Stora anordnare av gymnasieutbildning får allt större betydelse

Gymnasieutbildningen har utvecklats åt mycket olika håll i olika delar av landet, beroende på antalet studerande. Detta framgår av att både antalet gymnasier och antalet studerande per utbildningsanordnare utvecklats åt olika håll. I mitt blogginlägg från oktober 2025 granskade jag polariseringen av läroanstalter på 2000-talet: små gymnasier har blivit mindre och stora gymnasier har blivit större. Det minskande antalet gymnasiestuderande har i första hand att göra med att de unga årskullarna minskat i de flesta kommuner och ekonomiska regioner under en längre tid. Det framgår också av att gymnasiernas medianstorlek har minskat med cirka 50 studerande under 2000-talet.

På motsvarande sätt finns det två olika aspekter som ligger bakom ökningen av antalet gymnasiestuderande. I en del kommuner och städer har antalet unga fortfarande ökat. Även om antalet 16-åringar har minskat i de flesta ekonomiska regionerna under 2000-talet, har antalet samtidigt ökat i en sjättedel av regionerna. Den andra, mer betydande aspekten är att de största utbildningsanordnarna har slagit ihop sina gymnasier till större enheter. Detta har lett till att den genomsnittliga storleken på gymnasierna har ökat även i städer där det totala antalet studenter har varit oförändrat eller minskat.

Figur 1: Fördelningen av examensinriktade gymnasiestuderande (%) mellan de 17 största och övriga anordnare av gymnasieutbildning 20.9.2025.

De stora anordnarna av gymnasieutbildning ansvarar i dag för en betydande del av Finlands gymnasieutbildningar. Även om det finns 22 anordnare av gymnasieutbildning i Helsingfors, studerar nästan 60 procent av deras studerande enbart i Helsingfors stads gymnasier. Helsingfors stad är den största anordnaren av gymnasieutbildning i landet och ansvarar för tio procent av alla gymnasiestuderande. Sammanlagt 42 procent av alla examensinriktade gymnasiestuderande studerar vid läroanstalter som tillhör de tio största utbildningsanordnarna. Mer än varannan gymnasiestuderande går i en läroanstalt som drivs av någon av de 17 största utbildningsanordnarna, som alla är kommunala, det vill säga kommuner eller samkommuner. De största utbildningsanordnarna har alltså en betydande roll i gymnasieutbildningen.

För alla de tio största anordnarna av gymnasieutbildning gäller tillståndet att ordna utbildning endast en stads område, oavsett om anordnaren är en kommun eller en samkommun. De är dock inte helt identiska. Fler av dem anordnar gymnasieutbildning för både unga och vuxna. Esbo stad ordnar dock endast gymnasieutbildning för unga, eftersom staden är ägare till Esboregionens utbildningssamkommun Omnia, som ordnar gymnasieutbildning för vuxna. Inte heller Lahtis stad ordnar gymnasieutbildning för vuxna, medan majoriteten av de studerande i S:t Michel däremot studerar enligt läroplanen för vuxna. 

Figur 2: De tio största anordnarna av gymnasieutbildning enligt antalet studerande 20.9.2025.

Förhållandena och omständigheterna i de tio största läroanstalterna skiljer sig också mycket från varandra. Både andelen studerande med främmande språk som modersmål och antalet studerande i allmänhet har utvecklats i olika riktningar. Medan antalet studerande i Esbo har ökat med över 50 procent under 2000-talet, har antalet gymnasiestuderande i Kuopio redan minskat med en femtedel jämfört med början av årtusendet. Växande städer har stått inför utmaningar med allt fler studerande. Detta har inte bara lett till olika typer av rumsliga arrangemang, utan också till nya byggprojekt. Ett tecken på lösningar för en växande stad är det helt nya gymnasiet i Vanda som öppnas hösten 2026 i Aviapolis.

De större gymnasierna har helt klart fortsatt växa under 2000-talet. Medan en tiondel av gymnasierna ännu år 2000 hade minst 506 studerande, har den lägsta gränsen för antalet studerande i den största tiondelen av gymnasierna under 2000-talet stigit med över 200 studerande. Dessutom har också antalet stora gymnasier stigit i jämn takt. Antalet gymnasier med över 700 studerande har mer eller mindre fyrdubblats under 2000-talet, och för närvarande har redan cirka femton gymnasier över tusen studerande. Definitionen av ett stort gymnasium har alltså förändrats med tiden. 

Figur 3: Utvecklingen av antalet gymnasier med minst 500 studerande år 2000–2024.

De till studerandeantalet största gymnasierna finns i Nyland och i landskapscentrum. På motsvarande sätt har de största anordnarna av gymnasieutbildning samma geografiska läge. De har också en relativt sett större andel särskilda utbildningsuppgifter. Totalt 58 procent av de studerande inom gymnasieutbildning med särskild utbildningsuppgift studerar vid läroanstalter som tillhör de tio största utbildningsanordnarna, även om andelen av det totala antalet studerande endast är 42 procent. 

De stora anordnarna av gymnasieutbildning lockar fler studerande än genomsnittet från andra kommuner än den egna. Till exempel år 2024 kom totalt 32 procent, dvs. nästan en tredjedel av de nya gymnasiestuderandena vid de tio största anordnarna, från en annan kommun än den där läroanstalten ligger. Motsvarande andel för hela landet var 27 procent. Även studerande vid de stora utbildningsanordnarnas gymnasier kommer dock i regel från närområdet, eftersom andelen studerande som kommer från andra landskap inte är mycket större än riksgenomsnittet. Endast S:t Michel är ett undantag här tack vare sitt nätgymnasium för vuxna Nettilukio. 

Utmaningarna i ett splittrat Finland syns också hos de stora utbildningsanordnarna

Kommunförbundet publicerade i maj 2026 en omfattande utredning (på finska) om den regionala synen på gymnasieutbildningen på 2030-talet. Enligt utredningsrapporten förväntas antalet studerande inom gymnasieutbildningen minska på 2030-talet i hela landet och i alla ekonomiska regioner. Utvecklingen kommer dock att variera mycket mellan olika regioner. Det gäller inte bara mindre kommuner utan även stora anordnare av gymnasieutbildning, både direkt och indirekt. Det är sannolikt att det sker ändringar i både anordnar- och läroanstaltsnätet under de närmaste åren.

Förändringarna i antalet studerande kommer att ytterligare förstärka skillnaderna i finansieringen och kostnaderna för att tillhandahålla utbildningen. Den årliga nedskärningen på över hundra miljoner euro i den statliga finansieringen av gymnasieutbildningen har i praktiken tvingat de kommuner som ordnar gymnasieutbildning att ge sin gymnasieutbildning tilläggsfinansiering utöver den lagstadgade finansieringsandelen per invånare. Nedskärningen av statens finansiering har alltså lett till en ökad ojämlikhet mellan kommunerna, som hotar att bli allt större om inte nedskärningen avskaffas. Det här påverkar alla kommuner som ordnar gymnasieutbildning, men i synnerhet stora anordnare.