Rapport: Allt mer olika framtidsutsikter för gymnasierna i Finland – i vissa ekonomiska regioner halveras antalet studerande

Enligt Kommunförbundets färska rapport kommer antalet gymnasiestuderande i Finland att ha minskat med omkring 21 procent år 2040, dvs. med drygt 21 000 studerande. 

Det nationella genomsnittet visar dock inte hur stora de regionala skillnaderna är: i många regioner har den årskull som ska börja i gymnasiet redan krympt markant.

Enligt Kommunförbundets rapport har antalet 16–åringar ökat i endast 12 av Finlands 69 ekonomiska regioner under 2000-talet. I rentav 57 ekonomiska regioner har antalet 16-åringar minskat. Som störst har minskningen varit 74 procent.

– I gymnasieutbildningen har minskningen av antalet unga synts redan länge, särskilt utanför de stora städerna. Nu behövs det lösningar som är anpassade till de lokala förhållandena för att en högklassig gymnasieutbildning ska kunna tryggas i hela Finland också i framtiden, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

I rapporten granskas situationen för varje kommun på fastlandet som en del av den ekonomiska regionen. Verkligheten för gymnasieutbildningen beskrivs bättre på regionnivå än kommunnivå, eftersom studerandena rör sig över kommungränserna och gymnasieutbildningen i allt högre grad byggs upp enligt regionala pendlings- och serviceområden. 

Sju gymnasier hade högst fyra sökande i vår

Befolkningsutvecklingen syns redan konkret i gymnasiernas vardag. I den gemensamma ansökan våren 2026 hade sju gymnasier högst fyra förstahandssökande och 24 gymnasier hade högst tio.

Också storleksskillnaderna mellan gymnasierna ökar snabbt. År 2000 hade en tiondel av gymnasierna högst 90 studerande, men nu är motsvarande siffra bara 45. 

– Dessa siffror visar på ett brutalt sätt att den nuvarande gymnasietätheten inte längre är en självklarhet överallt. I praktiken handlar det om hur många gymnasier vi har på 2030-talet och hur vi kan trygga en högklassig utbildning i olika delar av landet, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Enligt rapporten väntas den kraftigaste minskningen av antalet studerande infalla i början av 2030-talet. I två tredjedelar av de ekonomiska regionerna kommer antalet studerande att minska med mer än 20 procent mellan åren 2030 och 2035. 

Den största förväntade nedgången kommer att drabba till exempel de ekonomiska regionerna Jämsä, Övre Birkaland, Järviseutu, Keuru och Saarijärvi-Viitasaari. I dessa regioner väntas antalet gymnasiestuderande ha minskat med cirka 45–52 procent år 2040.

– Den nuvarande gymnasietätheten kommer inte att bevaras överallt. Därför måste vi införa nya lösningar på ett kontrollerat sätt och proaktivt, inte först när det blir ett nödtvång, säger Huovinen.

De regionala skillnaderna ökar snabbt

Rapporten visar att gymnasieutbildningens framtid ser väldigt olika ut på olika håll i Finland. Samtidigt uppstår det också allt större variationer i kostnaderna för att ordna utbildning.

I Helsingfors ekonomiska region uppskattas antalet gymnasiestuderande år 2040 vara bara cirka åtta procent lägre än nu. Samtidigt väntas en mångfaldig nedgång i mindre regioner.

Även kostnadsskillnaderna är stora. I Helsingfors ekonomiska region är driftskostnaderna för gymnasieutbildning cirka 9 600 euro per studerande, medan kostnaderna i till exempel Lovisa ekonomiska region stiger till nästan 21 000 euro per studerande. De höga driftskostnaderna i Lovisaregionen förklaras av att det finns två gymnasier som hör till olika språkgrupper och är små sett till antalet studerande.

– Befolkningsutvecklingen hotar att göra Finland kraftigt uppdelat i fråga om utbildning. Om man inte reagerar i tid på utvecklingen, kommer skillnaderna i utbildningens tillgänglighet att öka okontrollerat, säger Värri.

Samarbete kan vara en lösning

Rapporten visar att konkurrensen om studerande blir allt hårdare mellan gymnasierna. De stora stadsregionerna och gymnasier som beviljats en särskild utbildningsuppgift lockar unga från stora områden, samtidigt som en del mindre gymnasier kämpar om ett fåtal sökande. I Helsingfors ekonomiska region är antalet beviljade gymnasieplatser fler än antalet sökande från den egna regionen, medan det finns många små regioner där de unga söker en studieplats någon annanstans.

Även benägenheten att söka sig till gymnasieutbildning varierar kraftigt mellan regionerna. I Helsingfors ekonomiska region söker över 60 procent av 16-åringarna en gymnasieplats, medan andelen i Östra Lappland är bara cirka 33 procent.

– Det handlar inte bara om antalet gymnasier, utan om hur vi kan trygga en högklassig och mångsidig gymnasieutbildning för de unga i olika delar av Finland också i framtiden, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor.

