Kommunala skyldigheter enligt gigabitförordningen trädde i kraft 12.11.2025

Målet med EU:s gigabitinfrastrukturförordning (GIA) är att alla europeiska hushåll år 2030 ska ha datakommunikationsförbindelser på gigabitnivå (1 Gbit/s). Därtill ska alla befolkade områden täckas av trådlösa höghastighetsnät, vars prestanda motsvarar åtminstone prestandan i ett 5G-nät. 

Syftet med förordningen är också att göra utbyggnaden av datakommunikationsnät med mycket hög kapacitet (VHCN) snabbare och smidigare i Europeiska unionens medlemsländer och att sänka kostnaderna för att bygga ut näten. Det här påverkar också kommunernas verksamhet. 

Centrala punkter som gäller behandlingen av tillstånd som avses i förordningen: 

1. Förordningen förpliktar medlemsstaterna att bland annat förenhetliga tillståndsprocesserna i anslutning till utbyggnaden av kommunikationsnät.
2. Förordningen förpliktar till att inrätta en digital tjänst, dvs. en central informationspunkt, via vilken nätoperatörerna kan ansöka om de tillstånd som behövs för att bygga ut nät och få information om till exempel tillståndsvillkor. Som det ser ut nu kommer den centrala informationspunkten att tas i bruk stegvis under åren 2026–2027. Information om detta ges separat.
3. I förordningen fastställs vissa tidsfrister för tillståndsmyndighetens behandlingsprocess.

• Tillståndsmyndigheten kan inom 15 arbetsdagar från mottagandet avslå en ansökan om tillståndssökanden inte har lämnat in de uppgifter som krävs enligt förordningen, såsom byggnadsplaner, via tjänsten Nätverksinformationspunkten (verkkotietopiste.fi).
• Myndigheten ska inom 20 arbetsdagar från att en ansökan tagits emot fastställa att ansökan om tillstånd eller installationsrättigheter är fullständig. Myndigheten ska vid behov uppmana sökanden att komplettera ansökan inom den perioden.
• Myndigheten ska godkänna eller avslå ansökan inom fyra månader från att en fullständig ansökan tagits emot. 

Enligt förordningen kan en ansökan också godkännas tyst. Ett så kallat tyst godkännande sker automatiskt om myndigheten inte separat har avslagit ansökan inom fyra månader efter att en fullständig ansökan tagits emot. Förordningen ger medlemsstaterna möjlighet att nationellt besluta att inte införa tyst godkännande. I praktiken pågår fortfarande beredningen av den nationella lagstiftningen, så gigabitförordningen gäller direkt. 

Förordningens ikraftträdande och nationell lagstiftning

Gigabitförordningen trädde i kraft 29.4.2024 och började huvudsakligen tillämpas 12.11.2025. Europeiska unionens förordningar är bindande för medlemsländerna och gäller och tillämpas i sin helhet.

I Finland kompletteras förordningen med en lag om underlättande av utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet (RP 74/2025 rd). Ursprungligen var det tänkt att lagen skulle träda i kraft i november 2025, men den behandlas fortfarande i riksdagen. Kommunförbundet publicerar ett cirkulär om den nationella lagstiftningen när lagen har antagits. 

För genomförandet av förordningen tillsattes våren 2025 en expertgrupp för tillståndsfrågor i anslutning till utbyggnaden av kommunikationsnät. Kommunerna har bjudits in att delta i gruppen. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete till slutet av 2026. 

Mer information:

Traficoms infobrev (fi/ senare sv)

Traficoms webbplats

Gigabitinfrastrukturförordningen på EU-kommissionens webbplats