Kyösti Värri 3.6.2022

Det första läsåret med utvidgad läroplikt är avklarat

Ett händelserikt skolår går mot sitt slut i de flesta utbildningsformer, så också i gymnasieutbildningen. Ungefär 25 000 studenter får också denna vår sin vita mössa. ”Gaudeamus igitur” låt oss glädjas med dem!

För största delen av den årskull som inledde sina gymnasiestudier i höstas var läsåret 2021–2022 också det första sedan den utvidgade läroplikten trädde i kraft. Det är därför dags för en kort genomgång av iakttagelserna kring hur reformen framskridit. Iakttagelserna är preliminära och de kommer att preciseras med tiden.

Stram tidtabell förde med sig utmaningar

Tidtabellen för genomförandet av reformen var mycket stram. Trots att kommunerna och utbildningsanordnarna konkurrensutsatte och fattade beslut om anskaffningar i god tid våren 2021 hade framför allt leverantörerna av datorer svårigheter att leverera i tid till början av läsåret. Den strama tidtabellen för genomförandet av lagstiftningen samt den globala bristen på komponenter orsakade problem för en del av utbildningsanordnarna, både inom gymnasie- och yrkesutbildningen.

Enligt iakttagelserna i början av hösten verkade det vara lite oklart att den avgiftsfria undervisningen på andra stadiet var en direkt följd av den utvidgade läroplikten. I offentligheten jämfördes därmed läropliktiga med icke läropliktiga. Nu förstår man redan bättre att man vid bedömning av hur jämlikheten uppfylls ska jämföra situationen för personer i samma juridiska ställning.

De studerande har förstått sin plikt

De unga som omfattas av den utvidgade läroplikten har förstått förpliktelserna som gäller dem själva. De har sökt sig till utbildningar och fortsatt studera, antingen där de börjat eller i någon annan utbildning. Det här betyder också att kommunerna och utbildningsanordnarna har lyckats sköta sina uppgifter och skyldigheter väl.  

De kommande åren får visa i vilken grad de unga fullgör läroplikten till myndig ålder och sedan faktiskt slutför studierna eller avlägger examen. Antalet avbrutna studier har traditionellt varit lågt inom gymnasieutbildningen och man kan anta att utvidgningen av läroplikten minskar antalet ytterligare.

Utbildningsstyrelsens statistik visar att cirka en procent av de unga som omfattas av den utvidgade läroplikten var utan studieplats till exempel i februari 2022. Andelen är lika stor bland svensk- och finskspråkiga unga. Det oroväckande är att andelen utan studieplats är fem gånger större bland unga som talar ett annat språk som modersmål. Här finns fortfarande en hel del att göra.

Information om kostnaderna för reformen ges senare

Regeringen beslöt redan vid förhandlingarna om regeringsprogrammet våren 2019 om reformens kostnader för staten. För närvarande har vi ingen information om hur mycket reformen kommer att kosta kommunerna och utbildningsanordnarna. För de kommunalt anknutna utbildningsanordnarnas del specificeras kostnaderna för den utvidgade läroplikten i Statskontorets datainsamling först från och med år 2022 enligt uppföljningsplanen.

I praktiken kommer alltså kostnadsuppgifterna för år 2022 inte att vara tillgängliga förrän efter riksdagsvalet våren 2023. Om de faktiska kostnaderna är större än vad som bedömts i regeringsprogrammet bör den följande regeringen öka finansieringen. Staten har nämligen enligt lag (1705/2009 64 § och 1704/2009 55.2 §) skyldighet att ersätta kostnaderna för reformen till fullt belopp.

Finansieringen av reformen är kalkylmässig och icke öronmärkt

För kommuner och anordnare av grundläggande utbildning sker finansieringen av reformen genom statsandelarna för kommunal basservice. På andra stadiet, både för gymnasie- och yrkesutbildningens del, kommer staten att på motsvarande sätt styra finansieringen till utbildningsanordnare genom normal statsandelsfinansiering. Finansieringen är naturligtvis icke öronmärkt.

Inom gymnasieutbildningen består kostnaderna för den utvidgade läroplikten till största delen av kostnader för läromedel och arbetsredskap. Trots att det talas mycket om betydelsen av handledning har man i statsfinansieringen till exempel år 2021 kalkylmässigt beräknat under tre euro per gymnasielev för handledning.

Den finansiering som reserverats för reformen är ändå uttryckligen kalkylmässig. Staten har vid beredningen av lagstiftningen använt sig av olika parametrar för bedömning av finansieringsbehovet på nationell nivå. Finansieringen har alltså inte allokerats för enskilda ändamål, som till exempel läromedel, redskap eller handledning.

Kommunerna och utbildningsanordnarna har lyckats

Med tanke på gymnasieutbildningen är det intressant att se reformens inverkan på hur de studerande sökt sig till olika gymnasier. De första uppgifterna för år 2021 tyder på förändringar i vissa regioner, i synnerhet skillnader mellan kranskommuner och centralorter. Detta kommer förhoppningsvis att följas upp i framtiden, så vi får mera information.

Efter bara ett läsår är det alltför tidigt att dra några slutsatser av läropliktsreformen. För närvarande ser det i alla fall ut som om kommunerna, utbildningsanordnarna och läroanstalterna lyckats bra med den krävande uppgiften att genomföra reformen. Kommunerna och utbildningsanordnarna är ansvarsfulla – också i denna reform.

Skribent

Skribenten är specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

På Twitter: @KyostiVarri