Pressmeddelande, 

Pandemin ökade kostnaderna i de stora städerna och medelstora kommunerna

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2020.

Ordnandet av tjänster under coronapandemin och beredskapen i anslutning till den innebar kännbara extra kostnader för kommunerna under år 2020. Man var också tvunget att begränsa vissa sådana verksamheter som har en positiv inverkan på ekonomin (inkomster genom t.ex. klientavgifter).

Staten ersätter kommunerna för direkta kostnader till följd av coronapandemin under 2020 men de negativa effekterna av pandemin kommer att märkas bland annat som eftersatt vård och service inom social- och hälsovården under många år framöver.

I kommunernas ekonomiska siffror och de kommunspecifika kommentarerna framgår det att efterfrågan på och behovet av vårdartiklar samt förebyggande vård hemma och mellanformer av vård till följd av en åldrande befolkning ökat avsevärt.

”Det samma gäller för barnskydds- och mentalvårdstjänster, efterfrågan på dessa har helt klart ökat, särskilt under den pågående coronakrisen” säger Maria Pernu, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Inom specialiserad sjukvård var den öppna vårdens andel av kostnaderna störst i de medelstora kommunerna

De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade totalkostnader inom social- och hälsovårdssektorn uppgick till sammanlagt cirka 1,28 miljarder euro, som fördelas mellan socialvårdens cirka 560 miljoner euro och hälsovårdens över 718 miljoner euro.

Hälsovårdens kostnader omfattar den specialiserade sjukvården samt primärvårdens kostnader.
Totalkostnaderna för social- och hälsovården i var 3 747 euro per invånare. De åldersstandardiserade kostnaderna var 3 714 euro per invånare. Kommunerna med de högsta kostnaderna var Kajanaland (4 362 euro per invånare), Salo (3 868 euro per invånare) och Lojo (3 765 euro per invånare). Av jämförelsekommunerna hade Sibbo de lägsta kostnaderna, där var de åldersstandardiserade kostnaderna per invånare 3 337 euro. I euro räknat ökade kostnaderna mest i Kervo (6,5 %) och Kajanaland (5,7 %) och endast i Kyrkslätt minskade kostnaderna (2,6 %).

”I Salo minskade kostnaderna för specialiserad sjukvård 2020 jämfört med 2019. Det finns ingen entydig anledning till de minskade kostnaderna för den specialiserade sjukvården. Vi kan anta att tidigare satsningar på specialkompetens för läkare inom primärvården (specialistläkare inom psykiatri, fysiatri, geriatri) har inverkat”, säger Anneli Pahta, direktör för social- och hälsovården i Salo stad.
Det har därmed varit möjligt att i högre grad än tidigare behandla patienter som behöver mer krävande vård i hälsocentralssjukhuset. År 2020 minskade antalet remisser till specialiserad sjukvård med cirka 1 300 jämfört med året innan och icke-brådskande behandlingar genomfördes inte.
Trots coronakrisen var personalkostnaderna i fjol cirka 0,6 miljoner mindre än året innan. ”Vi oroade oss för att coronakrisen skulle öka personalkostnaderna betydligt, men kostnadsutvecklingen i Salo visar att det finns problem med rekryteringen av både vikarier och personal inom socialarbetet. Vi hade behov för vikarier med det har varit svårt att rekrytera. Det kan leda till att den ordinarie personalen belastas, och det kan synas med fördröjning som bland annat sjukfrånvaro”, säger Anneli Pahta.

Kostnaderna för öppenvård och hemvård inom primärvården ökar rejält i stora städer

De sammanlagda kostnaderna för hälso- och sjukvården, hemvården och heldygnsomsorgen i de stora städerna var cirka 5,37 miljarder euro. Den summan täckte tjänsterna för cirka 2,2 miljoner finländare, vilket motsvarar 38 % av landets befolkning.

Jämfört med i fjol ökade de åldersstandardiserade kostnaderna per invånare i alla städer sammanlagt med 2,2 %, men ökningen var kraftigast i Kuopio 5,5 %, Tammerfors 3,8 % och i Uleåborg 3,2 %. I jämförelsestäderna användes mellan 2 305 och 2 774 euro per invånare på hälso- och sjukvård och äldreomsorg år 2020. Primärvårdens andel av kostnaderna var 48 % och den specialiserade sjukvårdens andel 52 %. Åbo och Uleåborg har de högsta kostnaderna för öppenvård inom den specialiserade sjukvården, medan Vanda och Esbo har satsat på öppen hälsovård inom primärvården. Åbo hade den måttligaste kostnadsökningen jämfört med föregående år, 0,7 %.

