Ekonomiska utvecklingen utmaning för kommunala beslutsfattare

Vid utvecklingen av den egna kommunens livskraft tror de kommunala beslutsfattarna på planläggnings- och markanvändningsmetoder samt på projekt som främjar näringsverksamheten. Under de kommande åren påverkas kommunens verksamhet mest av det lokala näringslivets utveckling, Finlands ekonomiska utveckling och vård- och landskapsreformen.

 

Beslutsfattarenkäten är en del av ARTTU2-programmets utvärderingsundersökning och den genomfördes under våren 2017. Den besvarades av 981 förtroendevalda och tjänsteinnehavare i 40 kommuner. Enligt svaren är god service och en bra boendemiljö de viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun.

 

Forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi lyfter fram det samarbete grannar emellan som poängterats i beslutsfattarnas svar.

 

– Det viktigaste insatsområdet under den här fullmäktigeperioden anses vara utvecklingen av servicen och servicesystemen. I en stor del av svaren framhävs samarbetet med grannkommunerna som ett sätt att stärka livskraften och välfärden. I början av 2000-talet stod samarbetet mellan kommunerna och regionerna i fokus inom kommunutvecklingen, men det har under de senaste åren hamnat i skuggan av andra stora reformprojekt, säger Siv Sandberg i rapporten om beslutsfattarundersökningen, som publicerats i forskningsprogrammet ARTTU2:s publikationsserie.

 

Likartade åtgärder för att lösa olika problem

Oberoende av kommunens storlek, läge eller särförhållanden finns det en hel del likheter i de svar de kommunala beslutsfattarna gett. Förändringarna ser dock inte likadana ut i alla kommuner. För en kommun innebär befolkningsförändringar att hantera följderna av ett krympande invånarantal, för en annan att leva med de utvecklingskrav som en ökande befolkning medför.

 

– Den internationella forskningslitteraturen tar ofta upp det faktum att kommuner söker lösningar på mycket olika problem med likartade åtgärder. En helhetsbild av de metoder beslutsfattarna valt lyfter fram kommunernas olika verksamhetsmiljöer.

 

– I de svar beslutsfattarna i urbana kommuner gett framkommer de utvecklingskrav som en stor, växande och mångfacetterad befolkning för med sig: krav som gäller utvecklingen av kollektivtrafiken, bostadspolitiken, förebyggandet av utslagning och utbildningsmöjligheterna.

 

– Tätortskommuner är endera mindre regioncentra eller stora städers kranskommuner. Beslutsfattare i denna kategori anser bland annat att utbudet av verksamhetslokaler för företag och samarbetet med grannkommuner är viktiga utvecklingsmetoder.

 

– I rurala kommuner prioriterar beslutsfattarna å ena sidan en ökning av kommunens dragningskraft med hjälp av marknadsföring och bostadspolitik, å andra sidan lokala samarbetsmöjligheter vid upphandling samt mer allmänt med lokala aktörer.

 

Rapport (på finska): Siv Sandberg: Kuntapäättäjien näkemykset haasteista ja toimenpiteistä valtuustokaudella 2017-2021. Nytt från programmet ARTTU2, nr 2/2018. Finlands Kommunförbund. Helsingfors.

 

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380

Mer om forskningsprogrammet ARTTU2:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

 

Figur. De kommunala beslutsfattarnas bedömningar av frågan ”Då du tänker på vad de kommunala beslutsfattarna kan göra för att förbättra kommunens livskraft och kommuninvånarnas välmående, hur viktiga uppfattar du att följande åtgärder är?” Andel (%) svar där åtgärden nämnts bland de sju viktigaste åtgärderna i de kommuner som deltog i ARTTU2 under våren 2017. (N=981).
Figur. De kommunala beslutsfattarnas bedömningar av frågan ”Då du tänker på vad de kommunala beslutsfattarna kan göra för att förbättra kommunens livskraft och kommuninvånarnas välmående, hur viktiga uppfattar du att följande åtgärder är?” Andel (%) svar där åtgärden nämnts bland de sju viktigaste åtgärderna i de kommuner som deltog i ARTTU2 under våren 2017. (N=981).
​​​
 

Programmet ARTTU2 och de medverkande kommunerna

I programmet ARTTU2 utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

 

I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på motsvarande program för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

 

Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

 

Forskningsprogrammets webbsidor: www.kommunforbundet.fi/arttu2

Kuntapäättäjien näkemykset haasteista ja toimenpiteistä valtuustokaudella 2017-2021.

Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 2/2018. Raportissa on analysoitu, miten kuntapäättäjät suhtautuvat kunnan rooliin, haasteisiin ja kehittämiskeinoihin tilanteessa, jossa kunnan rooli on muuttumassa mm. maakunta- ja sote-uudistuksen myötä.

narrow

Forskningsprogrammet ARTTU2

Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.

narrow
Etiketter
Marianne Pekola-Sjöblom

Förnamn
Marianne
Efternamn
Pekola-Sjöblom
Forskningschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2504
Mobiltelefon
+358 50 337 5634
Ansvarsområden
  • foskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen - ARTTU (programchef)
  • publikationsserien ACTA
  • kommunal demokrati och invånarundersökningar
  • nordisk jämförelser
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunutveckling, demokrati och ledarskap
Team
Demokratiteamet
Twitterkonto