Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen tryggar de språkliga rättigheterna

Katedralskolan i Åbo firar i år sitt 750-årsjubileum. Skolan har naturligtvis förändrats på många sätt under sin historia. I dag är Katedralskolan ett av de gymnasier som Åbo stad upprätthåller – det enda svenskspråkiga. Utgångspunkterna för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen är de samma som för den finskspråkiga, men det finns också särdrag i ordnandet av utbildningen. Det här är ett ämne som förtjänar ett eget blogginlägg, eftersom det handlar om den grundläggande rätten att få utbildning på sitt modersmål. 

Att ordna gymnasieutbildning är en frivillig uppgift för kommunerna och kräver ett anordnartillstånd som beviljas av Undervisnings- och kulturministeriet. I tillståndet fastställs också undervisningsspråket. 32 utbildningsanordnare har tillstånd att ordna gymnasieutbildning på svenska, och dessutom ordnar Ålands landskapsregering gymnasieutbildning med stöd av Ålands självstyrelse. På samma sätt som inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är också största delen av anordnarna av svenskspråkig gymnasieutbildning kommuner.

För närvarande 32 anordnare av gymnasieutbildning

Det finns 13 utbildningsanordnare som ordnar enbart svenskspråkig gymnasieutbildning. 19 anordnare ordnar gymnasieutbildning på svenska och något annat språk, vanligtvis finska. Dessa siffror ändras en aning hösten 2026, då Björneborgs svenska samskola också inleder en engelskspråkig IB-utbildning. 

Figur 1: Anordnare av svenskspråkig gymnasieutbildning enligt studerandenas undervisningsspråk (%) på registreringsdagen 20.9.2025.

Hos 18 utbildningsanordnare utgör de studerande som deltar i svenskspråkig gymnasieutbildning majoriteten. I 13 kommuner och hos en annan utbildningsanordnare är de som studerar på svenska i minoritet. Lägst är andelen i Vanda, där studerandena vid Helsinge gymnasium utgör endast fyra procent av alla gymnasiestuderande i Vanda stad. Den svenskspråkiga utbildningens andel av all utbildning i kommunen varierar alltså kraftigt på olika håll i Finland.

Utbildningsanordnaren beslutar om sina läroanstalter och sitt läroanstaltsnät. Precis som inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är det vanligast att anordnarna av svenskspråkig gymnasieutbildning har endast ett svenskspråkigt gymnasium. Helsingfors stad har tre och Raseborgs stad två svenskspråkiga gymnasier. Också Vasa stad har två svenskspråkiga gymnasier – det ena erbjuder gymnasieutbildning för unga och det andra för vuxna.

Största delen av gymnasierna finns i Nyland och Österbotten

Det finns 36 svenskspråkiga gymnasier i Finland. Största delen av dem finns antingen i Nyland eller i Österbotten. Omkring 80 procent av studerandena inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen studerar i gymnasier som finns i dessa två landskap. De svenskspråkiga gymnasierna är i allmänhet geografiskt mycket utspridda. Det förstärks ytterligare av språköarna. I Finland finns fyra språkögymnasier, dvs. privata svenskspråkiga gymnasier i enspråkigt finska kommuner. 

Figur 2: De svenskspråkiga gymnasierna på kartan: Birkaland, Satakunta, Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten.

Figur 3: De svenskspråkiga gymnasierna på kartan: Åland, Egentliga Finland, Nyland och Kymmenedalen.

Storleken på gymnasierna varierar kraftigt. Mattlidens gymnasium i Esbo har cirka 750 studerande, men hälften av de svenskspråkiga gymnasierna har färre än 160 studerande. Nästan en tredjedel av gymnasierna har färre än hundra studerande. Ett brett utbud av studieavsnitt höjer därmed lätt kostnaderna per studerande. Lyckligtvis kan man upprätthålla ett brett studieutbud också genom samarbete mellan gymnasierna.

Figur 4: Antal studerande inom examensinriktad utbildning vid svenskspråkiga gymnasier på registreringsdagen 20.9.2025.

