Hur kan vi stärka framtidstron hos barn och unga? Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet belönar en välfungerande modell med Cygnaeus-priset

Hur kan vi stärka barns och ungas framtidstro? I utlysningen av Cygnaeus-priset 2026 söker vi nu fungerande modeller för detta. Priset delas årligen ut av Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet.

Flera undersökningar har under de senaste åren visat att barns och ungas framtidstro har börjat svikta. När förtroendet och hoppfullheten minskar kan det ha en negativ effekt på möjligheterna att leva ett gott liv och fungera som en del av samhället. Därför är det nödvändigt att fundera på och kartlägga metoder för att stärka framtidstron.  

En prisbelönt verksamhetsmodell kan bygga upp framtidstron på många olika sätt. Modellen kan till exempel skapa en konstruktiv och uppskattande diskussionskultur eller stärka de ungas möjligheter till delaktighet och gemenskap. Modellen kan ha en anknytning till klimat- och miljöteman eller skapa en trygg vardagsmiljö.

- Vi värdesätter att den prisbelönta modellen gör det möjligt för barn och unga att själva uppleva att de är aktörer och blir hörda och inte enbart är föremål för beslutsfattande, konstaterar undervisningsrådet Mikko Hartikainen, som representerar Utbildningsstyrelsen i priskommittén.  

Priset kan beviljas enskilda personer, samfund eller projekt som arbetar med lärande antingen formellt, informellt eller icke-formellt. 

- Vi uppmuntrar alla som arbetar med detta tema och med barn och unga att dela med sig av god praxis. Även om endast en aktör belönas vill vi synliggöra det värdefulla arbete som görs för att stärka framtidstron, tipsar specialsakkunnig Mari Sjöström vid Kommunförbundet.  

I år utses pristagaren av Aicha Manai, vd för Startup Refugees, och biträdande professor, filosofen Frank Martela, vid Aalto-universitetet.  

- I mitt arbete ser jag dagligen hur kompetensen hos och möten mellan personer med olika bakgrund stärker vårt samhälle, konstaterar Manai. – Framtidstron är framför allt för mig en tro på människorna och på att människor med olika bakgrund tillsammans kan bygga upp ett gott samhälle. Polarisering, motsättningar och osäkerhet utmanar för närvarande förtroendet och samhörigheten i vårt samhälle. Just därför behöver vi kunna se olikhet som en resurs och hitta sätt att bygga broar mellan människor.  

Filosofen Frank Martela berättar att han är meliorist. Ordet meliorism kommer från det latinska ordet som betyder ”bättre och förbättrare”.  

- En meliorist tänker ”att världen inte är den värsta möjliga eller den bästa möjliga, utan det är möjligt att förbättra den.” I alla situationer finns det också något som man själv kan påverka. Det lönar sig att fokusera på dessa saker för att hålla sig funktionsduglig. Även i fråga om framtidstro anser jag att det är viktigare att agera än att hoppas. Det är viktigt att fokusera sin energi på de saker som man kan påverka, säger Martela.
 
Den prisbelönta modellen tilldelas Cygnaeus-medaljen som har skapats av Essi Renvall. Förslag på mottagare av Cygnaeus-priset 2026 kan lämnas in på webblanketten senast 22.10.2026.  

Cygnaeus-priset 

Cygnaeus-priset instiftades av Skolstyrelsen, som föregick Utbildningsstyrelsen, och delades ursprungligen ut för att uppmärksamma en livsgärning. År 2019 började Utbildningsstyrelsen dela ut priset i ett nytt format. Numera lyfter priset fram tillvägagångssätt som främjar delaktighet, samhörighet och tillgänglighet.