Partiledardebatten: Alla partiledare bedömer att antalet kommuner minskar

I partiledardebatten på Kommunmarknaden var deltagarna överens om att antalet kommuner kommer att minska i framtiden. Åsikterna om hur förändringen ska ske gick dock isär: i diskussionen nämndes frivilliga kommunsammanslagningar, ekonomiska incitament och skyldigheter. I panelen debatterades också kommunernas andel av sparåtgärderna inom de offentliga finanserna, revideringen av upphandlingslagen och lösningar för att trygga jämlikheten inom utbildningen.

I partiledardebatten på Kommunmarknaden den 16 september deltog SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah, samlingspartiets vice ordförande, kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen, Centerns ordförande Antti Kaikkonen, Vänsterförbundets vice ordförande Laura Meriluoto, Sannfinländarnas ordförande, finansminister Riikka Purra, SDP:s vice ordförande Nasima Razmyar och De grönas ordförande Sofia Virta.

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen påpekade att man i det parlamentariska arbetet med att förnya kommun- och servicestrukturen har granskat kommunernas samarbete, en differentiering av deras uppgifter och kommunsammanslagningar. Ingen enskild metod är ändå tillräcklig.

– Det behövs flera vägar som stöder varandra, modiga riktlinjer på riksnivå och svåra beslut också lokalt, sade Karhunen.

Kaikkonen betonade frivillighet, Purra också skyldigheter

Alla deltagare stödde förändringar i kommunstrukturen. Centerns Antti Kaikkonen bedömde att Finland inte kommer att ha kvar de nuvarande cirka 300 kommunerna ”till tidens ände”. Han betonade dock kommunernas egen beslutanderätt och föreslog ekonomiska incitament för att stödja frivilliga kommunsammanslagningar.

– Utan tvekan kommer vi att ha lite färre kommuner i framtiden, sade Kaikkonen.

Riikka Purra ansåg att frivillighet och incitament inte räcker.

– Det behövs åtgärder från båda hållen, dvs. starka incitament men också vissa skyldigheter. Så här kan det helt enkelt inte fortsätta, sade Purra.

Sofia Virta beskrev diskussionen om antalet kommuner som en ”elefant i vardagsrummet”.

Sari Essayah och Anna-Kaisa Ikonen betonade att antalet kommuner inte är ett självändamål: det väsentliga är att trygga tjänsterna och finansieringen av dem. Nasima Razmyar varnade för att ge en bild av att snabba kommunsammanslagningar skulle ge stora besparingar redan under nästa regeringsperiod.

Virta: Vilken förvaltning ska man skära ner på i kommunerna?

Anpassningsbehovet inom de offentliga finanserna har uppskattats till 8–11 miljarder euro. Enligt Karhunen har man i diskussioner föreslagit att kommunernas andel ska vara rentav en miljard euro, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av kommunernas allmänna statsandel.

– Om kommunernas uppgifter och ansvar förblir oförändrade, men finansieringen minskar, kommer det oundvikligen att leda till sämre bildningstjänster. Då måste man också ärligt säga vilka tjänster man är beredd att avstå ifrån. Det ansvaret kan inte enbart läggas på de lokala beslutsfattarna, sade Karhunen. 

Sofia Virta ifrågasatte tanken att man kan få till stånd besparingar genom att allmänt peka ut förvaltningen som ett sparobjekt.

– Om man vill skära ner i förvaltningen, är det då i bildningsförvaltningen eller servicehandledningen inom småbarnspedagogiken eller något annat, frågade Virta.

Virta efterlyste också konkreta belopp i sparförslagen: att namnge enskilda sparobjekt säger inget om hur stor del av anpassningsbehovet sparåtgärderna kan täcka.

Korrigeringar till upphandlingslagen, fortsättning på statsandelsreformen

Nasima Razmyar kritiserade regeringen för att uppluckringen av kommunernas uppgifter och statsandelsreformen enligt henne inte har framskridit enligt målen. Som kontrast lyfte hon fram revideringen av upphandlingslagen, som har framskridit, och kritiserade de kostnader som lagen potentiellt föranleder.

– Det här vansinnet måste stoppas nu, sade Razmyar om revideringen av upphandlingslagen.

Problemen med statsandelssystemet lyftes fram också av publiken. Kemis stadsdirektör Matti Ruotsalainen beskrev stadens situation och berättade att Kemi på grund av negativa statsandelar måste betala pengar till staten samtidigt som staden tillhandahåller lagstadgade tjänster.

Ruotsalainen frågade partiernas representanter om de förbinder sig att rätta till systemet under nästa regeringsperiod.

Behovet av en statsandelsreform togs upp också i partiledarnas svar: Kristdemokraternas Sari Essayah ansåg att en statsandelsreform är nödvändig och SFP:s Anders Adlercreutz betonade behovet av att korrigera systemet.

Kommunförbundet utmanade partierna att trygga jämlikheten inom utbildningen 

Kommunförbundets vice verkställande direktör Susanna Huovinen frågade partiledarna hur staten tänker hjälpa kommunerna att trygga jämlikheten i utbildningen samt barnens och de ungas välbefinnande, när skillnaderna mellan kommunerna växer och ingen tilläggsfinansiering är i sikte.

– Skillnaderna mellan kommunerna blir allt större, och detsamma håller på att ske med barnens och de ungas inlärning och kunskaper. Kommunen eller skolan kan inte reparera det som går sönder på andra håll, sade Huovinen.

Kaikkonen föreslog att man skulle öka möjligheterna till undervisning via fjärruppkoppling som ett sätt att trygga utbudet av till exempel valfria ämnen. Adlercreutz ansåg också att undervisning via fjärruppkoppling kan vara ett sätt att förbättra tillgången till undervisning i vissa ämnen.