Över en fjärdedel förhandsröstade i kommunalvalet

Förhandsröstningen i kommunalvalet 2025 har avslutats. Totalt 28,2 procent av alla röstberättigade, dvs. nästan 1,3 miljoner personer, röstade på förhand. Deltagandet är något högre än i valet 2017, men lägre än 2021, då förhandsröstningstiden undantagsvis pågick i två veckor på grund av coronapandemin.

Kvinnorna var återigen aktivare än männen: av kvinnorna röstade 30,9 procent på förhand och av männen 25,4 procent. Särskilt pensionärer använder möjligheten att förhandsrösta. 

I tre kommuner röstade över hälften på förhand 

Deltagandet i förhandsröstningen varierar stort mellan de olika kommunerna och landskapen. I tre kommuner har över hälften av de röstberättigade röstat på förhand, men i 36 kommuner röstade färre än 25 procent. Ytterligheterna bestod till stor del av samma kommuner som i valet 2021.

Kommuner med högsta deltagande i förhandsröstningen: Kolari – 54,9 % Lestijärvi – 52,4 % Savukoski – 52,3 % Ranua – 47,7 % Puolanka – 47,4 % Gustavs – 46,1 % Pello – 44,2 % Utsjoki – 43,3 % Enonkoski – 42,9 % Karlö– 42,6 %

Kommuner med lägsta deltagande i förhandsröstningen: Korsnäs – 14,6 % Pyhäranta – 19,5 % Korsholm– 19,8 % Borgnäs– 20,0 % Mäntsälä – 20,1 % Pedersöre – 20,4 % Vanda– 21,2 % Malax– 21,8 % Uleåborg– 21,8 % Letala– 21,9 %

Deltagandet i förhandsröstningen är inte nödvändigtvis en prognos för det slutliga valdeltagandet i en kommun. Till exempel i många österbottniska kommuner med svenskspråkig majoritet, såsom Korsnäs och Pedersöre, brukar invånarna rösta först på den egentliga valdagen.

Ju mindre kommun, desto aktivare förhandsröstning

Deltagandet i förhandsröstningen varierar klart mellan kommuner av olika storlek, även om det också kan förekomma stora skillnader mellan kommuner i samma storleksklass.  Ju mindre kommun, desto aktivare var förhandsröstningen. I kommuner med färre än 2 000 invånare förhandsröstade i genomsnitt 34,0 procent av de röstberättigade och i kommuner med 2 000–5 000 invånare förhandsröstade 32,5 procent. Bland kommunerna i dessa storleksklasser finns också ytterligheterna: det lägsta deltagandet i förhandsröstningen hade Korsnäs (14,6 %) och det högsta Kolari (54,9 %).

I medelstora kommuner med 5 001–10 000 invånare var medeltalet 30,3 procent och i kommuner med 10 001–20 000 invånare 28,6 procent. I större kommuner med 20 001–50 000 invånare röstade i genomsnitt 27,0 procent på förhand och i kommuner med 50 001–100 000 invånare 28,0 procent. I stora städer med över 100 000 invånare förhandsröstade i genomsnitt 27,5 procent.

Skillnaden mellan kommunerna i den minsta och den största storleksklassen är betydande: 6,5 procentenheter. 

Bland de stora borgmästarstäderna har invånarna förhandsröstat flitigast i Tammerfors (33,1 %). I Åbo blev andelen 30,8 procent och i Helsingfors 30,4.

Lappland och Södra Österbotten toppar förhandsröstningen

Bland landskapen var förhandsröstningen livligast i Lappland, 32,3 procent. Också Södra Österbotten (32,0 %) och Birkaland (31,2 %) nådde nästan upp till Lapplands nivå. 

Lägst var deltagandet i förhandsröstningen i Österbotten (24,6  %), Kymmenedalen (24,9 %) och Norra Österbotten (25,2 %). Bland de enskilda kommunerna hade Kolari det högsta deltagandet (54,9%) och Korsnäs det lägsta (14,6%). Genomsnittet för hela landet var 28,2 procent.

Förhandsröstning på land, till sjöss eller på andra sidan jorden

I kommunalvalet 2025 fanns det sammanlagt 958 förhandsröstningsställen. Man kunde rösta i bibliotek, stadshus, olika verk och köpcentrum samt på mobila röstningsställen – i bussar, på skärgårdsfärjor och till och med vid slalombackar.

"Kommunerna har återigen utfört ett värdefullt arbete för att röstningen ska vara så smidig och tillgänglig som möjligt. Det är fint att de mångsidiga röstningsställena och intresset för att påverka den egna kommunens angelägenheter syns i aktiviteten", säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

"Till exempel i Kolari, Pello och Gustavs, som finns bland de tio aktivaste förhandsröstningskommunerna, kunde man rösta också i en röstningsbil, och i Savukoski kunde man rösta i butiken Sandran puoti."

I genomsnitt hade kommunerna tre förhandsröstningsställen, men variationen var stor. I Helsingfors fanns det 35 ställen, medan 114 kommuner ordnade förhandsröstningen på ett enda ställe. 

"I synnerhet i kommuner med långa avstånd, där man har använt röstningsbuss eller motsvarande, har man sannolikt höjt röstningsaktiviteten, särskilt i många kommuner i Lappland."

Den egentliga valdagen i kommunalvalet 2025 är söndag 13.4.2025. Valresultatet fastställs 16.4.2025.

Kommunalvalet upplevs viktigt

Finländarna upplever att röstning är det viktigaste sättet att påverka den egna kommunens angelägenheter. Säkrast på sitt valdeltagande är personer i en ledande ställning, de som avlagt universitetsexamen, de som bott i kommunen i över 20 år, de som arbetar i en kommunal organisation och de som bor i hushåll med flera vuxna. Även svenskspråkiga och kvinnor är mer säkra på sitt valdeltagande än andra, enligt Kommunförbundets invånarundersökning hösten 2024.

Däremot är arbetslösa, permitterade, 18–29-åringar, de som bott i kommunen bara en kort tid, ensamförsörjare och de som bor i glesbygden minst säkra på att de tänker rösta.

Trots att kommunalvalet och välfärdsområdesvalet nu för första gången ordnas samtidigt, var intresset för välfärdsområdesvalet svagare också i den invånarundersökning som genomfördes hösten 2024. Det samma visar förhandsröstningen i välfärdsområdesvalet, där deltagandet blev 27 procent. Det är 1,2 procentenheter lägre än för kommunalvalet.

– Det verkar som att sammanslagningen av valen kan öka just andelen väljare som röstar i välfärdsområdesvalet. Det återstår att se om det också ökar valdeltagandet i kommunalvalet jämfört med nivån 2021, men i synnerhet under de två sista röstningsdagarna var förhandsröstningstakten god för kommunalvalets del, säger Pekola-Sjöblom.

* Förhandsröstningsuppgifterna har plockats ut kl. 21 på den sista förhandsröstningsdagen och kan ännu ändras något.