– Gymnasierna kan samarbeta i form av gemensamt kursutbud, undervisning via fjärruppkoppling, bredare utbud av språk eller till exempel gemensamma kultur- och evenemangsprojekt. I många regioner kan just samarbete hjälpa till att trygga en mångsidig gymnasievardag för de unga också i framtiden, påpekar Myllymäki.

Förändringarna i gymnasierna syns också i högstadierna och i bristen på lärare

Enligt Kommunförbundet kommer förändringarna i gymnasieutbildningen att i stor utsträckning återspeglas också på det övriga utbildningssystemet. I många kommuner undervisar samma ämneslärare både i gymnasiet och i högstadiet, vilket gör det möjligt att erbjuda ett brett utbud av undervisning också på mindre orter.

– Gymnasiet är ingen isolerad ö. I många kommuner arbetar till exempel ämneslärare i matematik, språk, konst- och färdighetsämnen eller naturvetenskapliga ämnen både i gymnasiet och inom den grundläggande utbildningen. Om gymnasierna blir färre, syns det lätt också i undervisningen i årskurs 7–9 och i tillgången på kompetent personal, säger Värri.

– Det handlar om hela den lokala bildningsstrukturens bärkraft. I många regioner är gymnasiet en central del av kommunens utbildningsekosystem, säger Huovinen.

Kommunförbundet: Samarbete mellan kommuner får inte bestraffas

Enligt Kommunförbundet kan man inte överallt hantera situationen med gamla strukturer. Det är viktigt att proaktivt bereda lösningar redan nu, inte först när antalet studerande redan har rasat.

– Det kommunbaserade utbildningssystemet hör till Finlands starka sidor. Den demografiska förändringen innebär ändå olika utmaningar för stora städer och mindre kommuner. Vi behöver modigt se över strukturer och verksamhetsformer så att utbildningen kan hålla fortsatt hög kvalitet och förbli tillgänglig och ekonomiskt hållbar i hela landet, säger Huovinen.

Kommunförbundet betonar att utöver utbildningsanordnarna har även staten en roll i att möta utmaningarna inom gymnasieutbildningen. Finansieringssystemet för gymnasieutbildningen bör ändras så att kommunerna även i fortsättningen kan säkerställa utbildningens kvalitet och tillgänglighet, antingen ensamma eller tillsammans med andra kommuner. 

– För närvarande kan utbildningsanordnarna ha ett funktionellt samarbete. Det är ändå ohållbart att om kommunerna vill införa ett gemensamt lokalt anordnaransvar för utbildningen, straffas de ekonomiskt för detta. Det nuvarande finansieringssystemet stöder inte den typ av samarbete som kommer att behövas allt mer i framtiden, säger Värri.

Enligt rapporten medför det minskande antalet studerande att kostnaderna per studerande ökar samtidigt som kommunekonomin stramas åt. De nuvarande statsandelarna täcker inte de faktiska kostnaderna för gymnasieutbildningen, utan kommunerna fyller ut finansieringen med betydande egen tilläggsfinansiering.

Kommunerna deltar i finansieringen av gymnasieutbildningen både genom sin invånarbaserade finansieringsandel och genom frivillig tilläggsfinansiering. De kompenserar för statens årliga nedskärningar på över hundra miljoner euro. Kommunerna står redan för nästan 70 procent av finansieringen för gymnasieutbildningen. 

Grunden för bildning läggs i kommunerna

Enligt Kommunförbundet handlar diskussionen inte bara om antalet skolor, utan om hela Finlands kompetens- och utbildningsnivå – hur Finland ser ut utbildningsmässigt och regionalt på 2030-talet.

– Grunden för bildning läggs i kommunen. Om vi vill höja Finlands kompetens- och utbildningsnivå, måste vi samtidigt se till att en högklassig gymnasieutbildning är tillgänglig i hela landet också i framtiden, betonar Huovinen.

– Årskullarnas utveckling och trycket på de offentliga finanserna är en utmaning för gymnasieutbildningen på 2030-talet. Kommunerna har skäl att sätta sig ner med sina grannar och fundera på hur en högklassig och tillgänglig gymnasieutbildning i fortsättningen kan tryggas inom deras område. Lyckligtvis har kommunerna alla möjligheter att svara på utmaningarna om de så vill – de samarbetsmodeller som redan har uppstått är bra exempel på detta, säger Värri.

Fakta:

På fastlandet förväntas antalet gymnasiestuderande uppgå till cirka 78 800 år 2040. 

Antalet gymnasiestuderande förväntas vara störst i Helsingfors ekonomiska region (31 700 personer), Tammerfors ekonomiska region (6 800 personer) och Åbo ekonomiska region (5 400 personer). 

På fastlandet förväntas antalet gymnasiestuderande minska med cirka 21 000 personer, dvs. med omkring 21 procent, under 2025–2040. 

En minskning förväntas ske i alla ekonomiska regioner.