Främjande av välfärd lyfts allt starkare fram i kommunernas strategiska mål och strävanden. En analys av olika ledningssystem visar att det är viktigt att kommunens högsta politiska och professionella ledning har en stark roll om man ska lyckas med uppgiften att främja välfärden över förvaltningsgränserna.
Främjandet av välfärd omspänner hela kommunkoncernen. En identifiering av olika nätverk och ett allt mer medvetet och mer gränsöverskridande utnyttjande av dem, möjliggör en bredare inlärning, utveckling och påverkan inom välfärdsfrämjandet.
Rapporten ”Miten johdetaan hyvinvoinnin edistämistä kunnissa?” (Hur leda främjande av välfärd i kommunerna?), som hör till forskningsprogrammet för utvärdering ARTTU2, utnyttjar förvaltningsstadgorna från 40 kommuner som deltagit i forskningen, enkäter för realtidsutvärderingar samt mera djuplodande material från sex av kommunerna. Forskarna Kaija Majoinen och Anni Antila konstaterar att kommunerna framskrider i olika takt i moderniseringen av ledningssystemet.
– Strukturen för hur kommunernas organ är uppbyggda håller på att differentieras sett ur välfärdsfrämjandets synvinkel och befinner sig å andra sidan i ett mellanskede där man väntar på de nationella lösningarna inom landskaps- och vårdreformen, säger forskarna.
Tag med delaktighet i nämndarbetet
– Ett intressant och allt vanligare fenomen är samhällsinriktade nämnder, där en del av nämndernas uppgift är att stärka delaktigheten och stå i växelverkan med medborgarsamhället.
– I ledningen och utvecklingen av välfärdsfrämjandet är det viktigt att invånarperspektivet får en central roll. Uppgiften att främja välfärd och hälsa är en gemensam angelägenhet för kommunerna och landskapen. De betjänar båda samma invånare, vars välfärd påverkas av båda aktörernas åtgärder.
Forskarna föreslår att man snabbt ska bygga upp ett fungerande samarbete på kommunernas och landskapens kontaktytor. Det är viktigt att för samarbetet planera sådana strukturer och sådan avtalspraxis som stöder ett fungerande och likvärdigt partnerskap mellan landskapen och kommunerna och som förhindrar inåtvändhet.
Programmet ARTTU2 producerar omfattande information
I programmet ARTTU2, som samordnas av Kommunförbundet, utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
Analysen av ledningssystem och ledningsstrukturer i anslutning till främjande av välfärd gjordes utgående från alla de 40 kommuner som deltagit i forskningsprogrammet ARTTU2, genom utnyttjande av de förvaltningsstadgor som godkänts av kommunernas fullmäktige samt material ur den så kallade Realtidsbarometern. En mer djupgående granskning gjordes utgående från sex medverkande kommuner: Hollola, S:t Michel, Sibbo, Säkylä, Tammerfors och Åbo. För dessa kommuners del finns det också intervjuer som gjorts i samband med undersökningen och material från workshoppar att tillgå.
Mera om forskningsprogrammet ARTTU2: www.kommunforbundet.fi/arttu2
Rapport: Kaija Majoinen och Anni Antila: Miten johdetaan hyvinvoinnin edistämistä kunnissa? Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 4/2018. Finlands Kommunförbund. Helsingfors 2018.
Närmare upplysningar:
Kaija Majoinen, docent, tfn 040 1452248, e-post: kaija.majoinen(at)outlook.com
Anni Antila, ledande konsult, tfn 050 406 3540, e-post: anni.antila(at)fcg.fi
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet, Programmet ARTTU2, tfn 050 337 5634, e-post: marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi
Raportissa tarkastellaan, minkälaisilla johtamisen rakenteilla, toimintatavoilla ja välineillä kunnat ovat ottamassa tätä tehtävää haltuun.
