Läsåret inleds inom den grundläggande utbildningen – många reformer omsätts i praktiken

I många kommuner börjar läsåret inom den grundläggande utbildningen den här veckan. En del elever återvänder till skolan senast nästa vecka. Det här läsåret öppnar drygt 1 900 kommunala grundskolor sina dörrar för över 500 000 elever. Varje elev som börjar skolan har sin beskärda del av förväntningar, glädje och spänning. 

Det här läsåret kunde beskrivas som ett superläsår för reformer inom den grundläggande utbildningen. Vad är det riktigt som förändras? 

Stödet för lärande och skolgång förnyas – räcker finansieringen?

Den största förändringen gäller reformen av stödet för lärande och skolgång inom den grundläggande utbildningen. Lagändringarna träder i kraft vid ingången av detta läsår. Det tidigare stödet i tre steg slopas inom både förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Situationen för elever med intensifierat och särskilt stöd kommer att bedömas enligt den nya lagen redan under innevarande läsår. 

I kommunerna har man på kort tid gjort läroplansarbete, dragit upp viktiga riktlinjer för praxis för stödet och bedömt resursbehoven. I fortsättningen stöds eleverna primärt genom gruppspecifika stödformer. Vid behov bedöms och planeras situationerna för elever som behöver individuellt stöd för att elevspecifika stödåtgärder ska kunna ges. 

Hur blev det med finansieringen av reformen? Staten finansierar kommunernas utökade uppgifter genom en ökning av statsandelen för basservice. I år innebär det en ökning på cirka 38 miljoner euro, och nästa år cirka 90 miljoner euro. Statsandelar är generell, icke-öronmärkt finansiering, och kommunerna kan bestämma hur mycket resurser som riktas till reformåtgärder, så att de lagstadgade uppgifterna ska kunna skötas. I offentligheten har det förekommit en del osäkerhet kring kommunernas vilja att satsa på stödet. Situationen är orättvis med beaktande av de åtgärder som försämrar kommunekonomin, vilket Sanna Lehtonen konstaterar i sin blogg som publicerades 4.8. Kommunerna vill kunna erbjuda grundläggande utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort. 

Stora strukturella reformer är alltid förenade med osäkerhet. Att etablera förändringar i skolor kräver återhållsamhet och en positiv inställning till utveckling. Reformen av stödet handlar inte bara om resurser utan också om att utveckla nya verksamhetssätt och stöda eleverna så tidigt som möjligt. Det lönar sig därför att utnyttja det här läsåret till att utveckla bästa möjliga modeller.   

Undervisningen utökas i åk 1–6 

Man satsar på elevernas grundläggande färdigheter, dvs. läsning och räkning, genom att öka undervisningen i modersmål och litteratur i åk 1–6 med två årsveckotimmar och i matematik med en årsveckotimme. De elever som inleder åk 1 detta läsår drar mest nytta av ändringarna i timfördelningen. 

Det lokala beslutsfattandet har fått ett visst spelrum. Reformen ändrade inte målen för läroämnena i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Fokus ligger helt enkelt på att ge eleverna extra tid för att uppnå målen för läroämnena. Det återstår att se hur stor effekt ökningen av antalet undervisningstimmar har på elevernas inlärningsresultat. 

I fortsättningen kommer det att behövas utvärderingsdata om effekterna av det ökade antalet undervisningstimmar. Detta är den tredje regeringen i rad som har beslutat att öka mängden undervisning i utvalda läroämnen. Kommer det att finnas tillräckligt med tid för att bedöma effekterna av dessa åtgärder? 

Användningen av mobila enheter begränsas – betyder det mer motion under rasterna?

Det finns en strävan efter att påverka elevernas inlärning och arbetsro genom att begränsa användningen av mobila enheter under skoldagen. 

Elever får inte längre använda mobiltelefon eller andra mobila enheter under lektionen, med undantag av då en lärare för inlärningsändamål gett sitt tillstånd till det. Med en lärares eller rektorns lov är det även tillåtet att använda mobila enheter som hjälpmedel eller för personlig hälso- och sjukvård.

Lagändringarna antogs strax före föregående läsårets slut. Detta förutsatte snabba åtgärder av utbildningsanordnarna för att uppdatera skolornas ordningsregler. Många praktiska frågor behövde lösas, såsom var mobila enheter ska förvaras under skoldagen, om användningen ska begränsas i större utsträckning än vad lagen säger, eller om man ska gå försiktigt fram. 

När kommunerna har övervägt praxis och avgränsningar har de haft möjlighet att använda Utbildningsstyrelsens stödmaterial och rekommendationer om begränsning av användningen av mobila enheter. 

Många hoppas på att eleverna ska uppmuntras till mer gemensamma aktiviteter och mer fysisk aktivitet under rasterna. 

