Kommunförbundet: En kommunreform kräver flera djärva lösningar

Finland måste på ett kontrollerat sätt förändra kommunerna genom djärva och snabba åtgärder, annars kommer befolkningsförändringen att tvinga fram en okontrollerad förändringsprocess med en kommun och en tjänst i taget. Kommunförbundet har publicerat ett nytt diskussionsunderlag där tre alternativa lösningar bedöms: ökat samarbete, differentiering av uppgifter och ändringar i kommunstrukturen. Slutsatsen är klar: den nuvarande situationen är inte hållbar, men ingen enskild lösning är heller tillräcklig.

– Det handlar inte så mycket om antalet kommuner utan om kommunernas funktionsförmåga. Finland har inte råd att vänta och bara flyta med strömmen. Vi behöver väl avvägda lösningar som tryggar tjänsterna, demokratin och livskraften också i framtiden, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen. 

Samarbete, differentiering av uppgifter och kommunsammanslagningar: ingen av lösningarna är ensam tillräcklig

I diskussionsunderlaget bedöms tre möjliga riktningar som den parlamentariska arbetsgruppen för kommunernas framtid har övervägt.

Det första alternativet, samarbete mellan kommunerna, kan stärka kompetensen och kontinuiteten i tjänsterna, men det löser inte ensamt problemen med kommunernas funktionsförmåga.

– Samarbete är nödvändigt, men inte den huvudsakliga modellen för framtidens kommunsystem, säger Minna Karhunen.

Det andra alternativet, differentiering av uppgifter, tar hänsyn till kommunernas olikheter, men riskerar att leda till komplicerade administrativa strukturer.

Kommunförbundet har gjort simuleringar där uppgifterna fördelats mellan olika slags kommuner och städer enligt olika principer. Enligt simuleringarna finns det ingen stor sparpotential i att differentiera uppgifter.

– Kommuner med olika uppgifter i kombination med de nuvarande samarbetsområdena skulle resultatera i en ny snårig administrativ konstruktion. Jag tror inte att någon av oss vill ha en mer oklar förvaltning, påpekar Karhunen.

Det tredje alternativet, kommunsammanslagningar, kan samla beslutsfattandet och stärka funktionella helheter, men inte heller det alternativet löser ensamt utmaningarna i kommunekonomin. Fördelarna med en kommunsammanslagning uppstår först när de kommunala beslutsfattarna vågar göra förändringar i servicestrukturen och ledarskapet.

– Alltför ofta ser man på kommunens framtid via en enda lösning. I verkligheten behöver vi en kombination av lösningar. För att kommunen ska fungera behöver uppgifter, finansiering, tjänster och beslutanderätt bilda en konsekvent helhet, säger Karhunen. 

Servicelöfte som grund för allt

Kommunförbundet betonar att det som utgångspunkt för reformen behövs en gemensam syn på vilka tjänster som i framtiden ska tillhandahållas i kommunerna, på vilken nivå samt hur tillgängliga de ska vara på olika håll i landet. Samtidigt måste kommunernas finansieringssystem ändras så att det bättre motsvarar kommunernas uppgifter och olika förhållanden. 

– Det nordiska kommunbaserade systemet har visat sin styrka. Nu måste det förnyas i tid och på ett välplanerat sätt. Om vi inte själva kommer med lösningar, sker anpassningen gradvis, tjänst för tjänst, kommun för kommun och region för region, säger Karhunen.

Kommunförbundets diskussionsunderlag Kommunernas riktning i den demografiska förändringen har sammanställts som stöd för det parlamentariska arbetet kring kommunernas framtid och för att sätta fart på kommundebatten inför vårens riksdagsval. Syftet är att få igång en bred samhällsdebatt om hurdant kommunbaserat system som tjänar Finland när demografin förändras.

Mer information:
Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 050 380 5907
Utvecklingschef Merja Lang, tfn 050 413 6065
Stadsutvecklingschef Henrik Lönnqvist, tfn 050 312 2805