” I Vanda berodde kostnaderna bl.a. på extra personal, skyddskläder och intensifierad städning samt hälsosäkerhetsverksamhet på flygplatsen, pandemiinsatser vid hälsostationer och smittspårning” säger Eila Koivunen, direktör för hälsovårdstjänster i Vanda.

Till följd av pandemin minskade antalet besök vid en del av mottagningarna jämfört med tidigare år. Pandemin påverkade också tillgången på personal så en del lediga jobb var obesatta.
Samtidigt ändrades rutinerna till förmån för distansmottagningar. Det gällde t.ex. läkarmottagningar, psykiatriska sjukskötarmottagningar, diabetesmottagningar och gruppmottagningar för missbrukartjänster.

”Till fysioterapi kunde man gå utan remiss, vilket minskade läkarbesöken. Hemsjukvården utvecklades så att patienten fick vård i hemmet så länge som möjligt. På så sätt minskades antalet jourbesök. Inom socialväsendet övergick man från heldygnsvård till serviceboende med rehabiliterande heldygnsomsorg”, berättar Eila Koivunen.
Mentalvårdare övergick från specialiserad sjukvård till öppenvårdstjänster inom hälso- och sjukvården, vilket ledde till färre besök inom den specialiserade sjukvården.

”Pandemiåret har lärt oss nya rutiner som är värda att bevara såsom distansmottagningarna. Kostnadsjämförelsen har hjälpt till att utveckla funktionerna. Den rådande bristen på vårdare är oroande inom hälsovården”, tillägger Koivunen.

Länkar till publikationerna: 

https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2021/2115-suurten-kaupunkien-terveydenhuollon-kustannukset-vuonna-2020

https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2021/2116-keskisuurten-kuntien-sosiaali-ja-terveystoimen-kustannukset-vuonna-2020

Information om kostnadsjämförelserna

Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser bestod av två separata delar, där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2020. Vid jämförelsen används bruttokostnader, eftersom syftet är att fastställa och jämföra de kostnader som uppstått och inte den slutliga bördan. Från denna princip har dock avvikits i fråga om den specialiserade sjukvården, eftersom bruttokostnader inte har kunnat erhållas. Också för egen specialiserad sjukvård uppges nettobelopp.

I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.

I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Salo, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland och Sibbo.
 

Suurista kaupungeista lisätietoja antaa: 

Jolkkonen Juha, toimialajohtaja, Helsinki, p. 09 3105 2482 

Koivunen Eila, terveyspalvelujen johtaja, Vantaa, p. 0405455272 

Komulainen Mikko, hyvinvointijohtaja, Lahti, p. 044 716 1735 

Kuosmanen Taru, hyvinvointipalvelujen johtaja, Tampere, p. 040 704 7337 

Liuksa Riitta, toimialajohtaja, Turku, p. 050 559 0571 

Mustajoki Sanna, perusturvajohtaja, Pori, p. 044 701 8053 

Saarinen Jari, apulaiskaupunginjohtaja, Kuopio, p. 044 718 6301 

Yli-Knuuttila Heli, Johtava ylihammaslääkäri, Espoo, p. 050 544 6535 

Ylitalo-Katajisto Kirsti, hyvinvointijohtaja, Oulu, p. 044 703 4007 

 

Keskisuurista kunnista lisätietoja antaa: 

Ahopelto Maire, kuntayhtymän johtaja, Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä, p. 08 6155 4200 

Hokkanen Mikko, talousjohtaja, Kerava, p. 040 318 2804 

Kokko Leena, sosiaali- ja terveysjohtaja, Sipoo, p. 09 2353 6500 

Koskela Jaana, vt. perusturvajohtaja, Kirkkonummi, p. 040 504 5224 

Pahta, Anneli, vt. sosiaali- ja terveyspalveluiden johtaja, Salo, p. 02 778 6000 

Schröder Carita, perusturvajohtaja, Loviisa, p. 040 570 2807 

Silvennoinen Ann-Sofie, vs. sosiaali- ja terveysjohtaja, Porvoo, p. 040 676 1374 

Suominen Tuula, palvelualuejohtaja, Lohja, p. 044 374 1291 

Tikkanen Ulla, sosiaali- ja terveysjohtaja, Kauniainen, p. 09 505 6246

Etiketter
Anu Nemlander

Anu Nemlander

Sakkunnig, chef för informations- och ekonomiteamet
Social- och hälsovård
+358 9 771 2612, +358 50 563 6180
Ansvarsområden
  • ekonomi och servicestrukturer inom hälso- och sjukvården
  • kostnadsjämförelser mellan kommuner
  • klientavgifter inom hälso- och sjukvården
  • internationell verksamhet