Våra städers särdrag har beaktats väl i kompromissen
Enighet nåddes om restaureringsförordning för att stoppa förlusten av biologisk mångfald
Europeiska unionens medlemsländer, Europaparlamentet och kommissionen nådde en preliminär överenskommelse om förordningen om restaurering av natur den 9 november 2023. Målet med förordningen är att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Enligt överenskommelsen ska minst 20 procent av EU:s land- och havsarealer restaureras senast 2030 och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.
För att förordningen ska träda i kraft krävs ännu medlemsländernas och parlamentets godkännande. Innehållsmässiga lagjusteringar görs dock inte längre. Den slutliga omröstningen i parlamentet förväntas äga rum i plenum i mitten av december. Som det nu ser ut skulle förordningen kunna träda i kraft i mitten av 2024.
Medlemsländerna beslutar själva om åtgärderna för att uppnå målen för restaureringen
Medlemsländerna beslutar själva om de metoder med vilka restaureringsmålen ska uppnås. Finland ska skicka in en första restaureringsplan till kommissionen inom två år efter att förordningen trätt i kraft. Finland har åtminstone i viss mån frihet att välja hur restaureringsåtgärderna ska riktas. En viktig fråga för kommunerna och städerna som ännu är öppen, gäller förfarandet för att involvera kommunerna i beredningen av den nationella restaureringsplanen och hur bindande planen är för kommunerna. Kommunerna i Finland har vidtagit restaureringsåtgärder som stärker den biologiska mångfalden bland annat via HELMI- och NOUSU-programmen, och det är viktigt att finansieringen av dessa program är tillräcklig även i fortsättningen.
Restaureringsförordningen påverkar kommunerna och städerna
När det gäller städernas ekosystem enades rådet och parlamentet om att nettomängden grönområden i städerna bör ökas tills deras storleksnivå och täckning är minst tillfredsställande. Detta innebär att medlemsstaterna måste se till att det inte uppstår några nettoförluster av grönområden och krontäckning i städerna under tiden mellan förordningens ikraftträdande, dvs. sannolikt 2024, och slutet av 2030, om inte de urbana ekosystemen redan har mer än 45 procent grönområden och ett krontak som täcker är mer än 10 procent.
Från och med 2030 måste grönområdena och krontäckningen utökas och framstegen mätas vart sjätte år. I Finland tillämpas förordningen i enlighet med kommissionens ursprungliga förslag i 63 kommuner, där tröskelvärdena 45 procent och 10 procent för närvarande överskrids i samtliga fall.
– Denna slutliga utformning av artikel 6 i förordningen överensstämmer nu med Kommunförbundets och de finländska städernas mål. Kommunförbundet, städerna och landskapsförbunden har tillsammans idkat mycket påverkansarbete i frågan, berättar Miira Riipinen, direktör för enheten Samhälle och miljö.
Restaureringsförordningen förutsätter åtgärder av kommunerna först från och med 2030, men kommunerna i Finland har förbundit sig att se till att grönområdena är tillräckliga och av god kvalitet samt att främja den biologiska mångfalden inom sina områden redan nu.
Läs mer i Miljöministeriets pressmeddelande.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
- Utveckling och uppföljning av kommunernas miljövårdsförvaltning
- Främjande av kommunernas miljövård
- Vatten- och naturvård
- Klimatförändring
- Cirkulär ekonomi
- Hållbar utveckling
- Uppföljning och utveckling av kommunernas miljöförvaltning
- Miljöskyddslagstiftning, miljövårdsförvaltning och finansiering av miljövården
- Miljö-, natur- och vattenskydd
- Ekologisk hållbarhet
Ennallistamisasetuksesta aiemmin kirjoitettua
Uutta Kuntaliitolta
Kommunförbundets Brysselkontor
Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland.
Kommunförbundets Brysselkontor