Nya forskningsresultat: Försiktiga förändringar i kommunernas ledningsmodeller och organ

Kommunerna har ganska försiktigt infört nya ledningsmodeller. Antalet organ och förtroendeposter fortsätter att minska trots det. Det framgår av Kommunförbundets nya utredning (på finska).

Nämndmodellen är fortfarande den vanligaste verksamhetsmodellen i kommunerna i Finland. Utskottsmodellen, ordförandemodellen och borgmästarmodellen är än så länge ovanliga. Utskottsmodellen följs i endast 17 kommuner, ordförandemodellen i 5 och borgmästarmodellen i 6 kommuner.

Fullmäktige-, styrelse- och nämndordförande på heltid eller deltid samt borgmästare finns allt som allt i 21 kommuner.

De kommunala organen och förtroendeposterna blir färre

Antalet förtroendeposter har minskat med 12 procent sedan den förra fullmäktigeperioden. Antalet platser i nämnderna har minskat relativt sett mest, med 18 procent. Antalet platser i fullmäktige har minskat med 7 procent och platserna i styrelsen med 4 procent.

Under den pågående fullmäktigeperioden som inleddes 2017 finns det allt som allt 21 122 platser i fullmäktige, styrelserna och nämnderna i fastlandskommunerna. Av dessa ledamöter sitter 8 999 i fullmäktige, 2 619 i styrelserna och 9 504 i nämnderna.

Under de senaste 20–30 åren har antalet förtroendeposter minskat mycket kraftigt. År 1989 fanns det sammanlagt cirka 55 000 förtroendeposter, i början av den pågående fullmäktigeperioden var siffran drygt 21 000, alltså en minskning på hela 61 procent.

På 1990-talet förklarades minskningen av den förnyelse av nämndorganisationen som frikommunsförsöket möjliggjorde. På 2000-talet är orsaken särskilt kommunsammanslagningarna. Både en bred och en smal förtroendeorganisation kan motiveras.

I och med att förtroendeuppdragen blivit färre har kommuninvånarnas delaktighet och kontaktytan till invånarna minskat i kommunens beslutsfattande. Förtroendeuppdragen har allt mer koncentrerats till samma personer. För de förtroendevalda betyder det utmaningar i anknytning till tidsanvändning och kunskaper och färdigheter. Å andra sidan anses en smal förtroendeorganisation stärka demokratin när den ger makten ett ansikte och möjliggör ett effektivare och smidigare kommunalt beslutsfattande.

Tusentals nämnder har dragits in under de senaste 30 åren

Nämnder har dragits in och uppgifter slagits ihop. Jämfört med föregående fullmäktigeperiod har antalet nämnder minskat med 25 procent.

I genomsnitt har kommunerna för närvarande tre egna nämnder, vanligen tekniska nämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Antalet nämnder varierar mycket mellan kommunerna – också mellan kommuner av samma storlek. I 14 kommuner finns inga egna nämnder utöver revisionsnämnden och valnämnden. Rovaniemi har flest egna nämnder, 10 stycken. Av dem är 6 områdesnämnder.

År 2005–2009 försvann det nämnder främst i och med kommunsammanslagningarna. När 84 kommuner upplöstes, drogs samtidigt deras 618 nämnder in. Också samarbetet mellan kommunerna och omläggningen av den kommunala servicen har bidragit till att nämnderna är färre än tidigare.

Fler sektorsövergripande nämnder

Kommunerna utvecklas åt olika håll och deras verksamhet blir mer mångfacetterad, vilket märks också som fler omfattande och sektorsövergripande nämnder. Kommunerna har slagit ihop olika nämnders uppgifter. Tidigare bestod till exempel fritidsnämndens uppgifter av främst idrotts- och ungdomsverksamhet. Under den pågående fullmäktigeperioden hör fritidsnämndernas uppgifter till välfärdsnämnderna.

De primära uppgifterna för framtidens kommun – att främja välfärden och livskraften i kommunen – syns endast i några kommuners nämndindelning. Det finns en välfärdsnämnd i 58 kommuner och en livskraftsnämnd i 28 kommuner. Välfärdsnämndens verksamhetsområde omfattar oftast undervisning, småbarnspedagogik, ungdomsarbete, idrotts- och motiontjänster samt biblioteks- och kulturtjänster. Livskraftsnämnden sköter vanligen näringsutvecklingen i kommunen.

Brokiga benämningar på nämnder

Benämningarna på nämnder har kommit och gått under de senaste decennierna. En del har blivit vanligare, en del har blivit ovanligare och en del har försvunnit helt. Det uppstår också nya benämningar under varje fullmäktigeperiod. Eftersom uppgifter överförts har gamla benämningar fallit bort, till exempel nykterhetsnämnd, vägnämnd, semesternämnd, förmyndarnämnd och befolkningsskyddsnämnd. Efter självständigheten hade kommunerna också en utskrivningsnämnd som skötte utskrivningen av hästar och fordon för militären.

Exempel på de nyaste benämningarna är livskvalitetsnämnd, servicenämnd, stadsstrukturnämnd, utvecklingsnämnd, nämnd för dragningskraft, kollektivtrafiknämnd och nämnd för välfärd och delaktighet.

Raporten Johtamismallit ja toimielimet Manner-Suomen kunnissa 2017

 

Sirkka-Liisa Piipponen

Förnamn
Sirkka-Liisa
Efternamn
Piipponen
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2741
Mobiltelefon
+358 50 448 3366
Ansvarsområden
  • Utredningar som gäller förtroendevalda, organ och arvoden
  • Informationsproduktion i samband med kommunalval
  • Nätverket för kommunal demokrati
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunutveckling, demokrati och ledarskap
Team
Demokratiteamet
Statistiksakkunniga
Marianne Pekola-Sjöblom

Förnamn
Marianne
Efternamn
Pekola-Sjöblom
Forskningschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2504
Mobiltelefon
+358 50 337 5634
Ansvarsområden
  • foskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen - ARTTU (programchef)
  • publikationsserien ACTA
  • kommunal demokrati och invånarundersökningar
  • nordisk jämförelser
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunutveckling, demokrati och ledarskap
Team
Demokratiteamet
Twitterkonto
tags