Framtiden för skolelevernas morgon - och eftermiddagsverksamhet oroar

Det har gått över 20 år sedan morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklades i samband med den grundläggande utbildningen. Verksamheten som ordnas med stöd av bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning sedan 1.8.2004 har inte ändrats nämnvärt sedan dess. 

För närvarande ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet i så gott som alla kommuner även om det inte är obligatoriskt. I verksamheten deltar nästan 60 000 barn av vilka över hälften går i årskurs 1. Elevantalet i morgon- och eftermiddagsverksamheten varierar lika mycket som i den grundläggande utbildningen. I de minsta kommunerna ordnas verksamhet för enskilda barn och i de största städerna för tusentals barn. 

Morgon- och eftermiddagsverksamhetens praxis och kvalitet har under årens lopp utretts och utvärderats. När kriterierna i lagstiftningen etablerats har verksamhetsmodellerna blivit mer enhetliga och kommunerna har gjort mycket gott utvecklingsarbete. Barnen och deras föräldrar är i regel nöjda med verksamheten som ordnas av kommunen. Till exempel i Kommunförbundets invånarundersökning (2024) framgår det att tillfredsställelsen med tjänsten ökat med åren. Också tjänsternas tillgänglighet anses vara god.

Kommunerna har olika sätt att ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten

Morgon- och eftermiddagsverksamheten är avsedd för elever i årskurs ett och två samt efter reformen av stödet också för elever i andra årskurser om de får elevspecifikt stöd. Från 1.8.2026 har också elever med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga möjlighet att delta i verksamheten. Verksamhetens målgrupp har inte ökat i samband med reformen av stödet.   

Kommunerna beslutar om de ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet. Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas i regel i kommunens egen regi (73 %) i skolans lokaler. Samarbete mellan kommunerna är också möjligt och sker någon mån. Dessutom understöds produktionen av verksamheten (18 %) och genomförs som köpta tjänster (9 %). 

Kommunerna beslutar också om omfattningen av den verksamhet som ordnas för olika målgrupper. Verksamheten kan ordnas för alla barn som hör till målgruppen eller mer begränsat. Om antalet platser begränsas måste de övervägas skilt för varje målgrupp. Valkriterierna ska beakta likabehandling av barnen.

En högklassig och väl genomförd verksamhet har en direkt inverkan på fritiden för barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten. Alla barn som deltar i verksamheten ska erbjudas antingen 570 timmar eller 760 timmar handledd verksamhet under skolåret.  Det här motsvarar i genomsnitt ca tre eller fyra timmar om dagen, det vill säga ungefär lika lång tid som skoldagen för elever i de första klasserna. Att delta i verksamheten är frivilligt för barnen.

Också det som är bra behöver underhåll – det finns ett stort behov av samutveckling på nationell nivå

Inom morgon- och eftermiddagsverksamhet iakttas Utbildningsstyrelsens grunder för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Därutöver utarbetar och godkänner kommunerna en verksamhetsplan. Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten har fastslagits 2011 och har inte reviderats innehållsmässigt. År 2018 publicerades Utbildningsstyrelsens rapport om utvecklingsbehoven inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. Men de har inte har framskridit till åtgärder. 

Man vill hålla fast vid morgon- och eftermiddagsverksamhetens kvalitet men det som är bra behöver också underhåll och utveckling. Kommunerna anser att det på femton år har skett förändringar i samhällsutvecklingen som borde beaktas bättre. Grunderna för verksamheten bör därför revideras.  Också det faktum att skoldagens längd några gånger ökats i årskurs 1–6 märks i morgon- och eftermiddagsverksamheten. På basis av kommunernas respons finns det ett trängande behov av gemensam utveckling på nationell nivå. 

Kommunerna upplever också det nuvarande läget som svårt när familjerna inte får kortvarig omsorg för sitt barn och den morgon- och eftermiddagsverksamhet som kommunerna ordnar inte uppfyller servicebehovet. Det är fråga om en viktig men besvärlig kontaktyta mellan kommunerna och välfärdsområdena där myndigheternas anvisningar behöver konkretion.

Nedskärningen i morgon- och eftermiddagsverksamheten oroar

År 2024 uppgick driftskostnaderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten till ca 168 miljoner euro. Kostnadsutvecklingen har varit uppåtgående under de senaste åren. 

Finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten i kommunerna består i praktiken av tre delar: 

• Statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
• Verksamhetsavgifter som tas ut av familjerna
• Kommunernas självfinansieringsandelar, med andra ord främst skatteinkomster

Enligt regeringens proposition, som nu behandlas i riksdagen, kommer morgon- och eftermiddagsverksamhetens finansiering att skäras ner med 7 ca miljoner euro från början av nästa år. Detta kompenseras kommunerna genom möjligheten att höja klientavgifterna med ca 23 procent ca 23 %. 

I praktiken, om familjerna inte har vilja eller förmåga att betala för verksamheten måste kommunerna i snarast avgöra om det är realistiskt att öka självfinansieringsandelen. Om inte måste de kommunala beslutsfattarna besluta sig för att dra ner på eller rentav lägga ner verksamheten. Jag håller det för sannolikt att föräldrarna mer än tidigare överväger om verksamheten är värd priset eller om familjen kan hitta ett billigare alternativ. 

Vi på Kommunförbundet anser det vara viktigt att nedskärningen av finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten inte genomförs i sin helhet utan lindrigare. Det vore förnuftigt om avgiftshöjningarna gjordes tidigast vid ingången av läsåret 2026–2027. Det vore mer rimligt ur kommunernas och familjernas synvinkel.     

Kommunerna utvecklar goda tjänster

Tjänster i samband med skoldagen har visat sig vara ett bra sätt att främja välbefinnandet bland barn och unga. På det hela taget satsar kommunerna mycket på att främja barnens och de ungas välmående, aktivitet och delaktighet. 

I samband med skoldagen kan man ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubbverksamhet och verksamhet enligt Finlandsmodellen. Det finns många alternativ från ett brett utbud till ett obefintligt och från ett avgiftsbelagt till avgiftsfritt utbud. Verksamheterna utvecklas inte enhetligt på nationell nivå. Det är i praktiken kommunerna som gör det, om de har råd med det.