Det finns många bra samarbetsnätverk inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Till exempel i Österbotten erbjuder vart och ett av de sju gymnasierna som ingår i Vi7-nätverket varje läsår två studieavsnitt på en gemensam studiebricka för distans- och flerformsundervisning, vilket innebär att studiebrickan består av 14 gemensamma studieavsnitt som studerandena kan välja mellan. Vi7-nätverket har funnits sedan 2007 och dess verksamhet är mycket etablerad. Närverkets ledningsgrupp, som består av rektorerna, träffas varje vecka. Ett annat exempel är Team Nord, som består av fem gymnasier i norra Österbotten och Mellersta Österbotten. På motsvarande sätt erbjuder det stora nätverket GNet, som består av 15 gymnasier, årligen 20–30 studieavsnitt på nätet för sina studerande.

De svenskspråkiga gymnasierna hade i genomsnitt 0,95 förstahandssökande per nybörjarplats i den gemensamma ansökan våren 2026. Till de allmänna linjerna fanns 0,93 förstahandssökande per studieplats. Vid sju gymnasier gick det att söka till linjer med en särskild utbildningsuppgift som beviljats av Undervisnings- och kulturministeriet. Dessa hade 1,3 förstahandssökande per studieplats. Många gymnasier hade dessutom profileringslinjer som utbildningsanordnaren beslutat om. Till dessa fanns det i genomsnitt mindre än 0,8 sökande per nybörjarplats. Vissa profileringslinjer var mycket populära, medan intresset för andra linjer var mycket svagt.

Campusmodellen används i vissa kommuner

De svenskspråkiga gymnasierna har ofta en stark koppling till den grundläggande utbildningen genom en gemensam utbildningsanordnare, gemensam personal, gemensamma lokaler och också gemensam ledning. På motsvarande sätt finns det också exempel på gymnasiecampus. Till exempel i Jakobstad delar det större Jakobstads gymnasium och det mindre Pietarsaaren lukio på samma lokaler. I Vasa finns ett större gymnasiecampus där Vaasan lyseon lukio, Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk delar på samma lokaler.

Också i Pargas finns ett tvåspråkigt campus där Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio ingår tillsammans med finsk- och svenskspråkiga grundskolor och en yrkesläroanstalt. Inom gymnasieutbildningen är det mycket möjligt att utnyttja utbildningsutbudet över språkgränserna. I Österbotten delar Vörå samgymnasium campus med Norrvalla folkhögskola. I Kyrkslätt flyttar Porkkalan lukio och Kyrkslätts gymnasium i januari 2027 till gemensamma lokaler i den nya Lyyra-fastigheten tillsammans med musikinstitutet, bildkonstskolan och medborgarinstitutet. 

Figur 5: Prognos över förändringen i antalet studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen (%) per ekonomisk region 2025–2040.

Nätet av läroanstalter inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och därmed också den geografiska tillgången till utbildningen har förhållandevis länge varit oförändrad. De allt mindre årskullarna och trycket på den offentliga ekonomin kommer dock att sätta press på gymnasienätet i många regioner. En ytterligare utmaning är att de svenskspråkiga bor utspridda i kustkommunerna och språköarna. Lyckligtvis har de svenskspråkiga gymnasierna redan goda erfarenheter av nätverkssamarbete. Genom att utöka och intensifiera samarbetet kan man i fortsättningen bidra till att säkerställa kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning. Samarbetet gäller förstås inte bara gymnasieutbildningen, utan också bland annat den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet.

Fördjupat samarbete tryggar tillgången till utbildning i framtiden

Samarbete mellan utbildningsanordnare är inget självändamål, men säkert ofta en nödvändighet för att säkerställa ett brett studieutbud och tillgången till utbildning. När antalet studerande minskar i de flesta regionerna kommer kostnaderna per studerande att öka. När den kommunala ekonomin stramas åt är det sannolikt att alla kommuner inte i fortsättningen kommer att kunna ge sin egen gymnasieutbildning tilläggsfinansiering i samma omfattning som nu. Därför är det klokt att förbereda sig i god tid och söka hållbara lösningar. 

I fortsättningen är det naturligt att i allt högre grad se gymnasieutbildningen som regional service. Samarbete mellan utbildningsanordnarna gör det möjligt att upprätthålla en lika högklassig och mångsidig utbildning på båda nationalspråken. Digitaliseringen och nätstudier gör det lyckligtvis lättare att hitta lösningar. I vissa regioner kan samarbete över språkgränserna vara en del av de olika lösningarna. Också i övrigt måste man se till att den svenskspråkiga gymnasieutbildningen inte blir en isolerad ö. Därför måste man ta hänsyn till både flerspråkighet och integrering av personer med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen.