Årets Cygnaeus-finalister främjar barns och ungas delaktighet på många olika sätt

Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet belönar i år med Cygnaeus-priset en verksamhetsmodell som främjar alla barns och ungas välbefinnande och delaktighet. Sammanlagt togs 37 förslag emot inom utsatt tid och bland dessa har sju finalister valts ut. Pristagaren offentliggörs på Educa-mässan lördagen den 24 januari 2026.

Årets Cygnaeus-finalister är Tavastehus stads Kiihdyttämö-verksamhetsmodell, undervisning för språk- och kulturgrupper (Kieku) och teaterföreningen RanKids i Joensuu, Vatialan koulus värdebaserade arbete för att främja välbefinnande i Kangasala stad, Mellersta Österbottens utbildningskoncerns projekt för att stärka delaktighet och förebygga marginalisering, Mannerheims Barnskyddsförbunds program för stödelevverksamhet, Postipuun koulus elevagent- och rastverksamhet och Rock Camp ry.

-   De föreslagna mottagarna av priset representerar på ett mångsidigt sätt olika aktörer och delområden, så valet av finalister var inte lätt, säger Minna Lindberg (Kommunförbundet), medlem i Cygnaeus-priskommittén. 

Tankeväckande idéer bland finalisternas verksamhetsmodeller 

RockCamp ry främjar ungas välbefinnande genom att erbjuda en trygg och uppmuntrande miljö där de unga kan uttrycka sig genom musik. RockCamp-lägren stärker de ungas självförtroende och deras emotionella och sociala färdigheter samt deras förmåga att fungera i grupp. 

- Att spela musik tillsammans, vara kreativ och få stöd av andra unga stärker samhörighetskänslan och skapar gemenskap, konstaterar projektchef Markus Kisonen.

Rock Camp-verksamheten förebygger utanförskap, ger unga nya vänner och skapar utrymme för upplevelser av framgång som har en långvarig inverkan på välbefinnandet. Rock Camp har år 2024 tilldelats Statens ungdomsråds utmärkelse ”Vuoden nuorisoystävällinen teko” för sitt arbete mot mobbning.

Genom Mellersta Österbottens utbildningskoncerns projekt för att stärka delaktighet och förebygga marginalisering har man kunnat stödja unga vars studier sannolikt skulle ha avbrutits utan projektverksamheten.

– Vi har upplevt det som särskilt viktigt att stödja de unga som av någon orsak har upplevt utanförskap, säger Anne Etelätalo.

Verksamheten har i synnerhet baserat sig på att identifiera problem hos unga i en mer utsatt ställning och stödja dessa unga. På så sätt har man kunnat förhindra att många unga hamnar utanför utbildning och stärka deras delaktighet. Viktigt för att verksamhetsmodellen ska lyckas har varit stödet från ledningen för Mellersta Österbottens utbildningskoncern. 

Arbetet med undervisningen för språk- och kulturgrupperna (Kieku) och RanKids i Joensuu styrs av principen ”Home is where the heart is”. Målet är att stärka känslan av delaktighet, gemenskap och meningsfullhet för varje deltagare samt för unga som nyligen anlänt till Finland. Bland nyinflyttade ungdomar och barn har nästan hela skyddsnätet och vännerna blivit kvar i det tidigare landet. Därför är RanKids och Kieku-verksamheten särskilt viktig.

- När man känner att man hör hemma i något och är betydelsefull är det lättare att lära sig och hantera sitt välbefinnande, säger Maria Pikkarainen. - Om denna upplevelse av RanKids som en ny familj talar särskilt barn och unga med invandrarbakgrund om under varje projekt.

Exempel på RanKids och Kiekus verksamhet som uppmuntrar till gemenskap, välbefinnande och delaktighet för barn, unga och familjer är Perhekoulu, konstevenemang, en nonstop-teater som är öppen för alla samt olika teaterklubbar och inkluderande teater- och föreställningsprojekt.

Postipuun koulus elevagentverksamhet är ett av de sätt som skolan strävar efter att öka elevernas delaktighet och jämlikhet samt stärka skoltrivseln.

- Elevagenterna i vår skola är elevernas röst vid beslutsfattande, anordnande av evenemang och planering av skolvardagen, säger Dalen Sok-Tuominen. - Bland elevagenterna finns representanter för alla årskurser och alla undervisningsformer. I varje klass har man valt två elever som fungerar som elevagenter.

