Kyösti Värri 6.9.2022

Behovsprövad höjning lappar finansieringssystemet för gymnasierna

Det riksomfattande systemet för finansiering av gymnasieutbildningen grundar sig på kommunernas och statens gemensamma finansieringsansvar. Det är i första hand kommunerna som finansierar gymnasieutbildningen. Till exempel år 2020 finansierade kommunerna 75 procent av gymnasieutbildningen, medan statens andel var 25 procent.

Gymnasieutbildningen finansieras inom ett gemensamt finansieringssystem. De medel som samlats in från staten och alla kommuner delas ut till anordnarna av gymnasieutbildning som icke öronmärkt finansiering. Finansieringen som beviljas utbildningsanordnarna bestäms enligt det pris per enhet som fastställts för respektive utbildningsanordnare multiplicerat med antalet studerande inom utbildningen.

I priset per enhet för de enskilda utbildningsanordnarna beaktas till en del också förhöjda kostnader per studerande. Systemet är dock inte perfekt. I detta blogginlägg granskar jag behovsprövad höjning, inte hela systemet eller förhöjningen som gäller mindre anordnare av gymnasieutbildning – de skulle kräva helt egna inlägg. 

Behovsprövad höjning ska sökas senast 21.9.2022 kl. 16.15

Med stöd av 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) kan undervisnings- och kulturministeriet som statsbidragsmyndighet av särskilda skäl höja det pris per enhet som ligger till grund för gymnasieutbildningsanordnarens finansiering. Då talar man om behovsprövad höjning av priset per enhet. Saken är aktuell just nu när behovsprövad höjning för år 2023 ska sökas, 1–21.9.2022.

Sammanlagt 17 anordnare av gymnasieutbildning får enligt ansökan behovsprövad höjning av priset per enhet år 2022. Det gäller främst anordnare i små kommuner i norra och östra Finland, där det är glest mellan gymnasierna och kostnaden per enhet är exceptionellt hög på grund av ett obetydligt antal gymnasiestuderande.

Dessutom ingår tre privata anordnare av gymnasieutbildning på svenska, så kallade språkögymnasier. Det är fråga om små svenskspråkiga utbildningsanordnare vars pris per enhet enligt placeringsortens nivå annars skulle vara lågt. Det nuvarande finansieringssystemet kan inte beakta de här specialgrupperna i tillräcklig utsträckning och därför har användningen av behovsprövad höjning varit befogad för båda grupperna.

Den behovsprövade höjningens andel under 0,4 procent

År 2022 används cirka 2,6 miljoner euro till behovsprövad höjning av priset per enhet. Summan är preliminär och den slutliga summan beror på antalet studerande de berörda utbildningsanordnarna har på registreringsdagarna i januari och september 2022. Den totala summan är under 0,4 procent av finansieringen i finansieringssystemet för gymnasieutbildning.

Summan som reserverats för behovsprövad höjning av priset per enhet har minskat under det senaste tio åren. Undantag var år 2018 och 2019 då behovsprövad finansiering användes i övergångsskedet vid harmoniseringen av gymnasieutbildningen för dem som studerar enligt lärokursen för vuxna. Dessutom beviljades privata utbildningsanordnare år 2019 behovsprövad höjning för att lindra konsekvenserna av förändringen i finansieringen av särskilda utbildningsuppgifter. Åren 2018–2019 är således inte fullt jämförbara på grund av de tillfälliga finansieringsposterna.

Behovsprövad höjning bör användas sparsamt

Gymnasieutbildningens finansieringssystem behöver revideras så att det på bästa sätt stöder ordnandet av högklassig gymnasieutbildning och dess tillgänglighet i tider av stora förändringar i demografin och omvärlden. I det nuvarande finansieringssystemet tycks behovsprövad höjning vara ett relativt fungerande instrument: den lappar en del av systemets brister.

I en perfekt värld skulle finansieringssystemet vara anpassat för alla förhållanden, och behovsprövad höjning vara en temporär åtgärd. Behovsprövad höjning får aldrig leda till oändamålsenliga lösningar som bromsar eller hämmar utvecklingen. Behovsprövad höjning bör därför användas sparsamt.

Det nuvarande finansieringssystemet ser inte ut att kunna beakta avvikande förhållanden i tillräcklig utsträckning, såsom de avgjort högre kostnaderna per studerande i regioner där det är glest mellan gymnasierna. Kostnaderna per enhet kan i dagsläget vara många gånger högre än de kalkylerade, och det uppstår ett behov av tilläggsfinansiering. Den procentuella behovsprövade höjningen kan vara hög, trots att höjningen på grund av ett obetydligt antal gymnasiestuderande inte blir så mycket i euro.    

Vi ska inte heller glömma att undervisnings- och kulturministeriet enligt 59 § i finansieringslagen (1705/2009) ska förhandla med Finlands Kommunförbund rf innan ministeriet lägger fram sitt förslag till priser per enhet som ska tas in i det följande finansårets statsbudget. Då bör förhandlingarna också omfatta den behovsprövade höjningen av priset per enhet.

Skribent

Skribenten är specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

På Twitter: @KyostiVarri