Vilka faktorer påverkar finansieringen av gymnasieutbildning nu?

I regeringen Orpos regeringsprogram nämns en revidering av gymnasieutbildningens finansiering: ”Regeringen förnyar finansieringssystemet för gymnasieutbildning så att det bättre motsvarar kostnaderna för anordnandet av gymnasieutbildning.” Det är en viktig mening om än något märklig. För att bättre motsvara kostnaderna borde finansieringen öka, men någon ökning av finansieringen har inte lovats.

Staten gör både år 2023 och 2024 nedskärningar i finansieringen av gymnasieutbildningen med över hundra miljoner euro. Nedskärningen är mycket problematisk för den leder till en snedvridning i finansieringssystemet: finansieringen motsvara inte längre kostnaderna för anordnandet av gymnasieutbildning. 

Kommunerna är gymnasieutbildningens största finansiärer: de finansierar finansieringssystemet genom den invånarbaserade finansieringsandelen och lappar dessutom hålen som uppstått till följd av statens nedskärningar. De kommuner som ordnar gymnasieutbildning finansierar alltså verksamheten på två sätt. Finansieringsansvaret skulle omedelbart fördelas jämnare mellan kommunerna om staten upphörde med nedskärningarna. 

Storleksklasserna i finansieringssystemet för gymnasieutbildningen

Jag har tidigare granskat finansieringen av gymnasieutbildningen utgångspunkt i statens budgetproposition för 2024, som regeringen överlämnat till riksdagen. Den här gången är avsikten att beskriva de faktorer som ligger bakom finansieringssystemet för gymnasieutbildningen. Min avsikt är framför allt att visa proportionerna med hjälp av siffror. 

Det är viktigt att komma ihåg att finansieringen av gymnasieutbildningen är kalkylmässig och icke-öronmärkt. Den allokeras utan omvägar direkt till utbildningsanordnarna. Jag vill här visa hur stora belopp vi talar om vid allokeringen av finansieringen år 2024. Beloppen bygger på Utbildningsstyrelsens preliminära finansieringsuppgifter som publicerades 2.11.2023. Samtidigt måste man komma ihåg att största delen av finansieringen kommer från kommunerna genom den invånarbaserade finansieringsandelen.

Figur 1: Preliminär finansiering för gymnasieutbildningen år 2024

Den finansiering som ingår i finansieringssystemet delas ut till utbildningsanordnarna på basis av antalet studerande. Eftersom det är dyrare per enhet att ordna utbildning för ett mindre antal studerande, höjs priset per enhet för små anordnare av gymnasieutbildning (under 200 studerande enligt språkgrupp). Upp till två tredjedelar av utbildningsanordnarna har förhöjt pris per enhet då anordnarna till största delen är små.

Ungefär fem procent av finansieringen i finansieringssystemet används till förhöjning av priset per enhet på grund av litet antal studerande. Detta kallas ibland – till och med i regeringsprogrammet – felaktigt tillägg för små gymnasier. Det är dock fråga om utbildningsanordnarens antal studerande, inte antalet studerande per läroanstalt.

Revidering av det höjda priset för små utbildningsanordnare

I regeringsprogrammet utlovas en revidering av det höjda priset per enhet för små anordnare av gymnasieutbildning för att stödja tillgången till utbildning och tillgodose de kulturella rättigheterna. Det här är en mycket viktig skrivning. När årskullarna fortsätter att krympa nästan överallt i landet så måste finansieringssystemet bättre beakta olika omständigheter och tillgången till utbildning. 

Finansieringssystemet bör ge utbildningsanordnaren faktiska möjligheter att sköta sitt utbildningsuppdrag utan att ta ställning till hur det ordnas. Därför är det viktigt att man i beredningen tänker på hur det nuvarande beloppet på 42 miljoner euro kan användas för att beakta omständigheter och främja tillgången till utbildning på bästa sätt. Detta är i högsta grad i kommunernas intresse. Det är viktigt att kommunerna som de största finansiärerna också är med i beredningen. 

För närvarande ingår också en behovsprövad höjning av priset per enhet i finansieringssystemet. Det har jag redan skrivit om tidigare. Den behovsprövade höjningen är nödvändig i dagens läge, för det nuvarande finansieringssystemet kan inte i tillräcklig mån beakta mer krävande omständigheter. Höjningen avhjälper delvis bristerna i finansieringssystemet för gymnasieutbildningen.

En liten del av gymnasieutbildningen ordnas i form av internat. Förutsatt att internat nämns i tillståndet att ordna gymnasieutbildning kan priset per enhet höjas med 40 procent från det genomsnittliga priset per enhet för studerande som får kost och logi vid internatet. Det är dock fråga om mycket små volymer.

Figur 2: Pris per enhet för gymnasieutbildning år 2024

Anordnare av gymnasieutbildning som enligt tillståndet att anordna utbildning beviljats en särskild utbildningsuppgift eller ett riksomfattande utvecklingsuppdrag får tilläggsfinansiering. Tilläggsfinansieringens andel av finansieringen i finansieringssystemet är 1,55 procent år 2024. Andelen minskar till följd av läropliktsreformen de kommande åren så att den blir 1,44 procent från år 2027.

Priset per enhet beskriver beloppet som allokeras från finansieringssystemet till utbildningsanordnaren per studerande. I figur nr. 2 ser man att priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning varierar mycket. Det beror på de faktorer jag behandlat här.  I denna korta redogörelse har jag inte gjort skillnad på gymnasieutbildning för unga och vuxna eller HUX-utbildning som finansieras genom finansieringssystemet för gymnasieutbildning.  Jag har främst beskrivit proportionerna, för däri ligger kärnan i utvecklingen av gymnasieutbildningen och dess finansiering.