Pressmeddelande, 

Kommunförbundet oroat över restaureringsförordningens konsekvenser för städerna

Åtgärder för att motverka förlusten av biologisk mångfald och utöka antalet urbana grönområden är ett utmärkt mål värt att understöda. Förslaget till EU-förordning om restaurering av natur innebär dock utmaningar för växande städer, och de behöver lösas på ett hållbart sätt.

Om förordningen och artikel 6 skulle förverkligas i dess föreslagna form skulle de finländska städernas tillväxt bromsas och det skulle bli svårare att nå klimatmålen. Som bäst förhandlar man både i Europaparlamentet och i Europeiska unionens råd om artikelns mål som gäller grönområden.

Kommunförbundet har diskuterat med EU-institutionerna de senaste månaderna och påpekat att de finländska städerna och kommunerna redan har ett stort antal grönområden.

– Tillsammans med våra partner har vi lagt fram konkreta lösningar för att formulera artikel 6 på ett sätt som inte undergräver det i övrigt mycket lovvärda målet att säkerställa urbana grönområden. Våra budskap har nästan utan undantag gått fram. Det är mycket sannolikt att den formulering som kommissionen föreslår ändras till det bättre när EU-behandlingen framskrider, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Förslaget till förordning förutsätter att det inte sker någon nettoförlust av urbana grönområden och trädtäckning i stadsområden jämfört med 2021. Dessutom ska urbana grönområden gradvis utökas fram till år 2050.

– Det ligger i växande städers intresse att i synnerhet deras centrum är attraktiva och har dragningskraft. Grönområdena är en viktig del av det hela. Man bör noggrant se över styrmedlen och skyldigheterna i det här sammanhanget. Förordningen beaktar inte skillnader i stadsförhållandena. De finländska städerna ligger redan i topp i EU när det gäller grönområden, säger Ilari Havukainen, direktör för Kommunförbundets Brysselkontor.

Skyldigheterna som artikeln skulle medföra berör över 60 kommuner i Finland. I Finland finns många städer som är relativt små till arealen, snabbt växande och tätt bebyggda. I dem kan kravet på utökade grönområden leda till att en expansion av staden är möjlig endast genom att riva den befintliga bebyggda miljön och bygga upp områdena på nytt på ett effektivare sätt. Det här är situationen till exempel i Helsingfors.

–  Om skyldigheterna enligt förordningen skulle gälla endast vissa städer, skulle trycket på byggande i grannkommunerna öka. Det här skulle i betydande grad innebära en splittring av samhällsstrukturen, göra det svårare att nå klimatmålen och eventuellt orsaka förlust av den biologiska mångfalden på annat håll, säger Miira Riipinen, direktör för enheten för samhälle och miljö.

– Ett förbud mot att minska antalet grönområden skulle avsevärt försvåra kompletteringsbyggandet och utvecklingen av en koldioxidsnål stadsstruktur i tätortsområden. I kommunerna görs redan verkligt ambitiösa insatser för den biologiska mångfalden. Det finns mycket positivt med restaureringsförordningen, och kommunerna är föregångare också i den gröna omställningen. Men den här artikeln är inte det mest ändamålsenliga sättet att motverka förlusten av biologisk mångfald i de finländska växande kommunerna, fortsätter Riipinen.

Målet välkommet – metoderna bör ännu ses över

EU-politiken syftar målmedvetet och konsekvent till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Om EU:s förordning om restaurering av natur införs skulle det vara första gången som unionen fastställer rättsligt bindande mål och skyldigheter för att återställa naturen.

– Det är ett mål värt att eftersträva. Det är ändå viktigt att man som styrmedel väljer åtgärder som på bästa möjliga sätt beaktar de olika förhållandena och miljön i medlemsländerna, regionerna och kommunerna, säger Minna Karhunen.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, 09 771 2000, minna.karhunen@kommunforbundet.fi
Miira Riipinen, direktör för enheten för samhälle och miljö, 040 824 4401 miira.riipinen@kommunforbundet.fi
Ilari Havukainen, direktör för Brysselkontoret, 050 464 3408, ilari.havukainen@kommunforbundet.fi

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.