Ändringen som gäller främjande av en aktiv livsstil träder i kraft 1.8.2026. Utbildningsstyrelsen torde inom kort inleda beredningen av en ändring av grunderna för läroplanen. 

Regionförvaltningsverkens tillsyn på eget initiativ 

Regionförvaltningsverkets befogenheter har utvidgats i fråga om den grundläggande utbildningen. Regionförvaltningsverken kan i fortsättningen på eget initiativ kontrollera att undervisningen har ordnats i enlighet med lagen. Dessutom finns det bestämmelser om de sanktioner som Regionförvaltningsverket har till sitt förfogande. 

Kommunförbundet understödde inte dessa ändringar, utan ansåg att det skulle varit en bättre lösning att utveckla Regionförvaltningsverkets roll inom informationsstyrningen på ett konsekvent sätt och trygga de regionala utbildningsmöjligheterna. Vi vet fortfarande inte hur verkets resurser kommer att fördelas för den nya uppgiften. 

Ändringar i tobakslagen påverkar läroanstalternas verksamhet

Tobakslagens tillämpningsområde omfattar fr.o.m. 1.8.2025 rökfria nikotinprodukter. I fortsättningen är det utöver rökning även förbjudet att använda rökfria tobaksprodukter och rökfria nikotinprodukter i lokaler eller på utomhusområden vid daghem eller läroanstalter som ger förskoleundervisning, grundläggande utbildning, yrkesutbildning eller gymnasieutbildning samt på lekplatser.  Ändringarna påverkar också skyltar, både inomhus och utomhus. 

Personer under 18 år får inte inneha något som helst tobakssurrogat, såsom nikotinpåsar eller nikotinfria ”vapes”. En grundskoleelev får till exempel inte föra med sig eller under arbetsdagen inneha sådana föremål eller ämnen till läroanstalten som enligt någon annan lag inte får innehas. I fortsättningen hör till dessa förbjudna ämnen utöver tobaksprodukter också produkter som i tobakslagen fastställts som tobakssurrogat. 

I lagen om grundläggande utbildning finns uttömmande bestämmelser om utbildningsanordnarens och lärarnas/rektorns befogenheter att inom skolans verksamhet ingripa i en enskild elevs aktivitet. Inga förändringar har gjorts i dessa bestämmelser i samband med ändringen av tobakslagen.

Det är viktigt att eleverna och deras föräldrar känner till att tobakslagens förbud mot innehav har utvidgats för att också omfatta tobakssurrogat. Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt när det kommer till spridningen av informationen. 

Blicken riktas mot framtiden 

Undervisnings- och kulturministeriet har inlett ett lagberedningsarbete som gör det möjligt för kommunerna att i fortsättningen erbjuda och få finansiering för tilläggsundervisning inom förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen. Detta nya sätt att ordna undervisningen riktar sig till elever med invandrarbakgrund vars grundläggande språkkunskaper i undervisningsspråket är bristfälliga. Ändringen planeras träda i kraft 1.8.2026 och kräver även att läroplanerna uppdateras. Det är fråga om en budgetproposition som ännu ska behandlas i riksdagen på hösten. 

I samma proposition föreslås som en del av anpassningsåtgärderna inom den statliga ekonomin en nedskärning på cirka 7 miljoner euro i finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen. Det föreslås att minskningen kompenseras genom att kommunerna kan höja de så kallade avgiftstaken för verksamheten fr.o.m. 1.1.2026. I praktiken är det omöjligt för kommunerna att höja verksamhetsavgifterna mitt under ett läsår. Vi på Kommunförbundet har påpekat att kommunerna behöver mer tid att reagera, och har föreslagit att lagändringen skjuts upp till följande läsår, dvs. 2026–2027. 

Kommunerna satsar på grundläggande utbildning

Enligt de senaste resultaten från Kommunförbundets kommuninvånarundersökning har kommuninvånarnas förtroende för tillhandahållandet av grundläggande utbildning hållits på en hög nivå. Kommuninvånarna är uppenbart nöjda med den grundläggande utbildningen. 

Utvecklingen av antalet barn kommer att behöva uppföljning under denna fullmäktigeperiod, i och med att åldersklasserna krymper. Förra läsåret avslutade cirka 60 000 elever den grundläggande utbildningen, medan antalet nya elever i år har sjunkit till 51 000 elever. Det är en drastisk förändring. Kommunförbundet uppmuntrar till att vidareutveckla olika samarbetsformer för ordnandet av grundläggande utbildning och driver på lagstiftningen så att till exempel distansundervisning ska kunna vara en lösning för att komplettera närundervisningen också inom den grundläggande utbildningen. 

Även om antalet barn minskar under den kommande fullmäktigeperioden litar jag på att kommunerna kan sörja för tillgången till och kvaliteten på den grundläggande utbildningen.