken inte fanns personal som kunde fatta besluten. Familjer krisade på grund av utmattning och orkeslöshet och man behövde ordna olika former av stöd till familjer och barn i brådskande ordning. Av svaren framkommer också mycket oroväckande tecken på utmattning och känslor av hopplöshet hos de anställda inom barnskyddet.

Pandemins konsekvenser är dock inte likadana i alla regioner. I en del av svaren kommer det fram att förändringen närmast har gällt användningen av munskydd och ordnande av distansmöten.

Servicepaletten inom öppenvården blev ensidigare och vården utanför hemmet drabbades

Många tjänster som tillhandahålls som öppenvårdstjänster inom barnskyddet, såsom gruppverksamhet, familjecaféer och rehabiliteringsverksamhet, upphörde eller blev distanstjänster. Bedömningarna och arbetet som stöder växelverkan, som utgör kärnan i barnskyddet, visade sig vara svårt att utföra på distans.

Den allt större pressen på mentalvårdstjänsterna försenade stödet eller uteslöt klienter som behövde tjänsterna. En del föräldrar föll utanför tjänsterna, vilket ökade trycket på barnskyddet.

Inom vården utom hemmet minskade träffarna mellan barn och föräldrar på grund av restriktioner och sjukdomsfall. Också mötena mellan barnen och socialarbetarna var färre och besöken av barnens kamrater minskade eller upphörde. Vardagen blev mindre stimulansrik för barnen som placerats utom hemmet då hobbyverksamheten upphörde och skolorna övergick till distansarbete. Detta ökade också barnens känsla av ensamhet, de hade färre sociala kontakter och ångest. Samtidigt ökade problemen ytterligare till följd av sjukdomsfall bland personalen och bristen på vikarier.

Unga klienter i eftervården avbröt sina studier och det fanns tecken på ökat missbruk

Övergången till distansarbete gav flexibilitet i eftervården. För en del av de unga passar detta, men alla unga kan inte hjälpas på distans och distansmöten räcker inte. Unga har avbrutit studierna på andra stadiet, då de inte haft de resurser som krävs för distansstudier och inte haft tillgång till tillräckligt stöd för studierna. Inom eftervården har man märkt ett ökat missbruk och oro över ekonomin. Då sysselsättnings- och rehabiliteringstjänsterna blev distanstjänster eller upphörde ledde det till att de ungas process att frigöra sig och vuxenblivande försvårades.

Coronapandemin har prövat barnskyddet på många sätt och orsakat en eftersläpning i servicen - distansarbete ses som en möjlighet i framtiden

Coronapandemins konsekvenser för barnskyddet kan klart observeras. Belastningen till följd av coronaoron, det brådskande arbetet, dröjsmålet i tjänsterna, bristen på personalresurser och det övriga servicesystemets partiella omvandling/övergången till distanstjänster har drivit nya klienter till barnskyddet. Klienternas välbefinnande har försämrats och både inom öppenvården, vården utom hemmet och i eftervården har klienter fallit ut ur servicehelheten. En del av problemen kan också bli oupptäckta på grund av distansarbetet.

Barnskyddet hade redan före pandemin ett stort arbetskraftsunderskott inom det sociala arbetet. Resurserna minskade ytterligare då karantänerna och sjukdomsfallen under pandemin undergrävde de tillbudsstående resurserna. Ensamarbetet ökade och det har varit tufft med orken.

Inom barnskyddet hoppas man att det ska gå att fortsätta att arbeta på distans som en del av barnskyddsarbetet också efter pandemin. Pandemin tvingade barnskyddet att snabbt ta i bruk verktyg för distansarbete och man har samlat på sig erfarenhet och god praxis. Utvecklingen av fungerande distansarbete skulle ha en positiv effekt på arbetshälsan och orken som är hårt prövad i dagsläget.

De professionella inom barnskyddet behöver nu ett starkt stöd för välbefinnandet i arbetet. Deras klienter behöver stöd och tjänster av hög kvalitet och i rätt tid. Resursbristen bör minskas väsentligt, helst åtgärdas helt. Den eftersatta servicen står för dörren och de kunder som fallit genom servicenätet måste vägledas tillbaka för stöd och hjälp. Skolavhopparna måste lotsas tillbaka till den grundläggande utbildningen och andra stadiet.  Om vi inte lyckas med detta finns det en risk för att utslagningen ökar ytterligare. Det här är visserligen inte enbart barnskyddets uppgift, men barnskyddet har en viktig roll i detta arbete.

Etiketter
Aila Puustinen-Korhonen

Aila Puustinen-Korhonen

Sakkunnig
Enheten för social- och hälsovård
+358 9 771 2610, +358 50 344 6884
Ansvarsområden
  • barnskydd och övriga socialtjänster för barnfamiljer, kostnader, statistik och utveckling i anslutning till dessa
  • Kommunförbundets barnskyddsnätverk
  • barnskyddstimmen