Elevagenterna har bland annat ordnat roliga aktiviteter för hela skolan och förhandlat fram egen rastutrustning för alla klasser. De har också bidragit till en smidigare vardag i skolan, till exempel genom att planera och förhandla om att flytta cykelställ till en säkrare och mer praktisk plats och genom att ta fram anvisningar för hur man använder egna mobila enheter i skolan. 

I verksamhetsmodellen Kiihdyttämö erbjuds barn och unga möjlighet att själva strukturera sin situation och hitta egna lösningar. Modellen vänder upp och ner på det traditionella upplägget: den unga styr processen och de vuxna stöder och lär sig under processens gång.

- Grundtanken är enkel men kraftfull: när de unga ges utrymme, förtroende och tankeväckande frågor kan de själva klargöra sin situation och lösa den utan att få svar utifrån. Och det är ur den egna insikten som den mest betydande förändringen uppstår, beskriver Anu Rohima-Mylläri.

Verksamhetsmodellen utvecklades i ett sektorsövergripande samarbete ursprungligen till stöd för utsatta ungdomar med invandrarbakgrund, men pilotförsöket visade att den fungerar för alla unga oavsett bakgrund, språk eller kultur. Det är en modell som är lätt att tillämpa och som stöder tänkande, aktörskap, välbefinnande och gemenskap i skolan, ungdomsarbetet och arbete med individer.

Mannerheims Barnskyddsförbunds stödelevverksamhet är Finlands mest omfattande delaktighetsmodell. Modellen som baserar sig på kamratstöd för elever genomförs i nästan alla skolor med årskurs 7–9 och enhetsskolor.

- Årligen utför cirka 11 000 stödelever små men betydelsefulla gärningar i skolans vardag: de märker att om någon blivit lämnad ensam, tar kontakt och skapar en atmosfär där var och en kan känna sig delaktig, säger Anna-Kaisa Hiedanniemi.

Verksamheten stärker barns och ungas jämlikhet, förebygger mobbning och ensamhet samt ökar välbefinnandet i hela skolgemenskapen. Stödeleverna får utbildning i empati, värdesättande kommunikation och mekanismer för utanförskap i gruppen, så att de aktivt kan skapa delaktighet. Stödelevverksamheten är en evidensbaserad modell som bygger på kamratstöd och främjar en kultur av omtanke där var och en har möjlighet att bli bemött som den som man är.

I Vatiala koulus värdebaserade verksamhetsmodell är skolans alla elever en viktig del av gemenskapen. Välbefinnande, delaktighet och gemenskap utgör grunden i vardagen och verksamheten styrs av värderingar såsom fokus på eleverna, jämlikhet, lugn och ro och hållbar utveckling. Eleverna kan själva påverka skolans verksamhet på ett mångsidigt sätt. På skolan verkar flera elevgrupper, såsom elevkåren, välfärdsambassadörer, elevagenter, miljöagenter och läsambassadörer. Dessutom erbjuder Vatialas Box-idé, det vill säga en låda där eleverna kan lämna förslag, en möjlighet för var och en att bidra med respons och idéer som leder till konkreta utvecklingsåtgärder.

- Vi vill synliggöra en verksamhetskultur som stöder varje elev som individ. Vi använder sloganen ”Att mötas utan brådska” (Kiireettömyydellä kohtaamiseen) som beskriver vårt mål att trygga ett genuint bemötande av barnet – varje barn förtjänar att bli sedd och hörd som den hen är, säger Mari Saarikko. 
 

Pristagaren offentliggörs på Educa-mässan 2026

Det slutliga valet av mottagaren av Cygnaeus-priset 2025 görs i år av Shadia Rask, jämlikhetsutbildare och arbetslivsprofessor vid Hanken och Shawn Huff, stadsfullmäktigeledamot och vice partiordförande för De Gröna. Mottagaren offentliggörs på Educa-mässan lördagen den 24 januari 2026 och priset delas ut av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä. 

Cygnaeus-priset

Cygnaeus-priset, som instiftades av Utbildningsstyrelsens föregångare Skolstyrelsen, beviljades ursprungligen som ett pris för förtjänstfullt arbete. Sedan år 2019 delas priset ut i förnyad version. Idag ligger fokus på verksamhetsmodeller som främjar delaktighet, samhörighet och tillgänglighet.