Skilj på skatter och statsandelar – mot en begripligare skattefinansiering

Statsandelssystemet har två huvudsakliga uppgifter. För det första bidrar statsandelarna till finansieringen av den kommunala basservicen. För det andra garanterar statsandelarna kommunerna lika möjligheter att tillhandahålla tjänster genom att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna i fråga om kostnaderna för servicen och kommunernas inkomster. Nästa år sjunker kommunernas statsandelar med 85 miljoner euro och kommer då att vara 8 370 miljoner euro.

Mängden minskningar och ökningar av statsandelarna ökar varje år

Utöver de två egentliga uppgifterna – finansieringen av tjänsterna och utjämningen mellan kommunerna – har statsandelssystemet börjat användas i allt fler och i euro räknat betydligt större finansieringsarrangemang mellan staten och kommunerna.

År 2010 gjordes endast sex särskilda minskningar i statsandelssystemet, totalt –90 miljoner euro. År 2019 har minskningarna ökat till 17 och totalsumman är nästan –1 300 miljoner euro. De största minskningarna i statsandelarna i euro räknat beror på konkurrenskraftsavtalet (–497 miljoner euro) och på att kommunernas finansieringsandel för det grundläggande utkomststödet dragits från statsandelen (–368 miljoner euro).

I statsandelarna görs också separata ökningar utöver de ”egentliga statsandelarna”, och det är inga småsummor. Summan av ökningarna är redan cirka 2 000 miljoner euro år 2019. Det mest betydande arrangemanget som ympats in i statsandelssystemet är kompensationen för förlorade skatteinkomster till kommunerna.

När förlorade skatteinkomster kompenseras genom statsandelssystemet minskar transparensen

Ändringarna i kommunernas skattegrunder har kompenserats sedan 2002 genom statsandelssystemet, först genom en höjning av de sektoriella statsandelarna och från och med 2010 som en del av statsandelen för kommunal basservice som administreras av Finansministeriet.

Kompensation för förlorade skatteinkomster

Kompensationen beräknas på följande sätt. När kommunernas skattegrunder ändras minskar skatteinkomsterna. En summa som motsvarar de minskade skatteinkomsterna läggs till statsandelen för kommunen i fråga.

Kompensationen för förlorade skatteinkomster är i sig värd att understöda och mycket viktig för kommunernas inkomstbas. Men problemet är att kompensationen gör att skatteinkomster och statsandelar blandas ihop. Detta gör båda systemen mer komplicerade och minskar begripligheten, klarheten och transparensen.

Den egentliga statsandelens belopp har minskat, men detta hamnar i skuggan av de växande skattekompensationerna

Skattekompensationerna har ökat år för år. Av statsandelarna på 8,37 miljarder euro år 2019 är nästan 40 procent, 3,26 miljarder euro, inte alls ”riktiga statsandelar”, dvs. basfinansiering för att jämna ut skillnader i kostnader och inkomster, utan skattekompensationer som betalas till kommunerna utöver statsandelen.

När man drar av kompensationerna från det totala statsandelsbeloppet  märker man att den egentliga statsandelens belopp minskat med mer än en miljard euro (–17 %) under åren 2013–2019. Samtidigt har mängden skattekompensationer som betalas genom statsandelssystemet ökat med nästan 1,2 miljarder euro (+55 %). Med andra ord har den absoluta ökningen i statsandelen till kommunerna under den nämnda tidsperioden berott enbart på ökningen i skattekompensationerna. Den egentliga statsandelen har sålunda minskat avsevärt under samma period.

Kommunförbundet är inte ensamt om att oroa sig. Också Statens revisionsverk konstaterar i sin granskningsberättelse 6/2018 att statsandelssystemet inte lämpar sig för betalning av skattekompensationer och understryker att man borde undvika att lägga till element som ligger utanför statsandelssystemets grundläggande uppgifter.

Kompensationen för skattebortfall bör så fort som möjligt införlivas i skattesystemet

Kommunernas finansieringssystem bör utvecklas mot enklare system som är mer begripliga för både kommunerna och skattebetalarna. Målen är allmänt accepterade och man håller som bäst på att utveckla skattesystemet bland annat genom redovisningssystem, flexibelt verkställd beskattning och fastighetsbeskattning.

Under nästa regeringsperiod bör åtgärder vidtas för att också skattekompensationerna i fortsättningen betalas inom skattesystemet och inte blandas ihop med statsandelen. Att skilja på skatter och statsandelar ökar avsevärt båda systemens tydlighet och transparens och ger en riktigare bild av minskningen i den egentliga statsandelen.

Tags