Kyösti Värri 21.12.2021

Utbildning på andra stadiet i fokus våren 2022

”I den utbildningspolitiska redogörelsen ger statsrådet riktlinjer för utvecklingen av utbildningen och forskningen så att de betjänar Finland, finländarna och det internationella samfundet på ett sätt som tryggar hållbar utveckling.” Dessa högtravande ord inleder sammanfattningen av Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Statsrådet överlämnade sin utbildningspolitiska redogörelse till riksdagen i april 2021. Kulturutskottet avgav sitt betänkande om redogörelsen i december. Utskottet anser att betänkandet och den utbildningspolitiska redogörelsen utgör en helhet och en bas för det fortsatta arbetet. Redogörelsen kommer att behandlas i plenum med utgångspunkt i utskottets betänkande under riksdagens vårsession 2022.

Kulturutskottet klarlade innehållet i redogörelsen

Kulturutskottet föreslår att riksdagen med anledning av redogörelsen godkänner ställningstagandet med 17 punkter. Utskottet utgår i sitt ställningstagande från att regeringen under sin vårsession ger en utredning om planerna för genomförandet av redogörelsens punkter.

I min tidigare blogg om den utbildningspolitiska redogörelsen skrev jag att den varken tar ställning till gymnasieutbildningens eller den övriga utbildningens ekonomiska resurser. Dess bättre förutsätter utskottet nu att regeringen som en del av genomförandeplanen också beaktar kostnadseffekterna. Finansieringsbehovet bör dessutom beaktas både i planen för de offentliga finanserna och statens budgetproposition.

Utbildningens tillgänglighet en utmaning

Det bästa i Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse är att de utmaningar som den demografiska utvecklingen leder till nu börjar tas på allvar också på nationell nivå. Kommuner och utbildningsanordnare har sett följderna av utvecklingen på flera orter redan en längre tid. Antalet läroanstalter har under 2000-talet minskat med hundra gymnasier.

Hittills har förändringen skett utan att den regionala tillgängligheten till gymnasieutbildning äventyrats. Enligt Finansministeriet rapport om läget med basservicen 2020 bodde 84,5 procent av 15-åringarna på högst 10 kilometers avstånd från närmaste gymnasium år 2019 och 99,6 procent på högst 30 kilometers avstånd. År 2019 fanns det ett undervisningsställe för yrkesutbildning med minst tre utbildningsområden på högst 10 kilometers avstånd från 85,3 procent av åldersklassen 15-åringar och på högst 30 kilometers avstånd från 96,4 procent av åldersklassen 15-åringar.

Utvecklingen där de unga åldersklasserna krymper är en utmaning för tillgängligheten. Kulturutskottet förutsätter i sitt ställningstagande att regeringen tryggar tillgången till utbildning och att det finns tillräckligt med kvalificerade personer i hela landet för att utbudet och efterfrågan på arbetskraft ska mötas med beaktande av bägge nationalspråken.

Anordnare av gymnasieutbildning enligt antalet läroanstalter 20.9.2021: Antalet anordnare av gymnasieutbildning sammanlagt: 268  Anordnare av gymnasieutbildning med en läroanstalt: 227  Anordnare av gymnasieutbildning med flera läroanstalter: 41

För närvarande har 85 procent av anordnarna av gymnasieutbildning endast ett gymnasium att driva. Dessutom måste man beakta att även om 20 utbildningsanordnare (7 procent) har två gymnasier är det i tio fall fråga om en uppdelning enligt språk i svensk- och finskspråkiga gymnasier. Enligt språkgrupp är således andelen som endast har ett gymnasium ännu större.

Kommer det nya projektet att förbättra situationen?

Undervisnings- och kulturministeriet har inlett ett reformprojekt för att utveckla samarbetet och anordnarstrukturen i fråga om utbildning på andra stadiet. Projektet kan i bästa fall stötta kommuner och anordnare av utbildning i arbetet med tillgängligheten till högklassig utbildning för de unga åldersklasserna som blir allt mindre.

Även om projektet behandlar all utbildning på andra stadiet måste man komma ihåg att gymnasie- och yrkesutbildningen har olika mål och uppdrag. Kulturutskottet framhåller i sitt ställningstagande att gymnasie- och yrkesutbildningen också i framtiden bör ha olika lagstiftning för finansieringen, styrningen och ordnandet.

Samarbete mellan utbildningsanordnare understöds när det genuint beaktar studerandenas, ortens och regionens behov. Samarbetet på olika nivå mellan utbildningsanordnarna spelar en avgörande roll i tryggandet av en högklassig och regionalt tillgänglig utbildning i en situation där åldersklasserna minskar. Dessutom har ett samarbete som överskrider utbildningsformerna en stor betydelse i flera regioner.

Olika lösningar för olika kommuner

Utmaningen med kommuner som utvecklas olika kan säkert lösas också inom utbildningen om man erkänner behovet av olika och mer komplexa lösningar. Av detta har man också goda erfarenhet i pilotområdena för Kommunförbundets projekt Utbildning som tjänst. Samma modell passar inte alla.

Undervisnings- och kulturministeriets projekt pågår endast våren 2022.  Men det är ett första steg. Det är fråga om inledningen av ett utvecklingsprogram på längre sikt. Finansieringssystemet kommer sannolikt också att utvecklas både för gymnasie- och yrkesutbildningens del, om än av olika skäl. Inom gymnasieutbildningen kommer man antagligen att dryfta hur finansieringssystemet kan förbättra utbildningens tillgänglighet. Vi lever i intressanta tider de närmaste åren.

Skribent

Skribenten är specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

På Twitter: @KyostiVarri